Det är säkert få på finanstwitter som missat att regeringen efter förhandlingar med vänsterpartiet höjer skatten på investeringssparkont (ISK) och kapitalförsäkringen (KF) i höstens budget. Jag tycker det är olyckligt att regeringen återigen väljer att höja skatten för dessa sparformer då det sänder felaktiga signaler. Inte minst då avdragsrätten för privat pensionssparande i IPS samt pensionsförsäkringar försvann förra året. Sparande ska uppmuntras och framför nu när vi svenskar är belånade som aldrig förr och bolånemarknaden är överhettad enligt många bedömare. För mig som är partisk i frågan känns det mer befogat att börja titta på ränteavdraget nu när räntan är historisk låg för att sänka hastigheten på bolånekarusellen. Trots detta är investeringssparkontot även fortsättningsvis den mest förmånliga sparformen särskilt för den som äger svenska utdelningsaktier och sparar långsiktigt.
Även om jag anser att ISK fortfarande är ett bättre alternativ än den traditionella aktiedepån är den inte lika lämpad för alla former av sparande. I den senare beskattas enbart vinst och utdelning, medan det för ISK och KF är allt kapital på kontot som schablonbeskattas, oavsett om den faktiska avkastningen har varit positiv eller negativ under året. Det gäller med andra ord att man uppnår en avkastning som överstiger den årliga skatten (statslåneräntan plus 1 procentenhet) och inflationen för att det ska vara god affär att ha sina pengar placerade i ett ISK. Den som idag har räntefonder i KF och ISK bör med andra ord tänka till. Det är också extra viktigt att undvika förlorare om man sparar i ett ISK eller KF eftersom ingen möjlighet finns att kvitta förluster mot vinster.
Den genomsnittlige spararen på Avanza vs Index
I sammanhanget är det intressant att, som Lundaluppen gjorde i ett inlägg 2013, titta på vilken avkastning den genomsnittlige Avanzakunden uppnått per år. Siffrorna är hämtade från Avanzas årsredovisning där de också jämförs med SIX Return index som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.
Utgår vi från att avkastningen från det genomsnittliga kontot hos Avanza är representativ har det varit en lönsam affär att spara i ISK och KF under perioden 2008 fram till 2016. Det hade dock varit betydligt mer lönsamt att passivt ägt en sparprodukt som följer SIX Return Index under den studerade perioden. Viktigt att komma ihåg är dock att siffrorna från Avanza är medelvärden och varje konto får därmed inte samma vikt. Den avkastning storkunderna uppnår snedvrider således sannolikt resultatet åt ena eller andra hållet vilket gör att den genomsnittliga avkastningen inte är representativ för majoriteten av Avanzas kunder.
Om jag tillåter mig att spekulera lite skulle det inte förvåna mig om många sparare presterat sämre än genomsnittskontot ovan över samma period. En sådan grupp är sannolikt yngre kunder som tar högre risker i sitt sparande i form av förhoppningsbolag och koncentrerade portföljer med ett fåtal innehav.
För den traditionella aktiedepån utlöser försäljning av värdepapper beskattning för depåinnehavaren vilket skapar ett incitament att hålla antalet transaktioner nere. ISK och KF leder sannolikt genom sin konstruktion till ett högre risktagande för vissa kundgrupper. Det krävs disciplin att inte pilla på portföljen – särskilt om försäljningar inte leder till merjobb och skattemässiga konsekvenser. Säkert och lågavkastande sparande i räntefonder lönar sig inte heller i ISK eller KF vilket sannolikt kan stressa somliga att äga en större andel aktier.
Dags för flertalet att satsa på index?
En annan tanke som slår en när man studerar tabellen ovan är att eftersom SIX Return Index slagit genomsnittskunden på Avanza alla år utom två 2008 och 2016 är frågan om inte fler borde investera i indexprodukter? Jag tror i alla fall att det kan vara nyttigt för den som är mer eller mindre aktiv i sitt sparande att jämföra sin avkastning med SIX Return Index och fundera över om aktivt sparande med aktier ger en så pass hög avkastning och mervärde att indexfonder inte är ett alternativ. I takt med att räntorna höjs kommer nämligen inte ISK och KF vara lika förmånliga och kräva en högre avkastning. Sannolikt kommer också dessa sparformer att bli föremål för ytterligare skattehöjningar vilket ytterligare höjer avkastningskravet.
