I dagens inlägg tänkte jag fortsätta diskutera externredovisningen som ger oss en inblick i bolagens ekonomiska utveckling. För den som inte orkar läsa tidigare inlägg syftar jag på resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen. Det finns ett samband mellan dessa rapporter som är viktigt att förstå – om inte detalj, så åtminstone på en grundläggande nivå. Jag tänkte att vi i detta inlägg tar ett enkelt exempel för att förhoppningsvis göra det hela mer begripligt.
Innan vi sätter igång kommer här en kort disclaimer: Jag har visserligen läst externredovisning på universitetsnivå, men har aldrig jobbat som revisor (om någon nu trodde det) och jag har medvetet valt att hålla det enkelt och inte redovisa alla poster som normalt förekommer i respektive sammanställning.
Bakgrund
Det fiktiva företaget Kalles Maskinpark AB har precis avslutat sitt tjugonde verksamhetsår i början av 2018. Under året som varit har bolagets VD och tillika grundare Kalle Exempelson fakturerat sina kunder för nya maskiner och underhåll till ett totalt värde av 10 miljoner kronor. Bolagets kunder har vid årskiftet betalat 95 % av alla fakturor. De är med andra ord skyldiga Kalle 500 000 kr vid årskiftet.
Under året har kostnaderna för att driva verksamheten uppgått till 9 miljoner. Kalle har förmånliga betalningsvillkor hos sina leverantörer och är vid årets slut skyldig sina leverantörer 1,08 miljoner.
Hur kommer resultaträkningen att se ut i ett sådant scenario?
En resultaträkning består av periodiserade inkomster och utgifter. Grundregeln är att de inkomster och utgifter som presterats respektive förbrukats under den gångna perioden ska redovisas som intäkter respektive kostnader. I Kalles fall kan intäkter på motsvarande 10 miljoner anses ha presterats under föregående verksamhetsår och kostnader på motsvarande 9 miljoner anses ha förbrukats för att generera dessa intäkter. I resultaträkningen kommer med andra ord intäkterna på 10 miljoner subtraheras med kostnaderna vilket kommer att ge en nettovinst på 800 000 kr efter att bolagsskatten är dragen.
Hur påverkas kassaflödesanalysen?
Eftersom man i kassaflödesanalysen enbart är intresserade av in- och utbetalningar kommer de intäkter som ännu inte är realiserad att ha en negativ effekt på likviditeten – i det här fallet 500 000 kr. Samtidigt är det positivt ur likviditetssynpunkt att Kalle inte betalat 1,08 miljoner av årets kostnader.
Eftersom ökningen av leverantörsskulder är högre än motsvarande siffra för kundfordringar kommer rörelsekapitalet vara positivt med 580 000 kr under perioden. Kalles Maskinpark AB kassamässiga resultat blir med andra ord högre än den resultatmässiga vinsten enligt nedan.
Hur påverkas balansräkningen?
På tillgångssidan kommer kundfordringarna att öka med 500 000 kr vilket motsvara de fordringar som Kalle har på sina kunder. På skuldsidan kommer de kortsiktiga skulderna öka med 1,08 miljoner vilket motsvarar leverantörsskulderna vid årets slut. Kassan kommer att öka med 1,38 miljoner vilket motsvarar årets nettoinflöde av likvider från kassaflödet. Årets nettoresultat på 800 000 kr kommer också att adderas till det egna kapitalet som en skuld till aktieägarna. Bolagets nettotillgångar, vilket är detsamma som det egna kapitalet (totala tillgångar – skulder) har under året som varit därför ökat med nästan 16 % till 5,9 miljoner.
Slutord
Jag hoppas att någon genom mitt enkla exempel blivit något klokare eller åtminstone fått blodad tand och på egen hand vill fördjupa sig i ämnet externredovisning. Personligen tror jag att den som har tid och intresse att studera den ekonomiska information som erbjuds i kvartals- och årsredovisningar har mycket att vinna.
Av balansräkningen i exemplet ovan kan vi utläsa att bolagets långsiktiga betalningsförmåga är god. Tittar vi på resultaträkning och balansräkningen tillsammans kan vi se att lönsamheten är godkänd Kalles bolag har lyckats generera en avkastning på eget kapital på ca 14 % vilket är godkänt med tanke på den låga hävstången.
En av de farligaste situationer en företagare kan hamna i är att man inte har tillräckligt med likvider för att betala sina ekonomiska åtaganden och tvingas gå i konkurs. Det är därför viktigt att försäkra sig om att bolaget man äger eller är intresserad av bedriver verksamheten utan att riskera att hamna i likviditetsbrist.
Genom att studera balansräkning och kassaflödesanalysen ovan kan vi konstatera att leverantörerna inte behöver vara rädda för uteblivna betalningar, även om kreditvillkoren vid en första anblick verkar vara till deras nackdel. Kanske är Kalle duktig på att förhandla fram längre betalningstider av sina underleverantörer eller så kanske han har en affärsmodell där kunderna betalar i förskott för vissa av hans tjänster. Oavsett anledning så kan vi av kassaflödesanalysen utläsa att likviditeten är god.
Image courtesy of lekkyjustdoit at FreeDigitalPhotos.net
Tack för en mycket tydlig och bra förklaring över hur balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys hänger samman.
Jag tror precis som du, att man har mycket att vinna genom att studera och förstå hur företaget mår som man vill investera i. Sen gäller det bara att våga investera… ?
Tack Angel! Ja, oavsett hur påläst man är kan man inte eliminerar riskerna helt, men kommer långt genom att läsa på, sprida riskerna och ha tålamod 🙂
Tack för ditt informativa och pedagogiska inlägg. Men för en trögtänkt nybörjare som jag får jag inte riktigt ihop allt.
Skulle du kunna förklara för en dummie(mig) kort “Av balansräkningen i exemplet ovan kan vi utläsa att bolagets långsiktiga betalningsförmåga är god.” Hur kan vi utläsa det?
Hej, kul att höra att inlägget uppskattas! De långsiktiga skulderna är måttliga i förhållande till de totala tillgångarna eller med andra ord äger aktieägarna majoriteten av tillgångarna och inte banken.