Ny duell i utdelarnas kamp – Target Corporation möter Axfood

Medan familjen långsiktig investering går i väntans tider på lillebror har det återigen hunnit bli dags för en duell i inläggsserien utdelarnas kamp. Denna gång utgörs arenan av den defensiva detaljhandelsbranschen som kännetecknas av stabilt återkommande intäkter. Livsmedel, hygienartiklar och kläder är produkter som vi svårligen kan vara utan och behöver inhandla ganska frekvent oavsett konjunktur.

Vilka är då kombattanterna i denna duell? Vi börjar med den första utmanaren som är ett svenskt bolag som verkar inom dagligvarubranschen och som finns på bevakningslistan, men där värderingen avskräckt mig – Axfood.

Axfood-koncernen består av verksamhetsområdena Willys, Hemköp, Axfood närlivs och Dagab. De flesta är bekanta med Willys och Hemköp, mindre känd är Axfood närlivs som levererar tjänster såsom grossistförsäljning till kedjor och fria handlare inom service och dagligvaruhandeln och Dagab som ansvarar för sortimentet och dess­ utveckling, inköp och logistik.

Axfood är nummer två på den svenska marknaden med en marknadsandel på 20%. Totalt har Axfood över 260 egna butiker och 820 samverkande butiker. Huvudägare är Axel Johnson AB med 50% av aktierna.

Den andra kombattanten i jämförelsen är en betydligt större och mer diversifierad detaljhandelsjätte vid namn Target Corporation.

Target är en amerikansk detaljhandelskedja som har USA som hemmamarknad och är en av världens största arbetsgivare med över 341 000 anställda. Detaljhandelskedjan är USA:s näst största inom nischen lågprisvaruhus, bara Wal-Mart Stores är större. Till skillnad mot just Walmart vänder sig Target till en lite yngre och trendigare målgrupp och har satsat mer på shoppingupplevelsen med breda gångar, stora vagnar och större fokus på det estetisk tilltalande. Vid flera av Targets större varuhus finns exempelvis Starbucks Express och lågprisjätten har ett betydligt mer smakfullt och genomtänkt utbud inom heminredning.

Totalt har Target mer än 1 800 lågprisvaruhus och det senaste räkenskapsåret omsatte verksamheten nästan 74 miljarder dollar. Target säljer förutom dagligvaror även sällanköpsvaror såsom leksaker, möbler, cyklar och hemelektronik.

Nu när vi känner våra utmanare har det blivit dags för dessa två dagligvarujättar att mötas i ringen i en avkastningsduell!

För er som är nya läsare är utdelarnas kamp en avkastningsjämförelse och den primära frågeställningen denna gång är följande: Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1999 i Axfood respektive Target ha fått under perioden 1999 till 2016?

Vi börjar som vanligt med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen kommer här en kort beskrivning av vad Axfood respektive Target anno 1999 var för bolag.

Axfood hade 1999 ännu inte fått sitt namn utan skulle bildas först året efter genom ett samgående mellan Hemköpskedjan och D&D Dagligvaror. Omsättning och resultatet för det som skulle bli Axfood (Hemköp + D&D Dagligvaror) låg för helåret 1999 på 29 miljarder respektive 344 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 41 respektive 1,76 miljader kronor för senaste helåret (2015). Direktavkastningen var på ca 3% och Axfood värderades till nästan 18 gånger vinsten i början av jämförelseperioden.

När Axfood sedermera bildades år 2000 innefattade den ett stort antal butikskedjor såsom Tempo, Vivo, Spar, Eurospar, Exet/Matex, Billhälls med flera. Efter sammangåendet inleddes arbetet med att rensa bland dessa varumärken. Butikskedjorna delades upp i tre områden: Hemköpskedjan, Axfood Franchise (Tempo, Vivo och Spar) och Axfood Lågpris. Flertalet av butikskedjorna gjordes också om till Willys och man lanserade en mindre lågprisbutik som kallades Willys Hemma.

I början av 2005 sades avtalet upp med nederländska Spar, och butikerna bytte namn till Hemköp. Efter det omfattade Hemköp både butiker ägda av enskilda handlare och av Axfood. Under 2011 avvecklades slutligen också Vi-butikerna som antingen fick tillhöra Hemköp eller bli självständiga.

Tittar vi på omsättningen över hela perioden har den ökat med totalt lite mer än 41%, men det är genom förbättrade marginaler som Axfood har tagit det största klivet lönsamhetsmässigt då resultatet nästan har sexfaldigast under perioden. Här kommer en graf som visar på hur lönsamheten har utvecklats under perioden 1999 till 2016.

