Bolag utan skulder går inte i konkurs

I goda tider tenderar bolag i regel att öka hävstången i sina affärsmodeller för att öka avkastningen. Att finansiera lönsam expansion med hjälp av lånade pengar är vanligtvis en god idé inte minst nu när räntorna är så pass låga, men det gäller att vara försiktig då en alltför hög skuldsättning förflyttar kontrollen från aktieägarna och minskar handlingsutrymmet i sämre tider. Om ett företags tillgångar är finansierade med lån har banken vid konkurs företräde framför aktieägarna, liksom banken har företräde till ett hus där ägaren skuldsatt sig i för hög grad.

Undvik i regel högt belånade verksamheter
För den som ämnar investera i ett bolag är det därför viktig att skapa sig en bild av den ekonomiska situationen och titta på vad bolaget är skyldigt sina långivare och leverantörer. Här är balansräkningen ett utmärkt verktyg. Balansräkningen är en ögonblicksbild av bolagets finanser och genom att studera den får vi veta hur stor del av bolagets tillgångar som du som aktieägare kan göra anspråk på.

Ett bolags balansräkning består av två delar – en tillgångssida och en skuldsida. På tillgångssidan finns de tillgångar som bolaget omsätter under ett räkenskapsår samt tillgångar med längre ekonomisk livslängd. Skuldsidan visar i sin tur på hur dessa tillgångarna är finansierade. På skuldsidan finns det egna kapitalet, eller aktieägarnas kapital, uppställt vid sidan av främmande kapital som består av lån och leverantörsskulder med olika löptid och villkor.

Var börjar jag?
När jag ska skapa mig en bild över ett bolags finansiella situation börjar jag med att titta på hur rörelsekapitalet förändrats över tid (leverantörsskulder, varulager och kundfordringar). Om den kortsiktiga kapitalallokeringen verkar sund utgår jag från att omsättningstillgångarna över tid kommer att täcka de kortsiktiga skulderna och fokuserar på förekomsten av långfristiga skulder. Det optimala är att det vid investeringstillfället inte finns några långsiktiga skulder alls vilket innebär att bolaget har stort utrymme för lånefinansierad tillväxt om det skulle behövas.

Finns nettokassa?
Jag tittar också på storleken på investeringskandidatens kassa. Om kassan överstiger de långsiktiga skulderna har bolaget en nettokassa som kan komma nuvarande och framtida aktieägare till gagn. Om vi för enkelheten utgår från att ett bolag har en nettokassa på 10 miljoner och det finns 10 miljoner utestående aktier finns där en kassa på ca 1 kr per aktie som på ett eller annat sätt kommer aktieägarna till gagn.

Hur stor del av verksamheten är lånefinansierad?
Har en investeringskandidat långsiktiga skulder jämför jag dessa med det egna kapitalet för att få en känsla av hur stor del av bolaget som finansieras av aktieägarna. Jag har på senare tid med andra ord börjat använda mig av en modifierad variant av nyckeltalet skuldsättningsgrad som visar hur mycket skulder bolaget har i förhållande till eget kapital och resultatet innan skatt och räntekostnader.

Varför inte jämföra de totala skulderna?
I regel jämförs ett företags totala skulder med det egna kapitalet när man beräknar skuldsättningsgraden, men jag väljer som sagt istället att använda de långsiktiga skulderna. När man jämför den totala skulden blir skuldsättningsgraden missvisande för bolag med hög andel leverantörsskulder – exempel på sådana bolag är Axfood och Atea.

Med andra ord dividerar jag de långsiktiga skulderna med det egna kapitalet och får fram en skuldkvot som ska understiga 1 och helst vara lägre än 0,35. Är skuldsättningsgraden över 1 betyder det att de långsiktiga skulderna är större än det egna kapitalet och att merparten av bolagets tillgångar finansieras av främmande kapital.

När jag beräknar skuldsättningsgraden får jag förutom en känsla för hur stor del av tillgångarna som är lånefinansierade en indikation på bolagets finansiella risk. Ju större skulderna är i förhållande till det egna kapitalet desto mindre blir handlingsutrymmet när konjunkturen vänder. Räntan på lånen måste betalas oavsett om marknaden är bra eller dålig och från dagens låga ränteläge kan räntekostnaderna bara stiga.

Den ökade risk som en hög skuldsättningsgrad innebär är mindre om bolaget har stabila och återkommande intäkter. Jag jämför därför också de långsiktiga skulderna med resultatet innan skatt och räntekostnader. Det jag helst vill se är att resultatet överstiger skulderna. En hög skuldsättningsgrad för ett bolag med oregelbundna intäkter som verkar i en konjukturkänslig bransch är med andra ord en dålig kombination.

Slutord
En låg skuldsättningsgrad hos ett bolag är en viktig förutsättning för att klara en långvarig nedgång i efterfrågan och särskilt mindre bolag har i regel inte samma tillgång till de finansiella marknaderna. Eller för att citera Aktiefokus:

“Bolag utan skulder går inte i konkurs och behöver heller inte mer pengar från sina aktieägare”

 

Image courtesy of sakhorn38 at FreeDigitalPhotos.net