I ett tidigare inlägg började jag titta på de olika delarna i kassaflödesanalysen, något som jag tänkte fortsätta med i dagens inlägg. För den som inte är bekant med konceptet ger kassaflödet en bild över verksamhetens in- och utbetalningar. Kassaflödet består med andra ord av de pengar som kommer in respektive går ut till följd av bolagets affärsverksamhet. Det kan vara kontanta medel till kassan, kundfordringar, leverantörsskulder, lån från aktieägare och banklån.
Behovet av kassaflödesanalys är en konsekvens av att börsnoterade bolag redovisar på bokföringsmässiga grunder. Redovisning på bokföringsmässiga grunder är motsatsen till kontantprincipen, där inkomster och utgifter bokförs i samband med att betalning gjorts eller mottagits. Om bolag istället använt kontantprincipen hade inte kassaflödesanalysen behövts då bokföringen hade varit en kassaflödesanalys i sig själv. Kassaflödet är med andra ord en rekonstruktion av balans– och resultaträkningen där man rensar redovisningen från sådant som inte är in- eller utbetalningar.
Kassaflödet består av in- och utbetalningar från följande delar:
- Kassaflöde från den löpande verksamheten utgörs av verksamhetens huvudsakliga intäktsgenerande aktiviteter och visar bland annat försäljning, varulager, kundfordringar, kortfristiga skulder och justeringar för avskrivningar.
- Kassaflödet från investeringsverksamheten visar bland annat förvärv och avyttring av anläggningstillgångar samt andra typer av investeringar.
- Kassaflödet från finansieringsverksamheten visar bland annat nyemissioner, upptagna lån, utdelningar, amorteringar av skulder och koncernbidrag.
I detta inlägg kommer jag titta närmare på den kanske mest intressanta delen av kassaflödesanalysen – kassaflödet från investeringsverksamheten.
Kassaflödet från investeringsverksamheten
Företag behöver investera för att kunna konkurrera och växa sin verksamhet. En investering är en ekonomisk satsning med förhoppningen om ett framtida värde eller avkastning i form av ökade intäkter, minskade kostnader eller högre kvalitet. När pengar används utan att avkastning uppstår är det istället frågan om en kostnad. I princip skiljer man mellan tre typer av investeringar:
- Investeringar i fysiska tillgångar: Infrastruktur, byggnader eller maskiner.
- Finansiella investeringar: Värdepapper och andra finansiella instrument som förväntas ge direkta inkomster.
- Immateriella investeringar: Bland annat patent-, och upphovsrätt, forskning och produktutveckling.
Investeringsverksamheten har ofta en markant påverkan på ett bolags kassaflöde och möjlighet att genomföra aktieägarvänliga åtgärder såsom utdelning och återköp. Genom att uppskatta hur stor del av kassaflödet från den löpande verksamheten som går åt till investeringar kan man få en bild av vilka pengar som blir över till bolagets aktieägare – det så kallade fria kassaflödet. Det fria kassaflödet består av de pengar som blir över efter att bolaget förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Vi tar ett enkelt exempel för att illustrera vikten av att fastställa investeringsbehovet.
Ett enkelt exempel
Två bolag genererar vardera 100 miljoner i kassaflöde från den löpande verksamheten. Det ena bolaget (A) har stora kapitalbehov och måste varje år investera 80 miljoner eller 80 % av det löpande kassaflödet för att behålla sin marknadsposition. Ett annat bolag (B) har väldigt små kapitalbehov och behöver endast investera 20 miljoner (20 %) varje år för att bibehålla nuvarande lönsamhetsnivå. Med andra ord skapar bolag A ett kassaflöde på 20 miljoner som man antingen kan återinvestera för expansion eller dela ut till ägarna, medan bolag B varje år skapar hela 80 miljoner. Om vi bara tittade på vinsten per aktie skulle de två företagen se identiska ut och det skulle vara hugget som stucket vilket bolag vi investerade i.
Genom att studera kassaflödet över tid kan vi skapa oss en bild över vilket investeringsbehov som en given verksamhet har. Ger investeringar resultat eller går hela kassaflödet åt till att hålla befintlig verksamhet igång? Om exempelvis det operativa kassaflödet står still år efter år trots att bolaget gör allt större investeringar kan man misstänka att så är fallet.
Ovan ser vi ett exempel på låg tillväxt där det löpande kassaflödet inte räcker till samtidigt som man investerar allt mer. Sannolikt måste bolaget i exemplet ovan investera allt mer för att behålla lönsamheten och en allt större del av investeringarna finansieras av lån då kassaflödet inte räcker till. En farlig exercis som kan fungera så länge som konjukturen är god och räntorna låga. En betydligt trevligare bild ser vi nedan där det operativa kassaflödet är i stigande trend samtidigt som investeringsbehovet växer i en betydligt måttligare takt.
För den här verksamheten täcker kassaflödet från verksamheten både utdelning till aktieägarna och investeringsbehovet som leder till utväxling på sista raden. Verksamheten växer för egen maskin och belönar aktieägarna i närtid och på sikt genom tillväxt.
Slutord
Kassaflödesanalysen är en viktig källa till kunskap om ett bolags förmåga att tjäna pengar som kommer aktieägarna till del. Kassaflödesuppställningen är dessutom en ganska okomplicerad del av årsredovisningen som relativt snabbt ger en fingervisning om hur kapitalkrävande verksamheten är.
Genom att titta på kassaflödet över tid kan man få en bra bild av ett bolags investeringsbehov och hur stora investeringar som behövs för att bibehålla lönsamheten på nuvarande nivå. Jag vill i regel se att det operativa kassaflödet är i stigande trend och tillräckligt för att finansiera nuvarande verksamhet och investeringar för tillväxt. Med detta sagt kan även ett bolag där kassaflödet inte växer, men där de största investeringarna är gjorda, leverera fin avkastning över tid – avkastning som i sin tur kan återinvesteras i andra portföljbolag med större möjligheter till tillväxt. Jag kommer återkomma till vikten av att skilja på underhållsinvesteringar och investeringar för tillväxt i kommande inlägg.
Mycket sammanfattning, och så bra att du tar upp denna viktiga del av ett företags finanser! Blir lite sugen att skriva ett inlägg på temat…
Tack, kul att höra. Det tycker jag att du ska göra. Ju fler som berör ämnet desto bättre!
Tack för ett bra och väl så läsvärt inlägg. Jag tittar själv väl så mycket på kassaflödet, som på andra nyckeltal. Det säger oftast mer faktiskt.
Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/
Tack, kul att höra att inlägget uppskattas!
Precis. Mycket bra inlägg. Själv gillar jag nyckeltalet FCF yield och numera börjar jag nästan alltid med kassaflödesanalysen följt av balansräkningen. Income statement tittar jag väldigt lite på numera.
Tack kul att höra! Har själv (bevisligen) en viss förkärlek för kassaflödesanalysen 🙂
Den naturliga uppföljaren på analysen av Stolt Nielsen ser jag =).
Mycket uppmärksamt av dig ingenjören. 🙂
Tackar för en sån fin och enkel sätt att beskriva begreppen. Jag aldrig kunnat förstå detta så tydlig och enkelt som du gjorde här. Din blogg är det bästa bloggsidan som hittat hittills. Toppen!
Oj, tack för de fina orden Daniel!