Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

  • Börja här
  • Kriterier
  • Analyser
  • Utdelarnas kamp
  • Passiv inkomst
  • Bevakningslista
  • Läslista
  • Aktieportfölj

Utdelningens historia – utdelning till varje pris

februari 27, 2016 By Langsiktig Investering 6 Comments

I det här inlägget tänkte jag resa tillbaka i tiden till tidpunkten då utdelningen som vi känner den föddes. Den korta historiska eposen kommer även att beröra faran med utdelning till varje pris. Först en definition.

Vad är utdelning?
En trivial fråga för många, men för er som är nytillkomna kommer här ett kort försökt till förklaring. Ett företag kan antingen välja att återinvestera intjänade pengar i verksamheten eller att distribuera allt eller delar av dessa likvider till aktieägarna. Utdelningen utgör den andel av ett företags kassaflöde som med andra ord fördelas ut till aktieägarna. Man brukar säga att utdelningar inte ljuger då det är faktiska pengar som betalas ut till aktieägarna års-, halvårs- eller som i Nordamerika kvartalsvis. Förutom optioner är utdelningar det enda sättet för investerare att tjäna pengar på sitt ägande i ett aktiebolag utan att sälja sin andel i detsamma.

Historisk tillbakablick
Förutsättningarna för utdelningen som sätt att belöna aktieägare skapades under Europas stormaktstid indirekt genom Vasco da Gamas upptäckt av sjövägen till Asien i slutet av 1400-talet. Kort därefter  lärde holländarna känna farlederna och upprättade handelsförbindelser med asiatiska länderna. På 1400- och 1500-talet kontrollerades kryddhandeln av portugiserna, men i och med att världens starkaste sjömakt Nederländerna upptäckte handelsrutterna förändrades detta.

En holländsk jätte blir till
För att slå mynt av handeln bildades det Nederländska Ostindiska Kompaniet eller Verseenigde Oost-Indische Compagnie (VOC) på holländska. VOC bestod av tidigare självständiga handelsmän som tillsammans, genom att köpa aktier som gavs ut på börsen i Amsterdam, delfinansierade handelsresorna mellan Nederländerna och Asien.

VOC styrdes av 6 lokalt organiserade kamrar, av vilka den främsta låg i Amsterdam. Dessa kamrar utrustade fartygen och sålde varorna för kompaniets räkning. Ett styrelse för kamrarna bestående av 17 ledarmöten sammanträdde tre gånger årligen. VOCs ledning fick starkt inflytande över Nederländernas politik och kamrarnas direktörer var ofta också borgmästare i de stora handelsstäderna. Kompaniet kom att få monopol på handeln med Asien och bli världens då största och första multinationella bolag i ordets rätta bemärkelse. I utbyte mot att VOC av de Nederländska generalstaterna fick monopol på handeln i Asien åtog sig kompaniet att försvara och stå för rättskipning i området.

Nederländska Ostindiska Kompaniet - en jätte av sin tid

Varför började man dela ut?
Tidigare var handelsresorna engångsprojekt där de deltagande parterna splittrades efter att resan var fullbordad. I och med den nya bolagsstrukturen med aktieägare kunde plötsligt flera färder genomföras och utdelningen betalas ut återkommande till samma finansiärer eller ägare. För att belöna de handlare som ingick i det Ostindiska Kompaniet för deras risktagande delades pengar och råvaror ut – vilket motsvarar det vi idag kallar utdelning.

En intressant aspekt av VOCs utdelningspolicy var att delar av utdelningarna som sagt kom att betalas ut i natura istället för i pengar. Kompaniet delade ut stora delar av sina lager i början av sin etablering,  produkter såsom kryddnejlika och kryddor delades ut till aktieägarna, vilket inte är så konstigt mot bakgrund av att aktieägarna också var handelsmän. Vissa aktieägare vägrade dock med tiden acceptera den här formen av utdelning i varor och istället ville man ha pengar. Bank of England och Nederländska Ostindiska Kompaniet tog till sig kritiken och under 1700-talet delade man ut enbart pengar.

