Att driva ett bolag är per definition en riskfylld ”business” – något som många fick erfara i samband med finanskrisen då kreditmarknaderna frös vilket gjorde att till och med stora stabila bolag fick svårt att möta sina finansiella åtaganden gentemot leverantörer och finansiärer.
Det krävs emellertid inte en allmän ekonomisk kris för att ett bolag ska hamna i trångmål om skuldsättningen är hög utan det räcker att efterfrågan på bolagets produkter och tjänster tappar konkurrenskraft eller att en mycket viktig kund försvinner. Den finansiella risken kan vara särskilt hög i mindre bolag då dessa normalt sett inte har samma tillgång till de finansiella marknaderna som större diton har. Mindre bolag kan få det särskilt problematiskt att finansiera sin verksamhet i sämre ekonomiskt klimat.
Det är inte en slump att ett av mina viktigare investeringskriterier (som ni hittar här) är stark finansiell ställning. En avgörande indikator för om den finansiella ställningen kan anses vara stark eller svag är ett bolags betalningsförmåga och det kanske mest använda måttet för att bedömma just ett bolags betalningsförmåga är soliditetsmåttet.
Soliditeten anger den andel av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditeten är, desto större är den långsiktiga betalningsförmågan och förmågan att motstå framtida förluster. Måttet är viktigt för externa finansiärer som banker och kreditinstitut eftersom dessa kontinuerligt bedömer bolagets förmåga att betala tillbaka sina lån. Om soliditeten är låg (andel eget kapital) är risken större att lånen inte kan återbetalas och möjligheten att låna nytt kapital minskar därför.
Soliditetsmåttet ger dock inte hela bilden – ett företag som har 70% soliditet har en låg andel skulder, men kan ändå få problem med att betala om inga pengar kommer in från verksamheten. Omvänt kan ett företag med låg soliditet och en hög lönsamhet klara sig mycket bättre. Den betalningsförmåga som är inbyggd i soliditetsmåtten bygger på att kvarvarande tillgångar används till att lösa skulderna.
Det är utifrån detta begränsat att enbart fokusera på soliditet och vi måste parallellt titta på lönsamheten i förhållande till skuldsättningen. Här är ränteteckningsgraden ett bra mått då det ger en fingervisning om hur motståndskraftig verksamheten är mot räntehöjningar och hur stor del av lönsamheten som äts upp av räntekostnader. Räntetäckningsgraden är resultatet efter finansiella intäkter dividerade med de finansiella kostnaderna.
Soliditet och ränteteckningrad bidrar till samma mål och samverkar – en minskning av det ena måttet måste kompenseras av en ökning av det andra. Med andra ord – dessto lägre soliditeten är, desto högre måste räntetäckningsgrad vara och vice versa. Om betalningsförmågan är god – det vill säga att kassaflödet är starkt accepterar jag en lägre soliditet. Jag vill dock i regel se att soliditeten (gäller ej finansiella bolag) inte understiger 40% över tid för att försäkra mig om att lönsamheten inte sker på bekostnad av högre skuldsättning och att räntetäckningsgraden är på åtminstone 500%.
Den kortsiktiga betalningsförmågan
Soliditet och ränteckningsgrad är som sagt bra mått för att bedöma den långsiktiga betalningsförmågan hos ett bolag, men minst lika viktig är den kortsiktiga betalningsförmågan. När finanskrisen slog till var det som sagt svårt för bolag att få tillgång till extern finansiering och i dessa lägen är förmågan att frigöra kapital på kort sikt för att på egen hand kunna täcka sina åtaganden och skulder centralt. Någon kanske undrar vad jag har för tidsperspektiv när jag skriver kortsiktig och långsiktig betalningsförmåga? Med kort sikt åsyftar jag en period på upp till ett år och lång sikt blir med andra ord mer än ett år.
