Medan familjen långsiktig investering går i väntans tider på lillebror har det återigen hunnit bli dags för en duell i inläggsserien utdelarnas kamp. Denna gång utgörs arenan av den defensiva detaljhandelsbranschen som kännetecknas av stabilt återkommande intäkter. Livsmedel, hygienartiklar och kläder är produkter som vi svårligen kan vara utan och behöver inhandla ganska frekvent oavsett konjunktur.
Vilka är då kombattanterna i denna duell? Vi börjar med den första utmanaren som är ett svenskt bolag som verkar inom dagligvarubranschen och som finns på bevakningslistan, men där värderingen avskräckt mig – Axfood.
Axfood-koncernen består av verksamhetsområdena Willys, Hemköp, Axfood närlivs och Dagab. De flesta är bekanta med Willys och Hemköp, mindre känd är Axfood närlivs som levererar tjänster såsom grossistförsäljning till kedjor och fria handlare inom service och dagligvaruhandeln och Dagab som ansvarar för sortimentet och dess utveckling, inköp och logistik.
Axfood är nummer två på den svenska marknaden med en marknadsandel på 20%. Totalt har Axfood över 260 egna butiker och 820 samverkande butiker. Huvudägare är Axel Johnson AB med 50% av aktierna.
Den andra kombattanten i jämförelsen är en betydligt större och mer diversifierad detaljhandelsjätte vid namn Target Corporation.
Target är en amerikansk detaljhandelskedja som har USA som hemmamarknad och är en av världens största arbetsgivare med över 341 000 anställda. Detaljhandelskedjan är USA:s näst största inom nischen lågprisvaruhus, bara Wal-Mart Stores är större. Till skillnad mot just Walmart vänder sig Target till en lite yngre och trendigare målgrupp och har satsat mer på shoppingupplevelsen med breda gångar, stora vagnar och större fokus på det estetisk tilltalande. Vid flera av Targets större varuhus finns exempelvis Starbucks Express och lågprisjätten har ett betydligt mer smakfullt och genomtänkt utbud inom heminredning.
Totalt har Target mer än 1 800 lågprisvaruhus och det senaste räkenskapsåret omsatte verksamheten nästan 74 miljarder dollar. Target säljer förutom dagligvaror även sällanköpsvaror såsom leksaker, möbler, cyklar och hemelektronik.
Nu när vi känner våra utmanare har det blivit dags för dessa två dagligvarujättar att mötas i ringen i en avkastningsduell!
För er som är nya läsare är utdelarnas kamp en avkastningsjämförelse och den primära frågeställningen denna gång är följande: Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1999 i Axfood respektive Target ha fått under perioden 1999 till 2016?
Vi börjar som vanligt med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen kommer här en kort beskrivning av vad Axfood respektive Target anno 1999 var för bolag.
Axfood hade 1999 ännu inte fått sitt namn utan skulle bildas först året efter genom ett samgående mellan Hemköpskedjan och D&D Dagligvaror. Omsättning och resultatet för det som skulle bli Axfood (Hemköp + D&D Dagligvaror) låg för helåret 1999 på 29 miljarder respektive 344 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 41 respektive 1,76 miljader kronor för senaste helåret (2015). Direktavkastningen var på ca 3% och Axfood värderades till nästan 18 gånger vinsten i början av jämförelseperioden.
När Axfood sedermera bildades år 2000 innefattade den ett stort antal butikskedjor såsom Tempo, Vivo, Spar, Eurospar, Exet/Matex, Billhälls med flera. Efter sammangåendet inleddes arbetet med att rensa bland dessa varumärken. Butikskedjorna delades upp i tre områden: Hemköpskedjan, Axfood Franchise (Tempo, Vivo och Spar) och Axfood Lågpris. Flertalet av butikskedjorna gjordes också om till Willys och man lanserade en mindre lågprisbutik som kallades Willys Hemma.
I början av 2005 sades avtalet upp med nederländska Spar, och butikerna bytte namn till Hemköp. Efter det omfattade Hemköp både butiker ägda av enskilda handlare och av Axfood. Under 2011 avvecklades slutligen också Vi-butikerna som antingen fick tillhöra Hemköp eller bli självständiga.
Tittar vi på omsättningen över hela perioden har den ökat med totalt lite mer än 41%, men det är genom förbättrade marginaler som Axfood har tagit det största klivet lönsamhetsmässigt då resultatet nästan har sexfaldigast under perioden. Här kommer en graf som visar på hur lönsamheten har utvecklats under perioden 1999 till 2016.
Dagligvarujätten är ett tydlig bevis på att det går att få fin utväxling som aktieägare även utan att omsättningen växer nämnvärt. Nu till den amerikanska motståndaren med verksamhet på andra sidan Atlanten.
Target var redan 1999 ett stort bolag med en omsättning på 33,7 miljarder dollar och 1 243 varuhus på den amerikanska marknaden. 1999 var också året då Target startade sin e-handelssatsning och lanserade sin shoppingsajt Target.com, introducerade sin maskot Bullseye (en engelsk bullterrier) och presentkort. Året efter – år 2000 fick Target Corporation sitt nuvarande namn, tidigare hette bolaget Dayton-Hudson Corporation.
2011 offentliggjorde Targets ledning att man skulle inleda sin första internationella expansion och målet var den kanadensiska marknaden. Expansionen skulle driva tillväxten då den amerikanska marknaden var betydligt mer mättad. De första butikerna öppnade 2013 i provinsen Ontario och det kanadensiska dotterbolaget Target Canada hade som mest 133 lågprisvaruhus i drift. Den 15 januari 2015 meddelade dock detaljhandelskedjan att samtliga kanadensiska lågprisvaruhus skulle stängas och avvecklas. Expansionen beskrevs i media som ett fiasko på grund av för dåligt placerade lågprisvaruhus, dåligt planerad distributionskedja och en för hög prisnivå jämfört med konkurrenterna på den nya marknaden.