Dagligvarujätten är ett tydlig bevis på att det går att få fin utväxling som aktieägare även utan att omsättningen växer nämnvärt.  Nu till den amerikanska motståndaren med verksamhet på andra sidan Atlanten.

Target var redan 1999 ett stort bolag med en omsättning på 33,7 miljarder dollar och 1 243 varuhus på den amerikanska marknaden. 1999 var också året då Target startade sin e-handelssatsning och lanserade sin shoppingsajt Target.com, introducerade sin maskot Bullseye (en engelsk bullterrier) och presentkort. Året efter – år 2000 fick Target Corporation sitt nuvarande namn, tidigare hette bolaget Dayton-Hudson Corporation.

2011 offentliggjorde Targets ledning att man skulle inleda sin första internationella expansion och målet var den kanadensiska marknaden. Expansionen skulle driva tillväxten då den amerikanska marknaden var betydligt mer mättad. De första butikerna öppnade 2013 i provinsen Ontario och det kanadensiska dotterbolaget Target Canada hade som mest 133 lågprisvaruhus i drift. Den 15 januari 2015 meddelade dock detaljhandelskedjan att samtliga kanadensiska lågprisvaruhus skulle stängas och avvecklas. Expansionen beskrevs i media som ett fiasko på grund av för dåligt placerade lågprisvaruhus, dåligt planerad distributionskedja och en för hög prisnivå jämfört med konkurrenterna på den nya marknaden.

Bortser vi från den misslyckade internationella satsningen har Target ökat omsättningen rejält under stora delar av den studerade perioden – i genomsnitt med 7,9 % per år från 1999 till 2008. Från 2008 och framåt har dock omsättningstillväxten varit betydligt mer sparsmakad – i genomsnitt kring 1,9 % årligen. Så här har lönsamheten utvecklats som helhet under perioden 1999 till 2016.

Till skillnad från Axfood har inte marginalerna förbättrats under den studerade perioden utan det är omsättningstillväxten som drivit vinsttillväxten. En omsättningstillväxt som bromsat in de senaste åren. Det branta marginalfallet 2014 beror på det misslyckade expansionsförsöket i Kanada som resulterade i en förlust på sammanlagt 2,1 miljarder dollar (2013 och 2014) då Target tvingades göra stora avskrivningar.

I början av jämförelseperioden 1999 var direktavkastningen ca 0,7% och aktien handlades kring 22 gånger vinsten vilket är en historiskt hög värdering (idag handlas Target till 13 gånger vinsten och till en direktavkastning kring 3 %). Nu när vi gjort vår tillbakablick är det dags för själva jämförelsen.

Vi börjar med hur diagrammet ser ut för Target

Av diagrammet kan vi se att Target i allra högsta grad är en utdelningsaristokrat då utdelningen ökat årligen under hela perioden. Utdelningstillväxten har legat på i genomsnitt 16% per år under den studerade perioden, utdelningstillväxten har dock bromsat in rejält senaste åren. Totalt har utdelningen ökat med 980% sett över hela perioden. Nu tar vi en titt på vår svenska matvarujättes utdelningsavkastning under samma period.

Så här har utvecklingen sett ut för Axfood under samma period:

Av diagrammet kan vi se att Axfood långt ifrån har levererat en sekventiell utdelningsavkastning eller den klassiska trappan som så många utdelningsjägare älskar. Även om estetiken saknas finns där tillväxt – utdelningen har nämligen ökat med över 1300% sett över hela perioden. Utdelningstillväxten har varit i genomsnitt över 50% per år sett över hela perioden. Av de två utdelningsdiagrammen är Targets diagram utan tvekan det mer estetiskt tilltalande, men som vi tidigare konstaterat är det centrala vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt under den studerade perioden.

Slutord
Efter ett antal jämförelser håller trenden i sig – våra nordiska marknadsledare står sig bra i förhållande till sina internationella motsvarigheter. Axfood vann kampen primärt på grund av en lägre värdering vid inköpstillfället, men även en högre utdelningstillväxt sett över hela perioden spelade in.  Jag har sagt detta tidigare, men det tål att upprepas – oavsett om man fokuserar på utdelnings- eller totalavkastning är det i sammanhanget viktigt att använda sig av den största fördel man har som privatinvesterare – nämligen tid att invänta rätt köpläge. För även om ett bolag har haft och kommer att ha en fin utdelningshistorik kan din utdelningsavkastning som aktieägare bli medioker om du betalar för mycket för aktien.

Jag har lagt till inlägget under menyn ”utdelarnas kamp” där ni hittar övriga avkastningsjämförelser.

Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net