Disclaimer: Författaren har sådan hybris att han anser sig tillhöra gruppen som även fortsättningsvis kommer lyckas slå index.
Ska man som utdelningsinvesterare börja fundera på vanlig depå?
Mvh
Nej, ISK och KF är även fortsättningsvis de mest förmånliga sparformerna för den som äger utdelningsaktier och sparar långsiktigt.
Ett sundhetstecken att du resonerar så här kring indexinvesteringar, även om du själv aktivt försöker slå index. Bra skrivet!
Tack Sensim! Det kan vara en bra övning att agera djävulens advokat då och då. 🙂
Uppmuntrar verkligen ISK till sparande eller uppmuntrar det till sparande med hävstång?
Hur många med ISK har inga lån?
Du slår huvudet på spiken med dina frågor.
Håller med föregående talare mycket intressant frågeställning. Kanske blir ett kommande inlägg på temat.
Ett sådant inlägg skulle uppskattas!
Mkt intressant och bra skrivet!
Tack, kul att höra!
” För den traditionella aktiedepån utlöser försäljning av värdepapper beskattning för depåinnehavaren vilket skapar ett incitament att hålla antalet transaktioner nere. ”
Jag kan bara hålla med om detta, bra skrivet. Exakt så tänkte jag i ett antal av mina stora placeringar. Jag visste att jag ville behålla dem i decennier, så jag la dem utanför ISK. Jag sökte incitament för det, som skulle stödja mitt psyke i beslutet. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/
Tycker nog snarare aktivt förvaltade fonder är bättre än index produkter. Finns ett par i Sverige som konsekvent slagit SIXRX. Dessutom är Avanza zero faktiskt hög risk. Superfonden är nog bättre, men redan här blir det ett aktivt beslut… Hade det funnits en indexfond som följer SIXRX hade jag varit intresserad men vet inte om någon.
Sven,
SEB Sverige Indexfond gör exakt det du söker. Tycker faktiskt den är att föredra framför t.ex. Avanza Zero då den ger bättre spridning. Trots att den har en, förvisso låg, avgift. En fond som borde få större uppmärksamhet när man pratar om index och passivt sparande än att bara ”tjata gratis”.
Finns hos Avanza och säkert många fler ställen.
https://www.avanza.se/fonder/om-fonden.html/150048/seb-sverige-indexfond
Tack. Visste inte om det. Som du säger, omx 30 är ju bara bank och industri. Känns ganska svajigt om du frågar mig…visserligen bra bolag men ändå. Index ska ju ge spridning.
Ja, alla indexfonder är inte likvärdiga. Som ägare av Nordnets indexfond med inriktning mot Norge placerar du nästan 19% av satsat kapital i Statoil. De fem största bolagen utgör 47,5% och de tio största nästan 82% av fondens totala portfölj. Ganska stor bolagsrisk med andra ord. Har skrivit om riskerna med mindre indexfonder här för den som är intresserad: https://langsiktiginvestering.se/2016/10/alla-indexfonder-ar-inte-likvardiga-vissa-indexfonder-ar-mer-riskfyllda-an-andra.html Har också skrivit om flera index som slår OMXS30GI och varför: https://langsiktiginvestering.se/2016/10/flera-mer-eller-mindre-likaviktade-satt-att-sla-omxs30gi-och-omxs30.html
@Sven
”Tycker nog snarare aktivt förvaltade fonder är bättre än index produkter.”
Jo visst, det är lätt att i backspegeln välja fonder eller att se att en viss fond för närvarande går starkt eller kanske gjort det under de senaste åren.
Problemet är ”bara” att i förväg hitta de aktiva vinnarfonderna, de som uthålligt (dvs långsiktigt) slår index. År efter år. Väldigt många fonder överlever ju inte ens! De läggs ner eller slås ihop pga att de underpresterar gentemot index.
Googla gärna ”survivorship bias”.
Här en en statistisk genomgång från USA för åren 1970-2005 (hämtad från The Little Book of Common Sense av Bogle):
https://sensimsteps.blogspot.se/2017/02/the-little-book-of-common-sense.html#kapitel08
Svenska investmentbolag slår index över t id.