Det är riktigt kul att fler och fler upptäckt utdelningsinvestering här i Sverige då jag tror att fokus på utdelande bolag är ett bra sätt att sålla bort olönsamma investeringsalternativ. Jag gillar återkommande utdelningar då de ofta är ett kvitto på att det utdelande bolaget i fråga tjänar pengar, men det finns fallgropar som man bör vara medveten om som nybliven utdelningsentusiast. Jag tänkte i detta inlägg (inspirerat av Aktieingenjören) försöka belysa några aspekter som jag tycker är viktiga att ha med sig när man investerar i utdelande bolag.
Utdelning är i sig inte värdeskapande
För en enskild investerare kan utdelning skapa värde i form av trygghet och investeringsmöjligheter på annat håll, men på bolagsnivå är utdelningen inget som för verksamheten framåt. Ett bolag kan välja att återinvestera vinsten i verksamheten, återköpa aktier eller dela ut pengar. Av alternativen ovan är det främst det första som kan bidra till vinsttillväxten och sedermera utdelningstillväxten, vilket är viktigt att ha i åtanke i samband med att ett bolag sänker en utdelning. Kanske var en av anledningarna att bolaget satsade extra på investeringar för tillväxt det året?
Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan
Det är lätt att lockas av hög direktavkastning och låg utdelningsandel, men det är viktigt att se till de långsiktiga förutsättningarna för framtida utdelningsavkastning. Jag är mycket för devisen ”keep it simple”, men det finns risker med en mekanisk strategi som fokuserar på ett fåtal nyckeltal såsom direktavkastning.
Att direktavkastningen är hög behöver inte betyda att bolaget i fråga är ett bra köp. Ofta finns det en anledning till att direktavkastningen är hög ett enskilt år – kanske har marknaden tappat tilltron till bolaget på grund av sjunkande lönsamhet och därför sänkt aktiekursen eller så har bolaget i fråga kanske genomfört en försäljning av engångskaraktär.
Inte heller en låg utdelningsandel (vinst per aktie i förhållande till utdelning) behöver nödvändigtvis betyda att utdelningen är säker av liknande anledningar som ovan. Om vi enbart tittar på den periodiserade vinsten i förhållande till utdelat belopp missar vi en viktig aspekt -nämligen hur vinsten används. Jämför vi enbart vinsten per aktie med utdelningen riskerar vi att missa bolag som inte behöver investera stor del av operativt kassaflöde för att bibehålla lönsamheten såsom H&M, Mekonomen och Atea. Med andra ord säger utdelningsandelen hur stor del av vinsten som delas ut, men inget om hur stor del av vinsten som bolaget behöver återinvestera i den egna verksamheten för att bibehålla och öka nuvarande lönsamhet.
Exempel på utdelningsfällor
Det är som sagt lätt att lockas av en hög direktavkastning och till viss del blunda för andra viktiga nyckeltal, vilket är något som jag själv råkat ut för.
Låt oss börja med att titta på TeliaSonera – bolaget har en direktavkastning på över 7%, vilket är lockande sig, men efter en närmare analys är det mycket som talar emot bolaget. Omsättning och vinstmarginal är i fallande trend sedan några år tillbaka. Bolaget investerar allt mer år efter år, men trots det fortsätter vinsten att falla. Om Aktieingenjörens misstankar om att Telia dessutom bokför underhållskostnader som investeringar stämmer så blir vinsten per aktie ännu mer missvisande. Det finns inte heller någon cyklisk komponent till TeliaSoneras intjäning som skulle kunna förklara nedgången och ge aktieägarna tillförsikt om att vi enbart befinner oss i botten på denna cykel.
Ett annat exempel på en utdelningsfälla med hög direktavkastning är Stolt-Nielsen som knappt växt något alls när det kommer till det som verkligen betyder något – de faktiska pengar som genereras av verksamheten under ett år. Istället har investeringsbehovet överstigit det det operativa kassaflödet nästa varje år. Stolt-Nielsen behöver återinvestera hela intjäningen och lite till för att klara sin verksamhet. Hur har man då lyckats dela ut pengar samtliga år under perioden trots att det fria kassaflödet inte räckt till? Jo, genom att ta öka skuldsättningen – Soliditeten har gått från 54% i början av perioden till 35% vid senaste kvartalsrapporten.
Det finns också flera bolag (bland annat REITS) som har som strategi att generera utdelningstillväxt genom att primärt vända sig till finansmarknaderna och aktieägarna för finansiering av verksamheten. Ett extremt exempel på hur illa det kan gå finns i mitt inlägg kring utdelningens historia som ny hittar här.
Hur ska man då göra för att försäkra sig om att inte ramla i en utdelningsfälla? Nedan har jag sammanställt några, enligt mig, viktiga punkter.
Titta på hur intjänade pengar används
För att få en uppfattning om ett bolags investeringsbehov behöver vi titta på hur kassaflödet utvecklats över tid och då är det främst det fria kassaflödet som är intressant – de pengar som blir över efter att ett bolag förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Om utdelningen växt över tid och till största delen finansierats av det fria kassaflödet så har du sannolikt hittat ett kvalitativt bolag med konkurrensfördelar som verkar på en lönsam marknad tillskillnad från exempelvis Stolt-Nielsen.
