I föregående inlägg påbörjade jag en genomgång av min aktieportföljs största innehav och detta är en fortsättning på temat. Som utlovat kommer jag presentera två bolag som de flesta av er inte visste att jag ägde. Två aktier som på relativt kort tid, tack vare främst fin kursutveckling, kommit att utgöra en relativt stor del av portföljen.

Innehav nr 3 – Proact IT Group (ca 7,7 % av portföljen)

Proact är en fristående integratör inom datacenter och molntjänster. Bolaget grundades 1994 och har idag 800 anställda som främst är verksamma på huvudmarknaden Europa. Verksamheten är uppdelad i två affärssegment systemförsäljning och tjänsteverksamhet.
Inom systemförsäljning levererar man IT-infrastrukturslösningar inom fem områden – server, lagring, säkerhet, nätverk och automatisering. Det andra segmentet tjänsteverksamhet omfattar i sin tur konsulttjänster i samband med IT-infrastrukturprojekt, avtalad kundsupport samt drifts- och molntjänster. Proact erbjuder support både på system som man själva installerat och på system som levererats och installerats av andra.
Proact är som sagt en relativt ny beskantskap som fort vuxit till sig i portföljen, dels på grund av fin kursutveckling och dels för att jag ökat i omgångar. Jag ser bolaget som en värdig efterträdare till Data Respons som fick lämna portföljen för en tid sedan på grund av försämrad balansräkning, en hög exponering mot den konjukturkänsliga bilindustrin och en värdering som inte riktigt speglade den ökade riskbilden.
Även om Data Respons konsulters specialistkompetens och delaktighet i affärskritiska digitaliseringsprojekt ger ett visst skydd vid lågkonjuktur tror jag att IT-infrastruktur blir allt viktigare för företag vilket talar till Proacts fördel. Många bolag sitter dessutom på äldre lösningar och kommer att behöva hjälp att migrera till mer kostnadseffektiva, snabbrörliga och flexibla alternativ. Förutsättningarna för fortsatt lönsamhet även i en svalare konsultmarknad ser därför lite ljusare ut för Proact.
Proact är enligt egen utsago marknadsledande i Europa och har konkurrensfördelar inom sin nisch. Sverige är den största marknaden följt av Storbritannien och Nederländerna.

Något som tyder på att man har särställning på marknaden är att man lyckats växa i högre takt än marknaden. Sedan 2009 har omsättningen vuxit med i genomsnitt 13 % per år.

Strategin har varit att växa genom förvärv, antingen via geografisk expansion eller genom förvärv av specialistkompetens. Marginalerna har varit i stigande trend sedan 2013, men fick sig en törn senaste kvartalet på grund av effektiviseringsåtgärder och att man tog in nya kunder där marginalen till en början ofta är lägre. Omsättningen ökade dock med hela 20 % och om man följer sitt tidigare mönster kommer lönsamheten följa med på sikt.
Ingen investering är utan risk
Än så länge har Proact bevisligen kunnat växa genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt i främst Europa, men man är ändå långt ifrån de största spelarna i världen och jättar som Amazon, Microsoft och Google kommer fortsatt att investera för att öka sina marknadsandelar inom Proacts marknadssegment. Proact samarbetar dock med dessa aktörer för att kunna leverera en kombination av privata och publika moln till kunderna. En annan faktor som är till Proacts fördel är att de amerikanska jättarna måste följa Cloud Act som innebär att amerikanska molnleverantörer tvingas lämna ut data till amerikanska myndigheter oavsett var den är lagrad, vilket långt ifrån alla organisationer och företag är bekväma med.
När vi ändå är inne på svagheter och risker hade jag gärna velat se att balansräkningen varit starkare, även om den ser svagare ut än vad den är på grund av att flera av Proacts kunder betalar i förväg för bland annat kommande års servicearbeten. En konsekvens av att framtida intäkter gömmer sig bland de kortsiktiga skulderna är att mått som soliditet och balanslikviditet kan bli missvisande. Ur likviditetssynpunkt är det till och med bättre att få pengar i förskott och vara skyldig sina kunder prestationer än att vara skyldig sina leverantörer pengar och Proacts kassaflöde har varit stabilt över tid vilket gör att jag kan sova lugnare på natten.

Innehav nr 4 – Medistim (ca 7,7 % av portföljen)

Medistim är precis som Proact IT en nykomling i portföljen vars kursutveckling har ökat portföljvikten från ca 4 % till nästan 8 %. Jag fick upp ögonen för bolaget tack vare @dividendblower och @danne_w. Love Hultgren aka @finansnovis har skrivit en utmärkt analys av bolaget i det 8:de numret av Värdepappret för den som är intresserad.
Det norska medicinteknikbolaget Medistim som grundades i början av 80-talet säljer TTFM-system (Transit Time Flow Measurement) som används för att övervaka och säkerställa blodflödet i samband med hjärt- och kärloperationer.

Medistims system består av en digital ultraljudsmodul och specialiserade sonder med tillhörande programvara som mäter och visualiserar blodflödet i kärlen. Utrustningen används primärt vid så kallade bypass-operationer där det är kritiskt för utgången av operationen att de nya blodkärlen har rätt blodgenomströmning. En bypass-operation (kranskärlsoperation) är ett ingrepp där man öppnar bröstkorgen och syr in ett eller flera blodkärl som tas från ett annat ställe på kroppen så att blodet kan ledas förbi de förträngda partierna.
Medistim har en stark position inom sitt segment med en marknadsandel på över 80 %. Bolaget har utvecklat sina TTFM-system i mer än 30 år och de medicinska fördelarna är dokumenterade och verifierade sedan länge.