Balanslikviditet är ett enkelt, men värdefullt nyckeltal som visar hur mycket tillgångar som finns i bolaget som ledningen kan sälja direkt för att betala av bolagets kortfristiga skulder. Är omsättningstillgångarna lika stora som de kortsiktiga skulderna så innebär det att om bolaget skulle behöva betala sina skulder direkt så kan man sälja omsättningstillgångar för att betala. Det är helt enkelt ett nyckeltal för att få en bild av huruvida ett bolag kan betala sina kortsiktiga åtaganden oavsett hur det går i den löpande verksamheten. Balanslikviditeten tar dock inte hänsyn till likviditeten hos omsättningstillgångarna sinsemellan.
Kassalikviditet är ett annat nyckeltal på samma tema. I beräkning av kassalikviditeten ingår dock i regel inte lagret då det sällan kan likvideras på beställning. I vissa fall kan lagret ändå ingå i beräkningen, till exempel för bolag där det omsätts relativt fort och blir likvida medel – såsom exempelvis hos livsmedelsbolag. Kassalikviditeten är med andra ord i regel en jämförelse mellan företagets kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder exklusive lager. Resonemanget är enkelt – bolaget måste kunna klara av att betala de kortfristiga skulderna till bland annat leverantörer och behöver då ha minst lika stora omsättningstillgångar i form av bland annat likvida medel och kundfordringar som på kort tid kan likvideras.
En kassalikviditet på 100% eller mer innebär att bolaget ifråga kan betala sina kortfristiga skulder. Ett värde under 100% indikerar att man kan behöva tillföra likvider genom exempelvis högre belåning. Ytterligare en post som påverkar betalningsförmågan på kort sikt och som är bra att ha med sig när man tolkar kassalikviditeten är checkkrediten. Checkkredit kan användas av bolag i behov av rörelsekapital och är ett alternativ till banklån. Avgiften på checkkrediten är årlig och brukar vara ungefär 1-2 % av krediten. Om det finns pengar kvar att ta ut av checkkrediten kan även dessa pengar användas för att betala kortfristiga skulder vilket kan vara bra att ta hänsyn till vid beräkningen av kassalikviditeten.
Slutord
Goda finanser tenderar att värderas lägre i börsklimat likt det som nu råder. En god betalningsförmåga är dock desto viktigare i sämre tider och kan då vara avgörande när bolag hamnar i trångmål och kan behöva handlingsutrymme. Soliditeten är ett centralt mått för att bedöma ett bolags finansiella hälsa och bör följas upp över tid, och det är också ett av de mest använda måtten. Ett bolag måste emertid inte enbart klara sina finansiella åtaganden på lång sikt utan även på kort sikt och här är mått som kassa- och balanslikviditet centrala.
Att skapa sig en tydlig bild av ett bolags betalningsförmåga på kort- och lång sikt är enligt mig oerhört viktigt för den som investerar i aktier i allmänhet och mindre bolag i synnerhet. För även om det känns främmande för stunden kommer det en tid då det ställs hårdare finansieringskrav från banken och inget bolag i världen oavsett storlek är immunt mot de risker som föreligger externt och internt.
Image courtesy of Geerati at FreeDigitalPhotos.net
Bra artikel detta. Vill tillägga att jag även kikar efter finansiell girighet, som slår tillbaks stenhårt med tiden. Det finns tex stora bolag i dagens Sverige som börjat skjuta på löneförhandlingen 6 månader extra och betalar sedan retroaktivt, dvs de lånar därmed tom pengar gratis av de anställda. Detta är höjden av girighet, som givetvis skapar dålig stämning och i förlängningen allt sämre motivation hos de anställda. Men då har de ansvariga redan kasserat in sina allt fetare bonusar, eller hur? Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/
Tack, kul att höra! Ja, kortsiktigt agerande från ledning och styrelse brukar straffa sig på sikt. Ofta syns försök att dopa vinsten på kort sikt när man jämför resultaträkning med kassaflöde och balansräkning. Mjukare värden som organisationskultur är dock som regel svårare att få en uppfattning om som extern part, även om det är viktigt att försöka skapa sig en bild.
Mvh