Nu är det väl ändå dags att sälja?

Den som valt att satsa på aktier har sannolikt direkt och indirekt under perioder blivit uppmanad att sälja eller helt lämna börsen. Finansmedier, politiker och andra förståsigpåare kan på olika sätt skrämma upp en med scenarier såsom skuldberget i USA, kriget i Ukraina, komponentbrist, bostadsbubblan i Sverige och nu senast inflationshotet. Att vara negativ är enklare än att vara positiv och det är dessutom lättare att framstå som intelligent när man upplyser andra om alla risker som hotar den globala ekonomin. För den som har den läggningen är det inte ont om negativa scenarier att rada upp under årets första halva och det är lätt att utgå ifrån att vi har ytterligare nedgångar att vänta under hösten.

Men kan det inte vara så att pessimisterna har rätt och att vi står inför en utdragen och djup börsnedgång kommande år och att sötebrödsdagarna är över? Börsen är trots allt cyklisk till sin natur och efter flera års uppgång kommer i regel en periods nedgång. Är det kanske dags att sälja nu när vi haft en uppgång senaste månaden och rädda det som räddas kan innan vi står inför en djupare nedgång?

Det är möjligt kanske till och med troligt att börsen fortsatt kommer att vara skakig under 2022/2023 vi har trots allt en rekordlång uppgångsfas bakom oss, men att lämna börsen helt i hopp om att tajma marknaden är sällan en god idé, iaf inte om man får tro Peter Lynch – författaren till finansklassikern ”One Up On Wall Street”. Lynch hänvisar till att marknaden har dödförklarats många gånger, men alltid återhämtat sig förvånansvärt snabbt och den som ligger utanför börsen missar dessa återhämtningar som oftast står för merparten av avkastningen. Han exemplifierar detta i sin mest kända bok på följande sätt:

Om du investerade 100 000 dollar i amerikanska aktier 1 juli 1994 och behöll aktierna i fem år skulle ditt investerade kapital ha vuxit till 341 722 dollar. Om du å andra sidan varit utan aktier i 30 dagar under samma period då marknaden avkastade som bäst hade din ursprungliga investering istället vuxit till 153 792 dollar. I det här scenariot blev den som stannade på marknaden mer än dubbelt så förmögen än den som inte gjorde det.

Lynch är ett levande bevis för att det lönar sig att stanna på marknaden då han mellan 1977 och 1990 som fondförvaltare ökade värdet på sin fond med mer än 2 700 %! Det gick så bra att  Magellanfonden, som fonden hette, till slut fick stänga för ytterligare köp då den hade blivit för stor.

Jag håller, föga förvånande, med Lynch i hans resonemang och slutsats. Min erfarenhet är att det är få som lyckas tajma marknaden och istället riskerar man att drar på sig kostnader och missa avkastning under tiden pengarna är på sidlinjen. Många gör misstaget att vänta på större korrigeringar i likhet med 2007/2008 och 2011 när dessa i själva verket sker väldigt sällan. Dessa nedåttrender varar heller inte lika länge som vi tror. Tittar vi på historiken har de stora bösskrascherna kommit att bli allt brantare men återhämtningen har också gått fortare.

Mitt råd är därför att försöka att stänga ute marknadens brus och behåll blicken på enskilda aktier istället för marknaden som helhet. Titta inte för mycket på priserna på de aktier du äger utan fokusera istället på de underliggande tillgångarna (företagen och dess verksamhet).

Det är lätt att raljera om hur andra ska tänka och agera, men om det ger min argumentation lite större tyngd så kommer jag även framgent stanna kvar på marknaden med mina aktier och fortsätta att investera i aktier då det just nu enligt mig finns fler attraktivt värderade kvalitetsbolag än på länge. För er som fortfarande underhåller tanken på att parera nästa ytterligare nedgång vill jag slutligen mana till eftertanke genom följande kända Peter Lynch citat:

”Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves”.