Senaste åren har varit en fin resa för majoriteten av oss som äger aktier – enbart i år har OMX30 ökat med 8 %. Det bredare OMX Stockholm PI har gått ännu bättre och sedan årskiftet har indexet ökat med ca 10 % utdelningar ej inräknat. Tittar vi på utvecklingen för övriga marknadsindex de senaste åren är trenden tydlig även där.
Intressant att notera i sammanhanget är att nämnda index är marknadsviktade, vilket betyder att varje aktie påverkar indexet i förhållande till sitt börsvärde. Dessa index speglar därför främst hur de större bolagen på Stockholmsbörsen utvecklats. Det finns många bolag på Mid- och Small Cap som haft en betydligt bättre utveckling än vad dessa index påvisar.
Det kan tyckas vara ett angenämt problem, men att i detta smått euforiska börsklimat nyspara i aktier tar emot och i princip allt nysparande läggs sedan en tid tillbaka på hög i väntan på att något av bolagen på bevakningslistan ska sjunka i pris. För oss med någorlunda öppet sinne som i dagsläget inte hittar några tydliga köplägen eller inte vill sälja och gå miste om ränta-på-ränta-effekten kan rebalansering vara ett sätt att påverka avkastningen i positiv riktning utan att tillföra nya likvider. Strategin innebär i praktiken att man säljer andelar i de aktier som gått bäst och som nu upptar en större andel av portföljen för att därefter omfördela likviderna till de aktier som gått sämst i portföljen.
Jag har tidigare skrivit inlägg (här, här och här) om hur portföljer och index där alla innehav har lika stor vikt och regelbundet rebalanseras tenderar att göra bra ifrån sig långsiktigt – i alla fall historiskt. Bland annat kunde jag med hjälp av verktyget portfolio visualizer (som är baserat på faktisk kursdata) visa vilken effekt rebalanseringsprocessen har på totalavkastningen över en period på 22 år. I en av mina kvasivetenskapliga studier tog jag fram en portfölj bestående av bolag som presterat sämre än index under den studerade perioden. 
I ett första experiment var innehaven likaviktade vid investeringstillfället och jag lät portföljen vara orörd i nästan 22 år. Föga förvånande var avkastningen avsevärt lägre än jämförelseindex SP 500 (till och med mer än hälften så stor). Men när jag introducerade årlig rebalansering förändrades emellertid utgången i simuleringen ordentligt. Samma portfölj med mediokra bolag hade plötsligt gett en totalavkastning som var tre gånger större än den likaviktade portfölj som lämnades orörd och den slog dessutom jämförelseindex med 14% (SP500). Detta utan att något nytt kapital tillfördes under perioden.
Jag är långt ifrån ensam om att komma till slutsatsen att en rebalanserad likaviktad portfölj överpresterar och det finns mycket skrivet i ämnet. Här i Sverige har grundaren till Börsdata 40procent20år skrivit en hel del intressant i ämnet – bland annat följande inlägg där han jämför ett marknadsvärdesviktat index OMXS30 med ett likaviktat index OMXS50EW. Även Investerarfysikern har skrivit bra inlägg i ämnet.
Varför rebalansering så viktig för den långsiktiga avkastningen
Vad man gör när man rebalanserar en likaviktad portfölj är att man säljer delar av de tillgångar som utvecklats bäst och köper tillgångar som haft sämre utveckling – eller med andra ord säljer dyrt och köper billigt. Rebalansering ger två effekter – det minskar risken då ett enskilt innehav inte tillåts växa sig alltför stort och det ökar också avkastningen.
Hur ofta ska man rebalansera sin portfölj?
Jag har i tidigare exempel visat på att en årlig rebalansering av portföljen räcker och att avkastningen tenderar att sjunka vid alltför frekvent rebalansering. I dessa jämförelser har jag inte räknat med courtage vilket, trots senaste tidens prissänkningar, fortfarande på lång sikt har en negativ effekt på avkastningen. Att rebalansera sina portföljinnehav årligen kräver dock viss tidsinsats även om courtagenivåerna framförallt på svenska aktier gjort konceptet mer genomförbart i praktiken. Att rebalansera mer sällan ger sannolikt också en positiv effekt även om jag själv inte gjort några empiriska amatörstudier i ämnet.
Hur ska man då gå tillväga i praktiken?
Jag har tidigare efterfrågat en funktion där användaren på ett smidigt sätt kan återställa ursprunglig portfördel och banker och nätmäklare har underlättat rebalansering för sina kunder när det kommer till fondhandel, men mig veterligen har ingen större aktör gett sig på att skapa samma funktion för aktier. Lyckligtvis finns det eldsjälar som utan att få betalt tar fram tjänster som underlättar för oss aktiesparare – en sådan är Lillaekonomen (till yrket programmerare) som tagit fram tjänsten nnava där vem som helst genom att ladda upp sin transaktionshistorik kan visualisera olika typer av portföljinformation såsom utdelningar, branschfördelning, erlagt courtage m.m.
Eftersom nnava är en tredjepartstjänst krävs att man laddar upp transaktionsdata från Avanza eller Nordnet för att tjänsten ska kunna generera visualiseringar baserat på ens transaktionshistorik. Att få fram sitt transaktionsdata är enkelt, men för den som vill ha en instruktion finns en FAQ sidan. För er som, precis som jag, kan vara lite paranoida kan jag också meddela att inläsning av transaktionsfilen som läggs till på nnavas förstasida sker i webbläsaren på användarens dator vilket innebär att inget lagras på någon webbserver.
