Ett av bloggarens Gustavs utmärkta inlägg kring utländsk källskatt och utdelningar fick mig att fundera över min egna situation. Inlägget hittar ni HÄR. En av de viktigaste slutsatserna som man kan dra från inlägget är att det är viktigt att ha överskott av kapital om man ämnar ha en stor andel utländska utdelare på sitt investeringssparkonto (ISK)
Har man inte överskott av kapital vid deklarationstillfället kan man nämligen inte avräkna mer än 500 kr av den utländska källskatten. Har du emellertid överskott av kapital kan du avräkna motsvarande den schablonskatt som du betalar för det kapital som finns på investeringssparkontot (ISK). Schablonskatten är för innevarande år 0,27%.
Här kommer ett exempel för att tydliggöra förutsättningar.
Låt oss säga att vi äger aktier till ett värde av 730 000 kr och får en utdelning per år på motsvarande 10 000 kr från våra utländska innehav.
Låt oss säga att vi äger aktier till ett värde av 730 000 kr och får en utdelning per år på motsvarande 10 000 kr från våra utländska innehav.
Årets skatt på ISK (schablonskatten) är 0,27% och vi har inga större lån vilket innebär att vi som mest kan dra av 1 971 kr (730 000 * 0,0027) av den utländska källskatten. Jag utgår från att den utländska källskatten är 15% (enligt skatteverket får du nämligen inte avräkna högre källskatt) för samtliga utdelningar.
I detta scenario kommer vi att få tillbaka all utländsk källskatt på totalt 1 500 kr (10 000 * 0,15), förutsatt att vi har överskott av kapital. Observera att även om du har överskott av kapital får du som mest avräkna den skatt som tas ut för din schablonintäkt för ISK, i detta fall 1 971 kr.
Hur kan vi vara säkra på om vi kommer att ha överskott av kapital vid nästa deklarationstillfälle? Förenklat kan man säga att alla med någon form av större privatlån (Ej CSN-lån då den räntan inte är avdragsgill) har underskott av kapital och kan då med stor sannolikhet som mest dra av 500 kr av den utländska källskatten.
Hur kan vi vara säkra på om vi kommer att ha överskott av kapital vid nästa deklarationstillfälle? Förenklat kan man säga att alla med någon form av större privatlån (Ej CSN-lån då den räntan inte är avdragsgill) har underskott av kapital och kan då med stor sannolikhet som mest dra av 500 kr av den utländska källskatten.
Men de som inte har några större privatlån då? Den som inte har stora lån behöver göra följande uträkning för att utröna huruvida han/hon får underskott eller överskott av kapital:
Lägga ihop sina kapitalinkomster (räntor, utdelningar, schablonintäkter, uthyrningsinkomster m.m.) med sina kapitalvinster (vinst vid bostadsförsäljning, försäljning av värdepapper m.m.) och drar bort kapitalutgifter (ränteutgifter, förvaltningsutgifter m.m.) och kapitalförluster (förlust vid bostadsförsäljning, försäljning av värdepapper m.m.). Efter detta får man antingen ett överskott eller ett underskott i inkomstslaget kapital.
Det finns sedan tre variabler som avgör hur mycket av den utländska källskatten som du får tillbaka om du inte har några större privatlån:
- Skattenivån på schablonskatten på ISK (teoretisk kan denna komma att bli 0% nästa år)
- Hur stora utdelningarna är från utländska bolag.
- Hur stort det samlade värdet är på ditt investeringsparkonto (ISK)
Skattenivå på schablonskatten
Om skatten på ISK sätts till noll nästa år kommer avdragsmöjligheterna vara obefintliga. Om vi utgår ifrån att så inte är fallet kan vi trots allt räkna med att den blir lägre, vilket minskar våra avdragsmöjligheter ytterligare.
Här kommer ytterligare ett exempel:
Om låt oss säga schablonskatten sänks till 0,15% betyder det, med förutsättningarna i exemplet ovan, att vi enbart kan dra av motsvarande 1 095 kr (730 000*0,15) i källskatt. Med andra ord får vi inte tillbaka 405 kr av den dragna skatten.
Storleken på den utländska utdelningen
Om vi justerar scenariot ovan ytterligare så att storleken på utdelningen från utländska innehav istället är 15 000, vilket skulle innebära källskatt på 2 250 kr (15 000 * 0,15), får vi inte tillbaka 1 155 kr av den utländska källskatten.
