I dagarna har ett relativt nytt tillskott till aktieportföljen rapporterat resultatet för det fjärde kvartalet – nämligen det norska bolaget IT-bolaget Atea.
För er som inte är bekanta med Atea är bolaget Nordens största leverantör av IT-infrastruktur till offentliga och privata arbetsplatser. Bolagets primära verksamhet är hårdvara till företag och offentlig sektor i Norden samt Baltikum ( även om andelen IT-tjänster växer). Hur har då verksamheten utvecklats under 2015?
Omsättning
Omsättningen ökade med nästan 14% under 2015 jämfört med året innan och samtliga verksamheter ökade sin omsättning. Så här har nu omsättningen och vinsten per aktie utvecklats under de senaste åren (den gröna linjen).
Under 2015 drevs tillväxten inom hårdvarusegmentet överlag av ökad försäljning till den offentliga sektorn, vilka av naturen är tämligen trögrörliga. Tillväxten i programvaruintäkter drevs av några stora licensaffärer i Danmark och genom högre volymer i Sverige. Omsättningsökningen inom tjänster bestod mestadels av tillväxt i kontrakterade tjänster (servicekontrakt med en löptid på 1 år och uppåt). Om omsättningens utveckling är imponerande så är vinsten per aktie ingen kioskvältare då den sjunkigt markant sedan 2011. Hur är det egentligen ställt med lönsamheten?
Utdelningen
Innan vi diskuterar lönsamhet ytterligare tar vi en titt på hur utdelningen utvecklats under samma period.
Ledningen föreslog en utdelning på 6,5 norska kronor som delas ut vid två tillfällen under 2016, men utdelningsandelen är minst sagt ansträngd enligt ovan. Frågan är om detta betyder att utdelningen är hotad? Som tur är ger vinsten per aktie inte hela bilden då nyckeltalet inte speglar bolagets verkliga kassaflöde.
Glöm inte kassaflödet
Kassaflödet kan sägas vara en sammanställning över inbetalningar och utbetalningar under en viss period – i detta fall 2015. I kassaflöde ingår till exempel inte avskrivningar då dessa inte är ut- eller inbetalningar, utan en redovisningsteknisk konstruktion för att fördela en investering över ett antal år. Det som skrivs av och belastar vinsten per aktie har företaget med andra ord betalat för. Varför är då detta viktigt? Jo, för att det betyder att det kan finns mer likvider att betala ut i form av utdelning än vad resultaträkningen visar. Som 40procent20år brukar skriva: Utdelningen kommer från företagets kassaflöde!
Nedan visas det fria kassaflödet i förhållande till utdelning och resultat under perioden 2009-2016 och jag tycker att grafen relativt tydligt visar på vikten av att studera kassaflödet. Något som kan var bra att veta för den av er som funderar på att titta närmare på Atea är att det sista kvartalet kassaflödesmässigt alltid är det starkaste.
När vi tar hänsyn till kassaflödet ser det mycket bättre ut då det fria kassaflödet täcker utdelningen. Det fria kassaflödet utgörs av de pengar som blir över efter att ett bolag förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Det fria kassaflödet är som sagt en viktigt parameter för oss utdelningsinvesterare då det visar på hur mycket pengar som finns att dela ut.
Slutord
Det starka kassaflödet och min höga ”yield of cost” på 9% (utdelning/inköpspris) gör att bolaget har en given plats i min portfölj och efter årets rapport har jag valt att öka mitt innehav något. Efter inköpet levererar vårt utdelningsmaskin 30 700 kr på årsbasis och täcker ca 5% av våra levnadsomkostnader.
Jag tror som sagt att trenden att ”outsourca” hantering av datorarbetsplatser är här för att stanna (inte minst inom offentlig sektor där kompetens och resurser saknas för att tillhandahålla moderna datorarbetsplatser med tillhörande tjänster). Den fina omsättningstillväxten och ett relativt stabilt kassaflöde gör att det finns potential för en bra utdelningspeng även framöver och för måttlig utdelningstillväxt på lång sikt. Om direktavkastningen behålls på nuvarande nivå kommer jag dessutom iinte kräva någon utdelningstillväxt av bolaget. Vad tycker du om Atea efter rapporten?
Ni hittar som vanligt mer uppgifter om den passiva inkomsten och aktieportföljen i huvudmenyn.
Atea är ett underbart tråkigt bolag. Att kassaflödet överstiger vinsten på helårsbasis samtidigt som det varierar mellan kvartalen verkar skrämma många investerare. Men en investering i ett försörjningsbolag som avkastar nästan 10% per år och med en positiv utveckling är svårt att tacka nej till.
Ja, jag gillar bolaget mer och mer. Tycker P/FCF på ca 8 och en direktavkastning på ca 8,9 % är lite för billigt för en marknadsledare som Atea.
Mvh
Blev förvånad att aktien inte steg mer efter rapporten, men det är väl en kombination av faktorer (förutom den du nämner) som bidrar till den attraktiva värderingen:
– Fokus på VPA istället för FCF
– Storleken på bolaget
– Den lågt värderade och mindre populära norska börsen
Välskrivet, precis som vanligt!
Har läst allt dus kritvit om detta bolag och jag har själv följt det i ca 1 års tid. Jag blir mer och mer sugen på det och är inte främmande att påbörja en position på nuvarande kurs.
Dock skall detta verkligen tänkas igenom noggrant innan ett beslå tages!
/Sofokles
Tack Sofokles!
Helt rätt! Man ska inte lita för mycket på andra. 🙂
Mvh
Intressant! En fråga: Hur räknar du ut fritt kassaflöde? Håller spontant med dig i dina synpunkter angående outsourcing av datorarbetsplatser, det är nog en trend som kan komma hålla i sig framöver.
/Frösöfrasse
Hej!
Kul att höra att du gillade inlägget.
Fritt kassaflöde = Kassaflöde från den löpande verksamheten – Kassaflöde från investeringsverksamheten
Inte den mest avancerade av formler, men det kan vara vanskligt att skilja på vad som är underhållsinvesteringar (som krävs för att behålla nuvarande lönsamhet) och investeringar för tillväxt. Ju lägre del som underhållsinvesteringarna utgör av det fria kassaflödet desto bättre eftersom det betyder att mer pengar kan betalas till aktieägare och tillväxtsatsningar.
Mvh
Ok, det är samma formel som jag räknar på. Jag får dock inte riktigt samma siffror som du. Tar du med alla poster under investeringsverksamheten? Eller gör du viss skillnad på t ex underhåll- och tillväxtinvesteringar. Undrar en frågvis Frösöfrasse
Hej igen!
Beror på vilket år vi talar om, men senaste året såg beräkningen ut som följer: Cash flow from operations (1287) – Capital expenditures (291). Det stämmer, jag försöker skilja på underhållsinvesteringar som behövs för att behålla lönsamheten och investeringar för tillväxt, även om det inte alltid är det lättaste.
Hoppas det gör dig något klokare 🙂
Tack för svar! /Frösöfrasse