Titta på hur flera nyckeltal utvecklats över tid
Att titta på kassaflödet allena är emellertid inte tillräckligt utan för att få en ökad förståelse bör man även titta på hur skuldsättning och det egna kapitalet utvecklats under en längre period. En stadigt ökande utdelning över tid (utan att aktieantal och skulder ökat markant) betyder ofta att bolaget verkar på en lönsam marknad och har lyckats väl med sin verksamhet men utöver direktavkastningen och det fria kassaflödet bör man även titta på värderingsmått såsom P/B, P/E-tal och P/FCF för att skapa sig en uppfattning om huruvida bolaget är under- eller övervärderat. Det är med andra ord viktig att titta på flera nyckeltal än direktavkastningen och kassaflödet över tid för att skilja agnarna från betet.
Slutord
Hög direktavkastning vid inköpstillfället kan vara en bra förutsättning för långsiktig utdelningsavkastning, men det gäller att titta på hur utdelningen och flera andra nyckeltal utvecklats över tid samt hur vinsten används för att öka sannolikheten att undvika utdelningsfällor och hitta bra investeringsalternativ bland utdelarna.
*Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net
Att titta på utdelningstillväxten över längre tid, samt hur bolagets vinst och skuldsättning ser ut under samma tid, borde vara till stor hjälp för att inte gå i någon ”utdelningsfällla”.
Titta på tex Avanza och Bahnhof över tio år, även Vitec kan vara ett bra ex.
Ja, genom att titta på de nyckeltal du nämner över tid kan man undvika de flesta ”utdelningsfällor”. Både Bahnhof och Vitec är fina bolag och motsatsen till utvecklingsfällor.
Det verkar som en dålig internetuppkoppling åt upp mitt inlägg. Men jag har jobbat på ett exempel som exemplifierar det du skriver (http://aktieingenjoren.blogspot.com/2016/03/fyra-utdelningsportfoljer-att-utvardera.html).
Med tanke på att 2/15 ”stora och stabila” bolag på mindre än en månad redan har fallit bort bland de stora utdelarna p.g.a. sänkningar och eWork under samma tid har värderats upp med 3 årsavkastningar känns den här diskussionen väldigt aktuell och jag håller med dig.
Intressant inlägg! Ja, det ska bli spännande att följa utvecklingen. Ska titta närmare på Biotage och Bilia som du nämnde i inlägget. Bilia känner jag till sedan tidigare, men Biotage var en ny och trevlig bekantskap.
Hej!
Har du tittat något på Archer Daniels Midland? Bolag med väldigt fin historik och nu ganska låg värdering också. Förädlar och processar majs, bönor osv. till stärkelse, oljor, sötningsmedel och liknande.
40 år av utdelningshöjningar, låg utdelningsandel.
Jag vet att du gjort intressanta poänger av att man ibland betalar för en fin kurva av utdelningstillväxt. Men jag tror att man inte behöver betala så mycket för den premien här.
Vore hur som helst kul att höra vad du tänker om ADM 🙂
Hej!
40 år av utdelningshöjningar är inte alls fel om värderingen är den rätta 🙂 Det som gör mig fundersam, utan att tittat närmare på bolaget, är beroende av priset på underliggande råvaror. Den typen av bolag har inte framtiden helt i sina egna händer då de inte kan differentiera sig genom kvalitet och ta ut högre priser. Jag ska dock inte måla fan på väggen förrän jag läst på om bolaget.
Mvh
Otroligt bra inlägg som vanligt!
Jag vill inte sätta onödig press på dig men jag måste säga att jag är grymt imponerad av kvaliteten på dina inlägg. Tror att jag har väl loggat in på din sida en 5000 ggr senaste året och inte en enda gång har jag sett ett ej intressant inlägg, fantastiskt bra jobbat.
Man lär sig mycket av att följa din blogg, hoppas du orkar fortsätta länge till 🙂
Tack för de vänliga orden drömmaren! Alltid kul att höra att det som skrivs uppskattas och jag kan glädja dig med att jag inte har några planer på att lägga ner bloggandet. Hade snarare velat skriva oftare, men familj och jobb kräver sin tid.
Mvh
Jag gillade det här inlägget redan när det skrevs men har länkat till det i månadens utdelningsgenomgång.
http://onkeltomsstuga.se/2016/04/utdelningar-mars-energi-och-finans/
Kul att höra att du uppskattade inlägget och tack för att du delar!
När nya inlägg inte publiceras får man leta i arkivet;) Hoppas dock på nya läsvärda inlägg!
Detta var ett oerhört lärorikt inlägg och man får sig en tankeställare.
Ett par frågor som dyker upp när man läser:
Alla dessa nyckeltal som finns, korrelerar dom med varandra beroende på företagets utveckling eller kan de påverkas var för sig beroende på hur aktiekursen går?
Nyckeltal i all ära, men kan ett företags värdering också påverkas av människans psykologiska beteende på börsen?
Tack Daniel och kul att du botaniserar bland gamla inlägg 🙂 Visst är det så, värderingen styrs av marknadens förväntningar på den framtida vinstutvecklingen som i regel baseras på hur den fundamentala utvecklingen för bolagen. Nyckeltal som t.ex. Roe och ROIC speglar den fundamentala utvecklingen utan hänsyn tagen till aktiepris. Förhoppningen vid varje aktieköp är att marknaden underskattat den framtida utvecklingen eller är kortsiktig i sin bedömning och att aktiepriset inte speglar investeringens risk/reward.