Dags för den genomsnittlige spararen att satsa på index istället för aktier?

Det är säkert få på finanstwitter som missat att regeringen efter förhandlingar med vänsterpartiet höjer skatten på investeringssparkont (ISK) och kapitalförsäkringen (KF) i höstens budget. Jag tycker det är olyckligt att regeringen återigen väljer att höja skatten för dessa sparformer då det sänder felaktiga signaler. Inte minst då avdragsrätten för privat pensionssparande i IPS samt pensionsförsäkringar försvann förra året. Sparande ska uppmuntras och framför nu när vi svenskar är belånade som aldrig förr och bolånemarknaden är överhettad enligt många bedömare. För mig som är partisk i frågan känns det mer befogat att börja titta på ränteavdraget nu när räntan är historisk låg för att sänka hastigheten på bolånekarusellen. Trots detta är investeringssparkontot även fortsättningsvis den mest förmånliga sparformen särskilt för den som äger svenska utdelningsaktier och sparar långsiktigt.

Även om jag anser att ISK fortfarande är ett bättre alternativ än den traditionella aktiedepån är den inte lika lämpad för alla former av sparande. I den senare beskattas enbart vinst och utdelning, medan det för ISK och KF är allt kapital på kontot som schablonbeskattas, oavsett om den faktiska avkastningen har varit positiv eller negativ under året. Det gäller med andra ord att man uppnår en avkastning som överstiger den årliga skatten (statslåneräntan plus 1 procentenhet) och inflationen för att det ska vara god affär att ha sina pengar placerade i ett ISK. Den som idag har räntefonder i KF och ISK bör med andra ord tänka till. Det är också extra viktigt att undvika förlorare om man sparar i ett ISK eller KF eftersom ingen möjlighet finns att kvitta förluster mot vinster.

Den genomsnittlige spararen på Avanza vs Index
I sammanhanget är det intressant att, som Lundaluppen gjorde i ett inlägg 2013, titta på vilken avkastning den genomsnittlige Avanzakunden uppnått per år. Siffrorna är hämtade från Avanzas årsredovisning där de också jämförs med SIX Return index som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

Utgår vi från att avkastningen från det genomsnittliga kontot hos Avanza är representativ har det varit en lönsam affär att spara i ISK och KF under perioden 2008 fram till 2016. Det hade dock varit betydligt mer lönsamt att passivt ägt en sparprodukt som följer SIX Return Index under den studerade perioden. Viktigt att komma ihåg är dock att siffrorna från Avanza är medelvärden och varje konto får därmed inte samma vikt. Den avkastning storkunderna uppnår snedvrider således sannolikt resultatet åt ena eller andra hållet vilket gör att den genomsnittliga avkastningen inte är representativ för majoriteten av Avanzas kunder.

Om jag tillåter mig att spekulera lite skulle det inte förvåna mig om många sparare presterat sämre än genomsnittskontot ovan över samma period. En sådan grupp är sannolikt yngre kunder som tar högre risker i sitt sparande i form av förhoppningsbolag och koncentrerade portföljer med ett fåtal innehav.

För den traditionella aktiedepån utlöser försäljning av värdepapper beskattning för depåinnehavaren vilket skapar ett incitament att hålla antalet transaktioner nere. ISK och KF leder sannolikt genom sin konstruktion till ett högre risktagande för vissa kundgrupper. Det krävs disciplin att inte pilla på portföljen – särskilt om försäljningar inte leder till merjobb och skattemässiga konsekvenser. Säkert och lågavkastande sparande i räntefonder lönar sig inte heller i ISK eller KF vilket sannolikt kan stressa somliga att äga en större andel aktier.

Dags för flertalet att satsa på index?
En annan tanke som slår en när man studerar tabellen ovan är att eftersom SIX Return Index slagit genomsnittskunden på Avanza alla år utom två 2008 och 2016 är frågan om inte fler borde investera i indexprodukter? Jag tror i alla fall att det kan vara nyttigt för den som är mer eller mindre aktiv i sitt sparande att jämföra sin avkastning med SIX Return Index och fundera över om aktivt sparande med aktier ger en så pass hög avkastning och mervärde att indexfonder inte är ett alternativ. I takt med att räntorna höjs kommer nämligen inte ISK och KF vara lika förmånliga och kräva en högre avkastning. Sannolikt kommer också dessa sparformer att bli föremål för ytterligare skattehöjningar vilket ytterligare höjer avkastningskravet.

Disclaimer: Författaren har sådan hybris att han anser sig tillhöra gruppen som även fortsättningsvis kommer lyckas slå index.