Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank

By 32 kommentarer

Det har blivit dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp och denna gång möts Handelsbanken och världens mest kända snabbmatsjätte – McDonalds. För den som är intresserad av att läsa föregående inlägg på temat (Coca Cola vs Sampo)  hittar ni det här.

En kamp mellan två utdelningsgiganter

Detta är ytterligare ett steg i mina efterforskningar som är tänkta att ge mig och den som är intresserad svar på hur viktigt det är att utdelningen sekventiellt ökar från år till år. För att åter pröva min tes valde jag att titta på vilken utdelningsavkastning som en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1995  i Handelsbanken respektive McDonalds har fått.

Jag har gjort följande antaganden i min beräkning: 

  • I januari 1995 investeras 10 000 kr i respektive bolag (ej inflationsjusterat).
  • Jag har inte använt mig av den exakta valutakursen vid varje utdelningstillfälle i McDonalds fall, utan multiplicerat erhållen utdelning med en genomsnittlig valutakurs USD (7,5).
  • Jag har inte heller tagit hänsyn till vilken effekt återinvestering av utdelat belopp skulle få i min beräkning. Hade jag tagit hänsyn till återinvestering av utdelade medel hade det varit till Handelsbankens fördel.

Vi sätter oss i tidsmaskinen en stund..
Innan vi kommer till själva duellen tänkte jag ge en kort beskrivning av vad Handelsbanken respektive McDonalds anno 1995 var för bolag. Vi börjar med vår svenska kvalitetsbank Handelsbanken.

Kring 1995 var Handelsbanken Sveriges bästa bank enligt tidskriften Euromoney och Stockholms näst största bolag i börsvärde mätt. Storbanken ansågs vara den mest välkapitaliserade och den mest kostnadseffektiva i Sverige vid tidpunkten för jämförelsen. Banken hade över 7 000 anställda varav 400 jobbade i Norge, Finland och Danmark. Totalt hade banken 487 kontor i Sverige och under året etablerade Handelsbanken även ett kontor i Tallin för att börja bearbeta de Baltiska marknaderna. Året innan hade ledningen etablerat Handelsbanken Markets som erbjöd ett heltäckande utbud av produkter, analys och rådgivningstjänster. Banken handlades till en direktavkastning på ca 6% och ett P/E-tal på strax över 6 i början av 1995.

McDonalds var 1995 en global jätte och hade till skillnad från nu ett fint momentum vad beträffar omsättnings- och vinsttillväxt. Omsättningen hade mer än fördubblats sedan 1985 och vinsten hade trefaldigats under samma period. McDonalds expanderade aggressivt utanför USA och försäljningen skulle öka med nästan 30% utanför hemmamarknaden under 1995. Ungefär hälften av McDonalds försäljning kom från utlandet vid tidpunkten till skillnad från idag då den siffran över 60%. Direktavkastningen var i början av 1995 under 1% och P/E-talet över 19 ( ett år senare var P/E 25 ). Jag blev förvånad över den låga direktavkastningen. Det var först under andra halvan av 2002 som en investerare kunde köpa McDonalds aktier till en direktavkastning på över 1% – sug på den karamellen. Nu till själva jämförelsen.

Vi börjar med hur diagrammet ser ut för snabbmatsjätten – McDonalds.

Utdelningshistorik och avkastning för McDonalds - 1995-2015

Diagrammet är inte lika vackert som Coca Colas i tidigare jämförelse, men ändå ett imponerande bevis på sekventiell utdelningshöjning. Utseendet är dock som sagt inte allt och frågan är vilken total utdelningsavkastning som erhållits. Svaret på den frågan kommer alldeles strax, men först ska vi titta på Handelsbankens utdelningsdiagram.

Så här har utvecklingen för vår svenska storbank sett ut under samma period:

Utdelningshistorik och avkastning för Handelsbanken - 1995-2015

Handelsbankens utdelningsdiagram ser snarare ut som en bergskedja än en sekventiell trappa, där vi tydligt kan se spåren av de två stora finanskriserna. Diagrammet är ändå i mina ögon imponerande och visar på den styrka som Handelsbanken besitter som behållit utdelningen (om än sänkt) vid två branschspecifika kriser.

And the winner is.. 

Av tabellen nedan kan vi se att det är Handelsbanken som går vinnande ur striden. Trots att McDonalds utdelning har ökat mest procentuellt sett över hela perioden så har den som investerat 10 000 kr 1995 i Handelsbanken fått över 500% mer i utdelning – eller hela 47 761 kr.

Jämförelse utdelningsavkastning över en period på 20 år - Handelsbanken och McDonaldsEtt förtydligande kan vara på sin plats – “utdelningsökning” visar på hur mycket utdelningen har ökat sett över hela perioden för respektive bolag då vi inte tar hänsyn till antal aktier som ägs.