Bortser vi från den misslyckade internationella satsningen har Target ökat omsättningen rejält under stora delar av den studerade perioden – i genomsnitt med 7,9 % per år från 1999 till 2008. Från 2008 och framåt har dock omsättningstillväxten varit betydligt mer sparsmakad – i genomsnitt kring 1,9 % årligen. Så här har lönsamheten utvecklats som helhet under perioden 1999 till 2016.
Till skillnad från Axfood har inte marginalerna förbättrats under den studerade perioden utan det är omsättningstillväxten som drivit vinsttillväxten. En omsättningstillväxt som bromsat in de senaste åren. Det branta marginalfallet 2014 beror på det misslyckade expansionsförsöket i Kanada som resulterade i en förlust på sammanlagt 2,1 miljarder dollar (2013 och 2014) då Target tvingades göra stora avskrivningar.
I början av jämförelseperioden 1999 var direktavkastningen ca 0,7% och aktien handlades kring 22 gånger vinsten vilket är en historiskt hög värdering (idag handlas Target till 13 gånger vinsten och till en direktavkastning kring 3 %). Nu när vi gjort vår tillbakablick är det dags för själva jämförelsen.
Vi börjar med hur diagrammet ser ut för Target
Av diagrammet kan vi se att Target i allra högsta grad är en utdelningsaristokrat då utdelningen ökat årligen under hela perioden. Utdelningstillväxten har legat på i genomsnitt 16% per år under den studerade perioden, utdelningstillväxten har dock bromsat in rejält senaste åren. Totalt har utdelningen ökat med 980% sett över hela perioden. Nu tar vi en titt på vår svenska matvarujättes utdelningsavkastning under samma period.
Så här har utvecklingen sett ut för Axfood under samma period:
Av diagrammet kan vi se att Axfood långt ifrån har levererat en sekventiell utdelningsavkastning eller den klassiska trappan som så många utdelningsjägare älskar. Även om estetiken saknas finns där tillväxt – utdelningen har nämligen ökat med över 1300% sett över hela perioden. Utdelningstillväxten har varit i genomsnitt över 50% per år sett över hela perioden. Av de två utdelningsdiagrammen är Targets diagram utan tvekan det mer estetiskt tilltalande, men som vi tidigare konstaterat är det centrala vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt under den studerade perioden.
Av sammanställningen nedan kan vi se att även om Axfood inte vinner det estetiska priset, går bolaget vinnande ur striden när vi tittar på den faktiska utdelningsavkastningen för perioden 1999 fram till 2016. Den som investerade 10 000 kr 1999 i Axfood har nämligen fått hela 81% eller ca 19 500 kr mer i utdelning fram till 2016. Det är främst tack vare den lägre värderingen vid inköpstillfället och till viss del den högre utdelningstillväxten sett över hela perioden som Axfood fått övertaget i utdelningskampen.
”Utdelningsökning” visar på hur mycket utdelningen har ökat sett över hela perioden för respektive bolag utan hänsyn till antal aktier som ägts.
Sammanställning över totalavkastning
Alla är inte lika intresserade av utdelningar och även för oss som är långsiktiga och vill avyttra bolag så sällan som möjligt är totalavkastning en avgörande parameter. Det händer ju de flesta att man ersätter portföljbolag och i en avlägsen framtid kommer även de flesta långsiktiga investerare sannolikt att sälja delar av sina aktieportföljer.
När vi tittar på totalavkastningen (kursuppgång + utdelningsavkastning) står Axfood åter som vinnare. Den som investerade 10 000 vid periodens början i båda bolagen har fått 59% mer i totalavkastning eller 48 000 kr om han eller hon realiserat vinsten i slutet av 2015.
Slutord
Efter ett antal jämförelser håller trenden i sig – våra nordiska marknadsledare står sig bra i förhållande till sina internationella motsvarigheter. Axfood vann kampen primärt på grund av en lägre värdering vid inköpstillfället, men även en högre utdelningstillväxt sett över hela perioden spelade in. Jag har sagt detta tidigare, men det tål att upprepas – oavsett om man fokuserar på utdelnings- eller totalavkastning är det i sammanhanget viktigt att använda sig av den största fördel man har som privatinvesterare – nämligen tid att invänta rätt köpläge. För även om ett bolag har haft och kommer att ha en fin utdelningshistorik kan din utdelningsavkastning som aktieägare bli medioker om du betalar för mycket för aktien.
Jag har lagt till inlägget under menyn ”utdelarnas kamp” där ni hittar övriga avkastningsjämförelser.
Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net
Tack för ännu ett intressant inlägg. Axfood är det många som pratar om men target visste jag inte så mycket om.
Passar som vanligt på med en fråga dom inte hör till ämnet. Anser du fortfarande att NOVO platsar kring #2 på din lista över mest högkvalitativa företag?
Hej David! Kul att höra att du uppskattade inlägget! Ja, jag tycker fortfarande att Novo är ett högkvalitativ bolag med en unik marknadsposition och imponerande lönsamhet. Vinsthistoriken är riktigt imponerande för ett så stort bolag. Jag tror att problemen är av i USA är av övergående karaktär, men det är svårt att bedöma vad som är en rimlig värdering för ett bolag som Novo Nordisk. Prisnedgången har gjort att jag börjat snegla på bolaget, men jag är ingen köpare på nuvarande prisnivå.