En genomgång av Byggma groups helår 2016

Ett av mina norska innehav Byggma har nyligen rapporterat resultatet för helåret 2016 och jag tänkte i detta inlägg ta en närmare titt på rapporten.

För de av er som inte är bekanta med koncernen förädlar och säljer Byggma balkar, träväggar, spånskivor och fönster till återförsäljare och byggföretag. Den norska marknaden står för merparten av intjäningen.

Rapporten

2016 får sägas ha varit ett bra år för Byggma då omsättningen ökade med nästan 6 % och vinsten per aktie med hela 42 % tack vare förbättrade marginaler för gruppen som helhet. Vinstmarginalen ökade med 1,2 % vilket gav en fin utväxling på sista raden då resultatet steg från 45 444 till 63 700 tusen norska kronor. Så här har lönsamheten utvecklats för de befintliga verksamheter sedan 2009:

Som synes har marginalen förbättrats betydligt sedan krisåret 2009 – från – 2 % till nästan 4,5 %, mycket tack vare att Geir Drangsland (dåvarande styrelseordförande) tog en aktiv roll som VD. Med fokus på kostnadsbesparingar, effektiviseringar och skuldsanering lyckades Drangsland vända skeppet 2011. Drangsland minskade antalet anställda i koncernen samtidigt som intäkterna höll sig relativt oförändrade vilket resulterade i en ordentlig vinståterhämtning.

Den uppmärksamme ser att Byggma inte verkar inom den mest lönsamma av branscher med en vinstmarginal kring 4 %. Ser vi dock till perioden som helhet har omsättningen, rensat för avvecklade verksamheter, ökat med totalt 25 % sedan 2009 vilket ändå ger en fin vinsttillväxt trots låga marginaler. Lägger vi till Fibo-Trespo och Respatex som såldes för 424 respektive 16,7 miljoner NOK – totalt 440 miljoner ser det ännu bättre ut. Byggma hade ursprungligen betalat 22 miljoner för den sålda verksamheten. En fördel med att lönsamheten är låg i de nischer bolaget verkar inom är att detta sannolikt inte attraherar särskilt många blivande konkurrenter.

Utvecklingen per affärsområde

Nedan kommer jag gå igenom utvecklingen för var och av gruppens kvarvarande verksamheter och hur de presterat i fjol i förhållande till tidigare år. Vi börjar med den största verksamheten i omsättning och vinstkronor mätt.

Forestia som är en av de ledande leverantörerna av spånskivor i Norden minskade intäkterna något med 1,5% och vinsten med 15 %. Utvecklingen i början av året var riktigt dålig, men en starkare norsk marknad och lägre kostnader har kompenserat för den svagare starten under årets första halva. Trots årets lönsamhetsminskning är Forestia det av de kvarvarande dotterbolagen som har i särklass störst resultatpåverkan. Så här har lönsamheten utvecklats sedan 2009.

Anledningen till att dotterbolaget blivit allt viktigare är inte enbart på grund av försäljningen, utan bolaget har genom effektiviseringsåtgärder även minskat antalet anställda och ökat produktionseffektiviteten hos sina maskiner. Omsättningen har ökat med 14 % sedan 2009 och Forestia är det av de kvarvarande dotterbolagen som visat på högst marginaler de senaste åren.

Huntonit som omfattas av Huntonit AS och det helägda försäljningsbolaget Huntonit AB ökade både vinst och omsättning under det gångna året – omsättningen ökade med 1 % och vinsten med 19 %. Huntonits färdigmålade takskivor, väggskivor och panelbord är de enda i sitt slag som rekommenderas av Norges astma och allergiförbund. Ca 80 % av omsättningen kommer från den norska marknaden och nästan 20 % från landets nordiska grannar. De viktigaste exportmarknaderna är Sverige följt av Danmark. Nedan ser vi hur lönsamheten har utvecklats under perioden 2009 fram till årskiftet 2016/2017.

Bolaget har kämpat med lönsamheten tidigare, men effektivisering och modernisering av verksamheten har som synes ovan gett resultat – vinstmarginalen har gått från att vara negativ 2013 till 4,5 % under fjolåret. Bolaget har under året slutfört investeringar i en ny maskin med en prislapp på 64 miljoner NOK vilket bör bidra till att upprätthålla den goda marginalutvecklingen. Från investeringen förväntar man sig årliga energibesparingar på mellan 7 – 8 miljoner NOK. Den nya maskinen som tagits i produktion under året ska även öka produktionskapaciteten och kvaliteten.

Som kuriosa kan nämnas att råvarorna till industriproduktionen i Huntonit huvudsakligen kommer från det lokala området och består av rundtimmer, spån, honved och flis. Huntonit AS produktionsenhet är nästan på 20 000 kvm på en ägd tomt på över 78 000 kvm.

Uldal består av tre bolag – Uldal AS Birkeland, Uldal AS Varhaug och fastighetsbolaget Birkeland Eiendom AS. Inom affärsområdet tillverkas fönster och dörrar nästan uteslutande för den norska marknaden. Precis som för Huntonit förbättrades omsättning och resultat under året rejält med hela 22% respektive 800 %. Affärsområdet är dock litet och lönsamhetsbidraget till Byggma som helhet är begränsat. Så här ser lönsamhetsutvecklingen ut om vi tar ett steg tillbaka och tittar sedan 2009.

Uldals lönsamhet och position på fönstermarknaden har stärkts avsevärt senaste två åren, men man upplever en ökad konkurrens och prispress. Ledningen har med bakgrund av detta beslutat att investera i ny produktionsutrustning på Uldals fabrik i Birkeland. Investeringen kommer att leda till ökad effektivitet och minskade leveranstider. Investeringen kommer landa på ca 35 MNOK.

