Ett bolags värde bestäms av summan av de framtida kassaflöden det kommer att genererar och distribuera till sina ägare. Ett bolag kan skapa aktieägarvärde direkt och indirekt genom att återinvestera vinsten i verksamheten, återköpa aktier eller dela ut pengar. I en perfekt värld skulle hela vinsten investeras i verksamheten till hög lönsamhet, men många bolag kan inte sysselsätta hela vinsten och delar därför ut en del av överskottet årligen.
Även om jag inte längre kräver utdelning till varje pris ser jag den som värdefull av flera skäl och majoriteten av mina innehav delar ut. I detta inlägg tänkte jag rada upp några sådana skäl och avsluta med en liten brasklapp.
Ett enkelt sätt att bedöma kassaflödets stabilitet
Till att börja med är en återkommande utdelning ett kvitto på att bolaget faktiskt tjänar pengar och generar ett kassaflöde och utdelningen kan inte manipuleras lika lätt som periodiserade vinster. Till skillnad mot nyckeltal som P/FCF (Pris/fritt kassaflöde) är också direktavkastningen ett enkelt mått att ta till sig, beräkna och jämföra över tid och mellan bolag.
Utdelningar står för en betydande del av avkastningen på sikt
Jag skulle vilja vara fräck och påstå att för majoriteten av oss som investerar i aktier och är långsiktiga kommer utdelningar att utgöra en betydande del av totalavkastningen. Men inte enbart på grund av mottagna utdelningar som ackumuleras under åren, utan även på grund av utdelningens påverkan på vårt psyke. Det sistnämnda kan låta konstigt, men tillåt mig förklara:
Marknaden och dess deltagare drivs ofta av irrationella känslor såsom rädsla och girighet. I en sådan miljö är värdet av utdelning högre än vad som kan mätas i kronor och ören. Utdelning kan göra det lättare att härda ut och ge bolaget tid när kursutvecklingen inte går i rätt riktning. För mig personligen fyller utdelningen en motiverande funktion. Att utdelningen trillar in även då kursen sjunker är en bra påminnelse om att det är skillnad på pris och värde.
Kan fungera som en krockkudde
En egenskap som inte diskuteras alltför ofta är att utdelningen kan göra en aktie mindre volatil (sänka betat). Hög direktavkastning som ses som hållbar är nämligen attraktiv för institutionella aktörer och investerare som söker ett kontinuerligt kassaflöde att återinvestera eller leva av. Om ett bolag med stabil lönsamhetshistorik sjunker i pris kommer direkavkastningen att stiga och samnolikt locka till sig nya investerare vilket gör att eventuella kursfall bromsas.
Oavset om vi har avsikten att vara långsiktiga eller inte är det viktigt att ha en säkerhetsmarginal vid inköp för att begränsa förlusten om vi har fel. För bolag som uppvisat historiskt hållbar utdelning kan utdelningen agera som krockkudde och hindra kursen från att sjunka lägre än en viss nivå.
Slutord
Av texten ovan kan även den tondöve förstå att jag är en förespråkare av utdelning, men inte till varje pris. Kan ett bolag sysselsätta hela vinsten inom verksamheten till en hög lönsamhet föredrar jag detta framför utdelning.
Till sist en brasklapp. Utdelningsinvestering som strategi har fått allt fler anhängare och bolag som delar ut och år efter år höjer sin utdelning är eftertraktade i dagens lågräntemiljö – men de är också högt värderade. Så högt värderade i vissa fall att det på vissa håll talas om en utdelningsbubbla. Direktavkastning och utdelningshistorik behöver kombineras med andra kvalitativa och kvantitativa kriterier för att avgöra om en aktie är prisvärd eller inte.
Lämna ett svar