Få hjälp att rebalansera din aktieportfölj med hjälp av nnava
Genom gratistjänsten nnava kan användaren få hjälp med att likavikta sin portfölj och rebalansera sin aktieportfölj. Den nya funktionen finns under fliken med det pedagogiska namnet Portföljfördelningen. 
Efter att man klickat på fliken väljer man Ladda portföljfördelning och voilà – Du får upp din portfölj som den såg ut vid exporttillfället med aktuell fördelning per innehav samt förslag på ny fördelning.
I tabellen finns också beräknat hur många aktier i form av köp/sälj-transaktioner som krävs för att uppnå likaviktningen i praktiken. Eftersom detta är en tredjeparttjänst kan nnava inte genomföra någon sälj- eller köptransaktion åt användaren, men är du inloggad hos någon av nätmäklarna i fråga kommer köp/sälj knapparna ovan ta dig till respektive nätmäklares sida för köp och sälj. Antalet aktier sparas (Diff antal ovan) så att du kan klistra in siffran i samband med eventuell orderläggning hos din nätmäklare.
Det går också bra att manuellt justera önskad portföljfördelning för varje enskilt innehav. Som stöd i processen framgår längs ner i tabellen hur många procent som finns kvar att fördela samt om man i sin iver överskridit 100 % och därmed kommer öka portföljens totala storlek vid eventuella köp. Det går även att justera senaste pris för respektive innehav om det behovet finns.
Så här ser tjänsten ut i nuläget, men jag vet att Lillaekonomen har för avsikt att vidareutveckla funktionen och även nnava i stort så pröva tjänsten och om det är något ni saknar så ge honom feedback. En funktion som kan beräkna vilka köp- och säljtransaktioner som krävs för att återställa ursprunglig portföljfördelning kanske kan vara något?
Slutord
Rebalansering är inte någon magisk formel med vilkens hjälp alla portföljer kan överprestera mot index, men om man gör sin due diligens innan investering och ser till att diversifiera och rebalansera så har man sannolikt lagt en bra grund.
Personligen tar jag portföljfördelningen i beaktning i samband med investeringsbeslut och kan ombalansera portföljen om något bolag vuxit sig för stort. Att rebalansera tilltalar mig betydligt mer än att försöka tajma marknaden, då man i ett sådant scenario riskerar att stå utanför börsen och därmed hindrar snöbollen från att växa sig stor av egen kraft genom ränta-på-ränta-effekten.
Med detta sagt har jag ännu inte anammat konceptet årlig rebalansering. Det är dock intressant i teorin och tack vare Lillaekonomen nu också enklare att genomföra i praktiken. Oavsett om jag väljer att likavikta min aktieportfölj eller inte kommer jag att använda nnava för att underlätta framtida rebalanseringar och framförallt för att få en snabb översikt över bland annat historiska courtagenivåer och utdelningar.
Image courtesy of Bilancia Su Piano Bianco images at FreeDigitalPhotos.net
En mycket stor invändning emot den här typen av studier är survival bias, och begränsad data. Om du nyttjar på förhand känd data, vad väntar du dig egentligen?
Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/
Ja, det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik, som det så fint heter. 🙂 Det går alltid att hitta statistik som stödjer en given tes och jag har som sagt inte genomfört några vetenskapliga studier i ämnet. Mitt tips är att testa själv, läsa om andra som gjort det samma och bilda sig sin egna uppfattning.
Vidare så kan du ju enkelt visa på den exakta motsatsen. Den som inte vattnat ogräset utan blommorna i trädgården har fått en oerhört god avkastning. Vinnande bolag tenderar att vinna betydligt längre än vad man tror.
Intressant! I praktiken blir dock en statisk rebalansering väldigt fyrkantig. Själv gör jag omallokeringar då och då där jag minskar i bolag som gått upp lite väl mycket och lägger det i bolag som är mer attraktivt värderade. Vissa bolag har dock behållits även om de har en väsentlig större portföljandel idag då bolaget utvecklas på ett sådant sätt att värderingen inte är utmanade trots uppgången (typ Data Respons). Men jag tycker inte man ska vara rädd för att om allokera även om man kanske inte ska göra det allt för ofta.
Hej Ruter och grattis till den fina utvecklingen Data Respons! Ja, jag lägger också stor vikt på värde och den underliggande verksamheten, men mekanismen är intressant.
Tror vi tänker kanska lika i frågan – Huvudanledningen till att jag rebalanserar i nuläget är att jag vill minska risken när något bolag vuxit sig för stort, men det skadar inte att få stöd för att det sannolikt även gagnar portföljavkastningen på sikt.
Det brukade vara ett vinnande koncept i USA att balansera mellan obligationer och aktier men jag tror att det spruckit vid något tillfälle. Avkastningen på obligationer har varit extremt låg under lång tid jämfört med aktier så jag tror att de som flyttat mer och mer pengar till obligationer har fått se sin totala avkastningen dras ner.
(Disclaimer: jag har pengar i obligationer och vill att de ska öka i värde!)
Ja, det är en beprövad strategi och principren är ungefär den samma, men jag föredrar aktier framför andra tillgångslag. Jag vill med andra ord stanna på aktiemarknaden med så mycket kapital så länge som möjligt då det är där jag tror jag kommer uppnå högst avkastning över tid.
Intressant inlägg! Samma principer borde gälla även för fonder va? T.ex. om jag börjar året med 25% exponering vardera mot USA, Europa, Världen, Sverige, så vore det väl klokt att rebalansera i slutet av året förutsatt att någon exponering har stuckit iväg lite, typ 5%?
Tack, kul att höra! Ja, principen är den samma