Vad kan vi dra för lärdomar av exemplet ovan?

Efter förra jämförelsen är jag inte lika förvånad att Handelsbanken vann kampen. Denna rond i utdelningskampen förstärker de slutsatser jag drog från förra jämförelsen mellan Sampo och Coca Cola och belyser några ytterligare aspekter:

  • Direktavkastningen (värderingen) vid inköpstillfället är avgörande även vid en sådan lång period som 20 år. Först 2008/2009 nådde den som köpt McDonalds aktie en yield of cost på 6% (direktavkastningen för SHB vid inköp 1995)
  • Utdelningstillväxt är viktigt och framförallt i början av spartiden. Den genomsnittliga utdelningstillväxten sett över hela perioden var till Handelsbankens fördel, men den avgörande faktorn var att utdelningstillväxten var mycket högre i början av perioden för Handelsbanken.
  • Som aktieägare kan man få betala extra för den perfekta utdelningskurvan som McDonalds mer eller mindre garanterar. Man kan uttrycka det lite förenklat på följande sätt – att man får betala en premie i form av minskad utdelningsavkastning för att få tillgång till en stadigt ökande utdelning från år till år i detta fall.

Även om ett bolag har haft och kommer att ha en fin utdelningshistorik kan din utdelningsavkastning som aktieägare bli medioker om du betalar för mycket för aktien. Det är lätt att bli bländad av fina utdelningskurvor, men utan hänsyn till priset du får betala ger de inte hela bilden. Fokusera därför på utdelningsavkastningen i första hand, vilken består av två komponenter – det pris du betalar och den utdelning som bolaget ger!

Jag hoppas att inlägget är lika intressant att läsa som det var roligt att skriva. Det blir som sagt fler jämförelser framöver!

Ha en fortsatt trevlig lördag!

Kommentarer

  1. Mycket intressant, speciellt med tanke på att jag själv stått i valet mellan amerikanska bolag som ständigt höjer utdelningen och svenska bolag som har hög direktavkastning från start. Mitt val föll på Handelsbanken och jag har fyllt på stadigt med dem under hösten och vintern. Fortsätt med intressanta bloggar!

    Svara

    • Tack! Inlägget var också kul och intressant att skriva. Visserligen är inte historisk utdelningstillväxt någon garanti för framtida utveckling, men jag tror att många underskattar våra nordiska utdelningsaktiers förmåga att leverera utdelningsavkastning.

      Mvh

      Svara

  2. Oerhört intressant! Jag själv tror att jag bländats en del av de fina utdelningskurvorna vissa bolag som exempelvis 3M och JNJ har men som man itne har några problem att köpa till lite lägre DA. Tåls att tänka på detta och kanske ska man invänta högra DA även i de bästa av utdelningsaristokrater! 🙂

    Svara

    • Du är inte ensam aktienovisen.. det är lätt hänt. 🙂 Ja, jag tror att en direktavkastning på över 4% och uppåt vid inköpstillfället ger betydligt bättre förutsättningar för fin utdelningsavkastning (rimligare krav på utdelningstillväxt).
      Något som också är viktigt att ta i beaktning är att utdelningsaristokrater såsom till exempel McD och Walmart har sina goda tillväxtår bakom sig.
      Kul att du gillade inlägget!

      Svara

  3. Verkligen en tankeställare. Frågan är vad som händer om man tittar tillbaka om ytterligare tio år. McD:s kurva tog ju lite tid på sig att få lite lutning, men när de väl börjat avkasta ordentligt stiger den väldigt brant.

    Svara

    • Ja, jag blev också överraskad när jag påbörjade jämförelserna. Den största anledningen till att det tog så lång tid för utdelningsavkastningen från McDonalds att växa till sig var den lägre direktavkastningen vid inköpstillfället. Om vi påbörjade jämförelsen från mitten av 80-talet skulle direktavkastningen vid inköpstillfället vara på ungefär samma låga nivå.

      Mvh

      Svara

  4. Alltid lite kul att få se totalavkastningar över tiden och svårigheterna att vikta tillväxt mot avkastning i handen.

    Förövrigt tycker jag mig se ett visst mönster i Handelsbankens utdelningar… 😛

    Svara

  6. Finns en risk att bolag som handelsbanken sänker utdelningen närmaste åren, om ny kris uppstår. Det måste vägas in om man som jag köpt Handelsbanken under året. Intressant inlägg dock!

    Svara

  7. Jäklar vad bra blogg du skriver alltså! Inget onödigt dravel utan pedagogiskt och begripligt. Antaganden baserat på fakta! Tack för en riktig toopblogg!

    Svara

  8. 1995 var några år efter den svenska finanskrisen. Var det därför svenska aktier var så billiga då? Från 1995 till nu så har handelsbanken gått från P/E 6 till P/E 13, alltså en dubblering av värderingen, medan McDonald’s har ungefär samma värdering nu som då.

