Det är en fantastisk tid att vara människan och småsparare. På mindre än en armslängds avstånd har vi numera tillgång till mer information än Alexander den store och Julius Ceasar någonsin kunde drömma om. Dessutom är informationen idag (förutsatt att man inte använder sig av källor som Fox News) både i högre grad verifierad och validerad än tiden då Jorden ansågs vara platt. Som småsparare kan vi köpa aktier dygnet runt och har tillgång till bolagsspecifika data som skulle få den amerikanske mångmiljardären John D Rockefeller röd av avund.
I början av Rockefellers karriär var externredovisningen i princip icke-exiserande. Företag var familjeanlägenheter och drevs av familjens överhuvud med järnhand. I ett sådant kontext var behovet av att informera externa intressenter minimalt, men i och med den ökande efterfrågan som industrialismen ledde till behövdes plötsligt externt kapital för att finansiera omfattande expansion. Kapital i form av banklån, men även investeringar från privatpersoner.
I och med utvecklingen under industrialismen var det inte längre enbart ägarfamiljen som var intresserade av att följa den ekonomiska utvecklingen. Bankerna som lånade ut ville försäkra sig om bolagens betalningsförmåga för att säkerställa att de skulle kunna betala räntan. Investerare i sin tur ville ha insyn i hur verksamheten utvecklades i syfte att försäkra sig om att få avkastning på sitt kapital. Den ekonomiska informationen var dock begränsad och långt i från standardiserad och det krävdes en stor ekonomisk depression i början av 1900-talet för att kraven på externredovisningen skulle bli tuffare.
Tre utmärkta källor till kunskap om ett företags ekonomiska utveckling
Idag har vi tack vare externredovisningens utveckling tillgång till tre utmärkta informationskällor – resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen. Dessa tre uppställningar ger tillsammans en tydlig och ofta opartisk bild över hur verksamheten utvecklats under föregående redovisningsperiod.
Balansräkningen utgör en ögonblicksbild över ett bolags skulder och tillgångar – eller med andra ord bolagets resurser och förpliktelser. Resultaträkningen redovisar i sin tur periodens affärshändelser eller det ekonomiska utfallet av den löpande verksamheten. Genom att studera resultaträkningen får vi en uppfattning om hur väl bolaget har presterat den gångna redovisningsperioden. Utfallet som presenteras i resultaträkningen påverkar också storleken på de resurser och förpliktelser som presenteras i balansräkningen.
Den tredje rapporten i treningheten ger en bild av in- och utbetalningar, eller med andra ord bolagets betalningsförmåga. Kassaflödesanalysen redovisar de pengar som kommer in respektive går ut till följd av bolagets affärsverksamhet. Det kan vara kontanta medel till kassan, kundfordringar, leverantörsskulder, lån från aktieägare och banklån.
Behovet av kassaflödesanalys är en konsekvens av att börsnoterade bolag redovisar på bokföringsmässiga grunder. Redovisning på bokföringsmässiga grunder är motsatsen till kontantprincipen, där inkomster och utgifter bokförs i samband med att betalning gjorts eller mottagits. Kassaflödet är med lite finare ord en rekonstruktion av balans–, och resultaträkningen där man rensar redovisningen från sådant som inte är in- eller utbetalningar.
Slutord
Vi som haft turen att få verka i dagens informationssamhälle står i tacksamhetsskuld till våra föregångare som genom svett och tårar gett oss fantastiska verktyg och informationskällor. Så hedra dem genom att ta tillvara på dessa utmärkta produkter av externredovisningen.
Själv försöker jag läsa kvartalsrapporter bakifrån genom att först titta på resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tillhörande noter. Först i nästa skede läser jag ledningens kommentarer av perioden som varit. Siffror ljuger sällan som det så fint heter och visst ligger det något i påståendet.
Image courtesy of everydayplus at FreeDigitalPhotos.net
Jaha, då gör jag nog lite tvärt emot vad du gör. För siffror kan absolut ljuga. Den som har praktisk erfarenhet av redovisning vet att det finns ett oändligt stort antal trix i boken, för att få redovisningen att visa det man vill snarare än hur det faktiskt är. Jag försöker alltså först förstå vad bolaget sysslar med och affärsmodellen, hur de jobbar, vilken typ av ledning och kultur de har, konkurrens etc. Därefter verifierar jag att siffror stämmer med min tes. Att det hänger ihop.
Mvh
Hej! Kanske skulle varit tydligare – jag börjar med dessa uppställningar för bolag jag äger och vars verksamhet jag känner till sedan tidigare. Just av den anledningen som du nämner tycker jag att det är viktigt att lära sig tolka och förstå resultat, balansräkning och kassaflödesanalys.
Min bild är att det är få bolag på de etablerade listorna som ägnar sig åt allvarlig resultatmanipulering, utan snarare att man mer eller mindre medvetet lyfter fram nyckeltal såsom EBITDA eller ROE (som dopas av hög skuldsättning) etc för att få utvecklingen att se så bra ut som möjligt för sina ägare.
Många bolag väljer att redovisa vinsten rensat för vad man betecknar som engångskostnader eller kostnader av extraordinär karaktär. För andra bolag kan uppvärdering av tillgångar såsom fastigheter eller skog får en positiv resultateffekt trots att de inte är realiserade.