Det totala värdet på ditt investeringssparkonto
Ett sätt att påverka avdragsmöjligheterna är att öka andelen värdepapper som inte är utländska utdelare och på så sätt öka schablonskatten, men detta förutsätter att skatten för ISK är större än 0%.
Det gäller med andra ord främst att se över hur stor del av utdelningen som kommer från utländska bolag och hålla koll på hur schablonskatten utvecklas, men även att se över den totala storleken på sin ISK.
Hur kommer jag att göra då?
Idag står utländska innehav för ungefär 55% av vår utdelning. För tillfället är det ingen fara för mig (i alla fall inte så länge schablonskatten inte sänks ytterligare) men med tanke på att jag ligger så pass nära gränsen kommer jag att flytta några av mina utländska innehav till kapitalförsäkring. Alla inköp av utländska aktier framöver kommer också att göras inom ramen för kapitalförsäkringen. Om det senare blir aktuellt med bolån för familjen kommer jag att flytta över samtliga av mina utländska utdelare.
Slutord
Vilka är det som främst bör fundera över kapitalförsäkring som ett alternativ till utländska utdelningsaktier?
- De utan större privatlån vars utdelningsinkomst från utländska aktier överstiger schablonskattebeloppet (Värde på ISK * årets schablonskatt).
- De sparare som har lån och utländska utdelare där källskatten överstiger 500 kr per år.
Hur kommer ni att agera med tanke på skattereglerna beträffande avräkning av källskatt på utländska utdelningar?
Jag har valt mestadels Kapitalförsäkringar av andra skäl sen tidigare men sen det blev uppenbart med källskatten så är det givet tycker jag.
Det finns en stor fördel med ISK som sticker ut: Att man kan flytta den mellan aktörer utan sälj/köp
Ja, det är helt klart en fördel att man kan flytta sina innehav utan att det ska behöva kosta i form av courtage. Jag är mer än nöjd med Avanza i nuläget, men saker kan förändras och ny aktörer kan dyka upp som erbjuder bättre villkor.
Alltsedan jag läste Gustavs blogg inlägg har jag utländska aktier i KF och övriga i ISK. Det enda som stör mig en aning med KF är att ett försäkringsbolag äger aktierna åt mig. I ISK är jag direktägare.
Ok, tack för att du delar med dig. Ja, det är något som jag också ogillar med KF. Jag föredrar att äga aktier direkt, men precis som i ditt fall har jag överseende med detta i brist på bättre alternativ.
Tack för klargörande om utländsk källskatt – även om du förvirrat min söndagsmorgon. Jag trodde inte detta var ett problem för mig, eftersom jag är obelånad och har en del överskott på kapital i en trad. depå. Men om skatten på min ISK t ex uppgår till 2.700 kr, och med ett innahav på NYSE på 400 tkr, och en avkastning uppskattad till 5 % eller 20.000 kr, vilket ger amerikansk skatt på 3000 kr, så går jag alltså back med några hundra. Nu har jag inte räknat närmare ännu, men jag tror att jag stannar kvar med mina ETF:er i ISK. Jag vill äga mina värdepapper själv, även om det kostar någon tusenlapp per år. Om jag i framtiden vill vikta om mot mer amerikanska aktier får jag väl ta mig en funderare. Men det går ju att köpa vanliga fonder också.
//V-a
Kul att du uppskattade inlägget och förlåt för att jag tillfälligt förvirrade dig. Det låter emellertid som om du har bestämt dig för en strategi baserat på dina egna förutsättningarna och målbild.
Vad menar du med "vanliga fonder"? Om du menar svenskregistrerade fonder, låter det som en väldigt dum idé. Svenskregistrerade fonder får också betala amerikansk källskatt, men fonden betalar 0 kr i svensk skatt och har därmed 0 kr i totalt avräkningsutrymme. Dessutom har förvaltningsrätten i Härnösand beslutat att svenska fonder saknar skattemässig hemvist, vilket innebär att en svensk fond får betala full amerikansk källskatt (30 %). 30 % av det belopp de amerikanska bolagen delar ut till fonder går alltså bort i extraskatt på grund av att fonden inte kan avräkna något.