Man är den överlägset största aktören inom sin nisch i hemlandet Norge, men även Sverige, Tyskland och Japan. Så här uppskattar Medistim sin marknadspenetration inom bypass-operationer som är den primära tillämpningen av deras teknik.

Att man varit och är relativt ensam inom sin nisch syns i den imponerande omsättnings- och vinstutvecklingen sedan 2001.


Medistim har onekligen haft en imponerande och stabil vinsttillväxt, men som bekant är historiken igen garant för framtida utveckling. Vi betalar trots allt för framtida tillväxt och inte gamla meriter.
Var ska den framtida tillväxten komma ifrån?
Trots den fina tillväxten tycks det finnas gott om utrymme för bolaget att växa då Medistim uppskattar att den totala marknaden till närmare 4 miljarder vilket kan jämföras med nuvarande omsättning på en bit över 300 miljoner NOK.

Av bolagets befintliga marknader är det USA som erbjuder bäst tillväxtsförusättningar kommande år. Något som de två senare kvartalen speglar då man vuxit med nästan 50%.

Av tabellen ovan kan vi se att det finns rejält med utrymme för tillväxt i USA som är världens enskilt största marknad. Andra marknader som kan driva tillväxten i närtid är Kina och Storbritannien. Även om Medistims adresserbara marknad ger bolaget utrymme att växa, är den sannolikt inte tillräckligt stor för att större spelare ska ge sig in i leken, vilket avsaknaden av historisk konkurrens vittnar om.
Repetitiva intäkter och stark balansräkning
En styrka i Medistims affärsmodell är att en så stor del som 80 % av intäkterna är återkommande då de sonder som används för att mäta blodflöde är förbrukningsvaror som måste ersättas efter ett visst antal operationer. Sondförsäljningen utgör som sagt en stor del av omsättningen och ännu större del av vinsten då marginalerna är höga.
Försäljningen av förbrukningsvaror till befintliga system är huvudanledningen till att tillväxten varit så jämn över tid. När ett sjukhus väl har köpt Medistims system kommer detta i regel att fortsätta att förbruka sonder i flera år framöver.
Den fina tillväxten med återkommande intäkter har gjort att bolaget har kunnat finansiera tillväxten och dela ut till aktieägarna utan att i princip behöva använda hävstång. Andelen eget kapital (soliditeten) är på 78 % och omsättningstillgångarna täcker de totala skulderna mer än 3 gånger om. De långsiktiga skulderna är på lite drygt 8 miljoner NOK vilket kan jämföras med en kassa på 54 miljoner vid utgången av det första kvartalet i år.
Slutord
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och ökar kraftigt i utvecklingsländer i takt med att deras levnadsstandard och konsumtionsvaror närmar sig oss i väst. För ett bolag med Medistims marknadsställning inom sin nisch betyder denna trend sannolikt fortsatt tillväxt och en given plats i portföljen.
I nästa inlägg är ambitionen att fortsätta min genomgång av portföljens innehav och även denna gång utlovas relativt nya bekantskaper, så håll utkik!
Image courtesy of Master isolated images at FreeDigitalPhotos.net
Tack för bra inlägg. Läste ditt inlägg kring McKesson. Anledningen till deras nedtryckta värde kan vara att det är blåslampa på dem kring deras ansvar kring ”Opioid-epidemin” i USA. Se bland annat John Olivers inslag kring Opioider (https://youtu.be/-qCKR6wy94U), där man bland annat tar upp böter McKesson fått och där de inte ens försökt att överklaga boten. Tänkte att jag skulle tipsa om det när jag ändå snubblade över det.
Tack, för bra input!
I föregående inlägg presenteras vad som får anses vara större kvalitetsbolag men nu helt plötsligt diverse småbolag. Inte riktigt vad jag förväntat mig.
Jag skulle säga att Medistim definitivt platsar in i kategorin kvalitetsbolag, fast i det mindre formatet. 🙂 Skrev förresten ett bolag på temat risk och mindre bolag för en tid sedan: https://langsiktiginvestering.se/2016/10/ignorera-inte-fina-fiskar-for-att-de-simmar-i-mindre-vattendrag-bolagsstorlek-ar-inte-allt.html
Beträffande Proact är jag inte lika säker, men värderingen vid inköp var betydligt lägre – kring P/E 10 vilket får anses vara billigt för ett bolag som lyckats växa > 10 % årligen de senaste 10 åren.
Att jag inte tog tag i och räknade på en investering i Medistim när man lättare kunde räkna hem en investering är nog ett av mina dummare misstag på senare år.
Proact är jag inte lika säker på. Återkommande VD-byten och i en tid där datalagring är hetare än någonsin har man vuxit 25 % på tre år. De står på säkrare grund än när jag tittade på dem men de faller inte mig i smaken riktigt.
Känner igen känslan.. 🙂 Det kommer säkert fler tåg eller tillfällen att hoppa ombord på detta. 🙂 Du har bra poänger angående Proact, även om jag kan leva med lite lägre tillväxt för ett bolag som tycks klara av sämre tider. Av de två känns Medistim helt klart som det ”bättre” bolaget (högre tillväxt, mindre konkurrens etc) vilket marknaden verkar hålla med om med tanke på den höga värderingen.
Till mitt försvar så värderades Proact vid inköpstillfället betydligt lägre än idag och då kändes det som en ”no-brainer”. Till dagens värdering (nästan 19 gånger den rullande årsvinsten) skulle jag också tveka.. Angående de ständiga VD-bytena tänker jag osökt på ett Lynch-citat: ”Invest in businesses any idiot could run because someday one will.”