    Det är nämligen värderingen av SHB som förbryllar mig. Det är en solklart lysande att handla bra bolag till det priset oavsett vad man jämför med.

    (En mer “normal” värdering av SHB skulle fortfarande placera SHB före McDonald’s med stor marginal men inte med en faktor 5)

    Svara

    • Ja, sannolikt är det det så. McDonalds har handlats till premiumvärdering nästan hela perioden (ett tag var P/E uppe i 40). Med andra ord har det varit svårt att komma in billigt.

      Jag har tyvärr inte tillgång till P/E-talet år för år för hela perioden för SHB, men nuvarande P/E-tal för SHB är historiskt högt. Under nästa hela 2000-talet har P/E-talet varit betydligt lägre. Mellan åren 2006-2011 exempelvis pendlade P/E-talet mellan 9,5-5 för banken.

      Mvh

      Svara

  11. Mycket intressant! Passar även på att tacka för en läsvärd blogg. Tack för att du delar med dig av din kunskap!

    Svara

  12. Intressant, men saknar uppgift om McDonalds ev. återköp av aktier, (“dopad bokföring”) och andel av vinst som delas ut och bolagens skuldsättning i bägge fallen.

    Svara

    • Kul att du tycker inlägget är intressant!
      Syftet med inlägget var att titta på vilken total utdelningsavkastning som fåtts från inköp 1995 fram till slutet av 2014. Inlägget är inte tänkt som en framåtblickande aktieanalys kring utdelnings hållbarhet. Om du är intresserad har jag tittat närmare på McDonalds i flera inlägg här.

      Mvh

      Svara

  13. Grymt kul och intressant! Fortsätt med dessa då det verkligen blir “väckarklockor” och man ser vikten av nuvarande DA kontra eve. tillväxt etc.!

    /Sofokles

    Svara

  15. Hej, mycket intressant jämförelse. Jag har själv Handelsbanken på bevakning och jag håller med att man får betala ett pris för den säkerhet som McDonalds och andra aristokrater ger. Med det sagt kan det i vissa fall bli lite missvisande att titta enbart på utdelning men jag förstår utgångspunkten för din jämförelse. Många amerikanska bolag köper tillbaka gigantiska belopp egna aktier. Jag äger själv en annan aristokrat som är Aflac och vid senaste rapporten gav men en relativt liten utdelning på låga ca 2,4%(vid den tidens kurs i Oktober) men man köpte däremot tillbaka hela 5,1% aktier och totalt fick aktieägarna 7,5%. Eftersom jag ändå återinvesterar utdelningen spelar det ingen roll för min del men om man är beroende av utdelningen kan jag förstå att detta inte alls är attraktivt utan föredrar högre utdelning. Mvh Per

    Svara

    • Kul att du fann inlägget intressant!
      Ja, många amerikanska bolag köper tillbaka aktier vilket gör att färre aktieägare behöver dela på vinsten och i teorin att kursen går upp. Ofta sker dock återköpen i goda tider och då är priset på aktierna ofta högre. Om jag får välja så vill jag helst att de bolag jag äger delar ut eventuellt överskottskapital då jag själv vill styra över när och i vilket bolag jag väljer att återinvestera utdelningen.

      Mvh

      Svara

  16. Hei! Veldig spennende sammenligning, og en god tankevekker. Det er lett å bli “brainwashed” av å lese amerikanske artikler til å tro at dividend growth er det eneste som er viktig.

    Et perspektiv som ikke må glemmes er at selv Dividend Aristocrats fusjonerer, går konkurs, splittes eller slutter å betale utbytte. Jeg har dykket i historien og sett på Dividend Aristocrats fra 1995. Jeg har identifisert omtrent 80 selskaper som var Dividedend Champions (25 år med stigende og uavbrutte utdelninger) og av disse er et fåtall fortsatt på listen i 2015. Investeringer i Dividend Aristocrats er derfor absolutt ingen garanti for dividend growth over de neste 20 årene.

    Det eneste alternativet som jeg kan se som ganske sikkert er ETF som NOBL eller SCHD som investerer utelukkende i Dividedend Aristocrats/Champions.

    Her er min artikkel på Seeking Alpha om overleverne av Dividend Champions siden 1995:

    http://seekingalpha.com/article/3546616-the-dividend-champions-survivors-portfolio-20-years-of-dividend-growth-investing

    Svara

    • Hej!
      Kul att du gillade inlägget. Intressant artikel du skrivit som visar på att det inte finns några garantier även om bolaget i fråga är en utdelningsaristokrat. Det gäller att inte bli för bländad av historiken med perfekta utdelningskurvor.

      Svara

Lämna gärna en kommentar nedan!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.