Som privatperson har du skattemässig hemvist i Sverige och du kan därmed dra nytta av dubbelbeskattningsavtalet som sänker den amerikanska källskatten från 30 % till 15 %. Dessutom kan du avräkna åtminstone en del av detta belopp mot den svenska skatten.
Jag hade ingen aning om att man kunde få tillbaka den utländska källskatten när jag först började köpa amerikanska aktier i min ISK, så jag var nöjd med att betala 15% skatt. Men f.o.m. nu så ska jag så klart köpa sakerna i min KF, även om det innebär att jag får tillbaka skatten några år senare.
Kul att jag kunnat vara behjälplig! Det är dock viktigt att poängtera att mina exempel är generella och att var och en måste se till sina egna förusättningar för att göra en bra bedöming.
Jag började flytta över en del Norskt och Amerikanskt (från ISK till KF) för att minska på skattekostnaden, passade även på att öka i några av innehaven. Dock gjorde transaktionskostnader att det blev +/- noll för i år men jag tror att på sikt kommer det vara mer gynnsamt att äga dem i en kapitalförsäkring. Framförallt då räntan lär bli ännu mindre nästa år. Gäller att betala så lite skatt som möjligt men man bör tänka på transaktionskostnaden också.
Bra poäng angående transaktionskostnaders betydelse. Har man för avsikt att äga utländska utdelningsaktier en kortare period tycker jag att man kan avstå från denna typ av skatteplanering.
Bra genomgång.
Jag skulle vilja lägga till att när (om) schablonskatten för ISK blir 0% blir den även 0% för KF!
Det innebär i sin tur att de pengar som Försäkringsbolaget (Avanza-/Nordnetpension) har som skatteinbetalning är noll och de avdrag med belopp om 15% från denna nollskatt leder till inga avdrag alls, dvs inga pengar för avdragen utländsk skatt kan återbetalas, eftersom ingen schablonskatt har betalats från de svenska bankerna . Det är alltså samma läge som för ISK. Eftersom det är en fördröjning om drygt två år i denna loop kommer du och jag alltså märka det först 2-3 år efter skatten dragits i KF:en.
Så hur kommer det sig att denna 15% skatt på utdelningar dras?
Ja, det är en bra fråga. På en direkt fråga till bankerna/försäkringsbolagen anges att det är den utländska depåbanken som drar skatten.
Om jag ska spekulera lite så hänger det nog ihop med de skatteavtalen som Sverige sedan tidigare har med övriga länder samt att de i dessa avtal inte skiljer på hur/vilket sätt slutkunden förvarar sina tillgångar, dvs det görs ingen skillnad på depå/KF/ISK eller om det för den delen är ett aktiebolag som innehar tillgångarna. Detta har man på svenska sidan försökt att parera genom att införa avdragen, samt avstämning och återbetalningar via deklaration. Praktiskt så länge det fungerar, eller hur?
Frågan vi bör ställa oss är naturligtvis om slutresultatet – dvs att KF och ISK de facto beskattas i denna situation när de ska vara befriade från skatt när skattesatsen är noll – av detta praktiska förfarande länder emellan stämmer överens med de avtal och den lagstiftning som KF och ISK vilar på?
All text och information kring ISK finns öppen på internet så jag lämnar med varm hand över denna fråga till någon av er övriga läsare !
Denna frågeställning/dessa antagande gäller endast gäller när statslåneräntan är noll (eller negativ enligt senaste besked från skatteverket).
Tack, kul att höra. Intressant det du skriver om KF och något som är värt att ta i beaktning och gräva vidare kring. Ska bli riktigt intressant att se hur de gör med skatten för dessa två sparformer nu när vi har negativ ränta.
Detta inlägg var mycket bra, jag som trodde att jag kunde det här med utländsk källskatt.
Tack! Kul att du uppskattade mitt inlägg. Ja, det är inte lätt detta med utländsk källskatt och de "nya" sparformerna. Det blir inte heller lättare av att informationen inte alltid är den tydligaste från myndigheternas sida.
Mvh
Schablonskatten är 0,9% för år 2015. Inte 0,27% sätts 30 september året innan.
Schablonskatten är 0,27% för i år. Statslåneräntan var däremot 0,9% i november förra året när skatten bestämdes.
Mvh
Ursäkta 30 november ska det vara.