Spara långsiktigt och låt snöbollen göra jobbet

I dagens inlägg tänkte jag belysa varför det är så viktigt att börja så tidigt som möjligt och stanna på marknaden så länge som möjligt. Jag kommer att börja med en enkel räkneövning som kanske är självklar för många, men som förhoppningsvis kan fungera som en påminnelse och till och med bidra till en eller annan värdefull insikt.

Ett enkelt räkneexempel

Låt oss säga att du som nybliven sparare investerade totalt 100 000 kr i en korg med aktier 1992. Din portfölj steg sedan med i genomsnitt 7 % årligen under 25 år. Tillväxtsiffran på 7 % är inte tagen helt ur luften då amerikansk statistik i ämnet visar att den som investerar i ett brett index över tid har fått en avkastning på i genomsnitt 7 % justerat för inflation. För enkelhetens skull utgår jag från att inget nysparande görs under hela perioden.

Nu är du säkert nyfiken på hur många procent din teoretiska portfölj har ökat totalt sett över hela sparperioden. Är det 175 % eller 200 % ? Nej, faktum är att din aktieportfölj har stigit med totalt nästan 400 % till över 540 000 kr under de 25 åren som du ägt dina aktier. Detta är en imponerande utveckling i sig, men att avkastningen har uppnåtts trots att du inte tillfört något extra kapital under de 25 åren är riktigt imponerande!

Hur kan det bli så här?

Fenomenet som leder till att din investering stiger i värde exponentiellt med tiden kallas ränta-på-ränta-effekten. Ränta-på-ränta-effekten uppstår förenklat när du, som i exemplet ovan, får avkastning på tidigare avkastning. När du investerade 100 000 kr 1992 fick du en avkastning på 7% eller 7000 under det året. År 2 får du inte enbart 7 % avkastning på ditt ursprungligt kapital utan även avkastning på föregående års avkastning (7000 kr) – Med andra ord ränta-på-ränta. Så här ser processen sammanfattningsvis ut de tre första åren.

• År 1 ser som sagt uträkningen ut som följer: 100 000 * 1,07  = 107 000
• År 2 har vår portfölj ökat i värde till 107 000 kr och eftersom vår aktieportfölj ger en årlig avkastning på 7 % innebär det i praktiken att vi vid ingången till år 3 har en portfölj som är värd 114 490 kr.
• År 3 beräknas avkastningen enligt följande: 111 490 *1,07 = 122 505 och så vidare..

På det här sättet fortsätter avkastningen att växa i takt med att tillgängligt kapital som kan förräntas växer sig allt större. Nedan ser vi hur avkastningen i exemplet ovan accelererar med tiden och tar ordentlig fart mot slutet av perioden.

Skulle vi behålla aktierna ett år till skulle avkastning det året vara hela 40 000 kr eller ca 40 % av satsat kapital. Det är inte för inte som Albert Einstein ska ha sagt att ränta-på-ränta är världens åttonde underverk.

Låt snöbollen göra jobbet

Ett annat sätt att förstå ränta-på-ränta-effekten är att likna den vid en snöboll som rullar nedför en backe och växer sig större. I början när det investerade kapitalet (snöbollen) är litet går det långsamt, men ju längre spartid (snöbollen rullar) desto snabbare sker tillväxten. Ränta-på-ränta-effekten påverkas av storleken på investerat kapital (snöbollens storlek), avkastningens storlek (farten på snöbollen) och spartiden (backens längd).

Det gäller med andra ord att spara så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt och behålla sina aktier så länge som möjligt för att ränta-på-ränta-effekten ska nå sin fulla potential. Nedan kommer jag att ge exempel på vilken effekt som två av dessa faktorer får för totalavkastningen, nämligen storleken på investerat kapital och spartiden.

Det kostar att sälja för tidigt

Om du sålt aktier för 30 00o kr år 3 hade den procentuella totalavkastningen minskat med 26 % eller ca 140 000 kr. Hade du istället haft tålamodet att vänta 16 år innan du sålde aktier för 30 000 kr hade totalavkastningen ”enbart” minskat med 11 % eller 60 000 kr. Det lönar sig med andra ord att vara fullinvesterad och måste man sälja så är det betydligt bättre att avvakta så att ränta-på-ränta-effekten får ett större underlag att förränta och längre tid på sig. Vikten av att stanna på marknaden och låta ränta-på-ränta effekten nå sin fulla potential blir ännu tydligare när man visualiserar de tre scenarierna sida vid sida. Den gröna linjen motsvarar den avkastning man fått om man sålt för 30 000 kr redan år tre och den gula vilken avkastning man fått om man sålt delar av portföljen år 16. Den blå linjen motsvarar i sin tur den ursprungliga räkneövningen där vi inte säljer en endaste aktie under hela sparperioden. I det scenariet avkastar portföljen 35 000 kr det sista året (år 25), vilket motsvarar 35 % av den ursprungliga investerade summan på 100 000 kr. Det första året var avkastningen som bekant enbart 7 % eller 7 000 kr, vilket innebär att den årliga avkastningen ökat med hela 400 %.

Slutord

Ränta-på-ränta-effekten är ingen mirakelkur och det gäller att göra sin ”due diligence” i vanlig ordning för att säkerhetsställa (så gott det går) att man inte betalar för mycket för en aktie eller tar på sig större bolagsrisk än vad man kan hantera. Ränta-på-ränta-effekten belyser dock en av de viktigaste konkurrensfördelar som du har som småsparare – nämligen tid, då ingen kan tvinga dig att sälja eftersom du till skillnad från många professionella investerare bara har dig själv som kund och arbetsgivare.

Värt att notera är att ränta-på-ränta-effekten inte alltid behöver vara din vän, utan också kan bli din fiende. Du får ränta-på-ränta-effekten emot dig om du är låntagare med stora lån. Som låntagare ökar nämligen dina skulder också exponentiellt med tiden precis som ditt kapital på börsen om du inte betalar din ränta och avstår från att amortera, så har du lån bör du vara försiktig. Äger du emellertid en diversifierad fond- eller aktieportfölj var långsiktigt så ger du snöbollen goda förutsättningar att växa sig stor.

Glad påsk!