Masonite Beams utgörs av bolagen Masonite Beams AB och Masonite Fastighet AB. Inom segmentet tillverkar man främst takbjälkar, men även väggar och golv. Affärsområdet har haft den kanske mest imponerande utvecklingen sedan 2009 då vinst och omsättning flerfaldigast. I fjol ökade omsättningen med nästan 36 % och vinsten med 28%.

Sett sedan 2009 har omsättningen ökat med över 200 % och vinsten har gått från – 24 900 till 17 400 tusen NOK . Masonite Beams som uppfyller allt hårdare miljö- och energieffektivitskrav har stärkt sin position på den nordiska marknaden i allmänhet och den svenska i synnerhet under det gågna året. Masonite Beams produkter tillverkas i en av Europas mest modernaste anläggningar i Nordmalings kommun.

Masonite Beams är den verksamhet i Byggma som just nu har högst marginaler och kan man fortsätta att öka försäljningen med bibehållen vinstmarginal kan affärsområdet bli viktigast för sista raden om några år.

Affärsområdet belysning består av Scan Lamps AS och Aneta Belysning AB. Inom affärsområdet tillhandahåller Byggma allehanda lampor. Aneta Belysning jobbar sida vid sida med systerföretaget Scan Lamps AS. Produktionen skedde till att början helt hantverksmässigt, men idag har verksamheten utvecklats till att omfatta hela bredden av belysningsarmatur för hembelysning. Så här har lönsamheten utvecklats sedan 2009 inom affärsområdet.

Under 2016 backade omsättningen marginellt samtidigt som vinsten återhämtade sig ordentligt, affärsområdet är dock litet och lönsamhetsbidraget är begränsat och ofta negativt.

De olika affärsområdenas lönsamhetspåverkan

För att ge en bättre bild av hur de olika affärsområdenas lönsamhetsbidrag förändrats över tid har jag sammanställt två bilder nedan. Den första visar hur omsättningen fördelade sig mellan gruppens affärssegment 2016 jämfört med tidigare år och den andra gör det samma fast för vinsten.

Nedan ser vi vinstfördelningen ut sett över samma period.

När vi tittar på bilderna ovan kan vi se två trender, där en är att Forestia fortfarande är överlägset störst omsättnings- och vinstmässigt. En annan trend är att Huntonit och Masonite Beams har börjat utmana Forestias dominans mer och mer.

Balansräkningen

Sedan försäljningen av Fibo-Trespo och Respatex är bolagets finanser Graham-starka. Omsättningstillgångar på 730 miljoner NOK är mer än dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna på 345 miljoner NOK och överstiger de totala skulderna på 689 miljoner NOK. Det ska med andra ord mycket till för att Byggma ska hamna i finansiella trångmål om vi även tar hänsyn till kassaflödet.

Är då en investering i Byggma riskfri? Nej, självklart inte. De viktigaste operativa riskerna för Byggma är relaterade till utvecklingen på den nordiska byggmarknaden i allmänhet och den norska i synnerhet i termer av volym och försäljningspriser. Dessutom är prisutvecklingen på insatsvaror som virke, energi och klister viktiga riskfaktorer. Om aktivitetsnivån på den norska byggmarknaden skulle mattas av slår det hårt mot Byggmas lönsamhet.

Blir det någon utdelning i år?

Även om bolaget investerade hela kassaflödet i verksamheten i fjol och inte deklarerade någon utdelning i samband med kvartalsrapporten i år och enligt min bloggkollega Sofokles som kontaktat Byggma så kommer den landa på 5 NOK aktien.  Byggma har en gedigen utdelningshistorik och skulle ledningen dela ut hela kassan skulle det motsvara en direktavkastning på nästan 50 % i dagens kurs.

Uteblir utdelningen är det sannolikt ett tecken på  att Drangsland har en investeringskandidat i tankarna. Ett annat scenario är att Drangsland kommer med ett uppköpserbjudande, eller att utomstående köper upp företaget.

Slutord

Byggma verkar kanske inte i den mest lönsamma av branscher, men genom en skicklig ledning och effektiv verksamhet har man kunnat leverera en stabil avkastning till sina aktieägare. Och utvecklingen för nästan samtliga affärsområden har gått åt rätt håll under året som varit och jag bedömer att Byggma har goda förutsättningar att utvecklas väl även fortsättningsvis – inte minst tack vare genomförda investeringar som sänkt kostnader och ökat produktionskapaciteten för flera av verksamheterna. Bolaget har trots extrautdelningar fortfarande en kassa på motsvarande 45 NOK aktien.

Som ett kvitto på den fina rapporten ökade Forestias VD Torodd Rande  i dagarna sitt aktieinnehav med 2 695 aktier till ett värde av totalt 253 330 kr. Efter sitt senaste köp äger Forestias VD sammanlagt 120 000 aktier. Idag handlas Byggma til ca 10 gånger föregående helårsvinst och till en direktavkastning på motsvarande 5,3 % (tack för informationen Sofokles). En värdering som får sägas vara rimligt i dagens marknad.

Byggma är fortfarande något av en doldis även om antalet aktieägare gått från 117 hos Avanza när jag skrev min analys första gången till 293 idag. För den som vill läsa på mer om Byggma finns min tidigare analys som ni hittar här på bloggen eller i Värdepapprets augustinummer. Värdebyrån har också tittat på Byggma och deras analys hittar ni här.