Början på slutet
Till skillnad från idag var militärt våld ett sätt att behålla marknadsdominans och Ostindiska kompaniet hade tusentals äventyrslystna soldater som såg till att invånarna handlade med holländarna. Många av dessa soldater ska även ha fyllt sina egna fickor genom smuggling och ett flertal folksrättsliga övergrepp genomfördes i VOCs regi. Med tiden kom kompaniets egna arme på ungefär 10 000 soldater och 40 krigsfartyg att delta i allt kostsammare krig för att bibehålla marknadsandelar i regionen i konkurrens med andra Europeiska stormakter. Lönsamheten sjönk dock i takt med konflikterna och den ökande konkurrensen, men trots det valde VOC att bibehålla utdelningsnivån och återinvesterade därför en all mindre del av vinsten i den egna verksamheten.

Eftersom Nederlänska Ostindiska Kompaniet (VOC) inte emitterade några aktier var man tvungen att vända sig till finansmarknaderna för att finansiera sin verksamhet och började därför låna pengar under 1630-talet. Med tiden blev också bolaget tvunget att finansiera utdelningen med lånade pengar. Skuldsättningen behölls dock konstant på en hanterbar nivå fram till 1730-talet för att sedan de kommande decennierna flerfaldigas och som mest var skulden 15 gånger större än det egna kapitalet. Efter flera förödande slag med engelsmännen och vikande lönsamhet stod VOC på ruinens brant och i slutet av 1700-talet hamnde kompaniet under statskontroll och upplöstes kort därefter.

Slutord
Det Nederländska Ostindiska Kompaniet (VOC) banade vägen för dagens multinationella jättar och är föregångaren till världen mest utbredda och framgångsrika bolagsform – Aktiebolaget. Historien om VOC visar också på farorna om aktiebolag inte finansierar sin verksamhet med intjänat kapital, utan förlitar sig på belåning för att bibehålla sin verksamhet och utdelning.

Vissa paralleller kan kanske dras vid bolagskonstruktioner som blivit populära nu när räntorna är rekordlåga nämligen REITs där man inte bygger upp eget kapital utan helt förlitar sig på investerare och belåning när det kommer till kapitalförsörjning?

För att ett bolag ska kunna bibehålla och öka utdelningen bör enbart de pengar delas ut som blir över efter att ett det förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Det är inte fel med en hög utdelning om bolaget inte kan sysselsätta allt kapital till vettig avkastning, men VOC delade som sagt ut i princip hela sin vinst och mer därtill vilket gjorde att verksamheten i förlängningen blev lidande. Hade kompaniet sänkt utdelningen hade kanske dess storhetstid förlängts, även om geopolitiska händelser gjorde undergången oundviklig. Missförstå mig inte – jag tar gärna emot utdelning, men inte till vilket pris som helst.

 

Källor: Främst Wikipedia SV & ENG samt Imperiernas tid: Erövringen av världen 1815-1919

 

Dela det här:

  • Twitter
  • Facebook

Filed Under: Allmänt om sparande, Filosofiska funderingar, Utdelning Tagged With: Nederländska Ostindiska Kompaniet, Utdelning, Utdelningens historia

Comments

  1. Aktieingenjören says

    februari 27, 2016 at 2:09 e m

    Att förstå bakgrunden till varför värdepapper fungerar som de gör är oerhört nyttigt och Niall Fergusons bok I pengarnas tid är lite i samma anda som ditt inlägg vilket kan vara intressant att läsa.

    Jag har någon gång använt Mary Celeste som ett exempel i de här sammanhangen också. I det ägarkonsortiet fanns det totalt 12 aktier där storägaren ägde hälften. Jag vet inte varför men det verkar för många människor vara enklare att förstå kopplingen mellan aktier och bolag när det handlar om 12 aktier än 12 201 013 st aktier så att se tillbaka till varför vi har aktier är helt klart värdefullt.

    Svara
    • Langsiktig Investering says

      februari 28, 2016 at 8:29 f m

      Ja, både nyttigt och intressant. Bra poäng – det lilla verkar ofta vara lättare att relatera till, även om komplexiteten egentligen är den samma. Tack för tipset och den bra analysen av NGS Group!

      Svara
  2. Gustav says

    februari 28, 2016 at 7:23 e m

    Kul artikel, som historieintresserad är det alltid spännande att läsa hur dagens marknad vuxit fram. Du vet det säkert men det brukar hävdas att ett av våra världsarv gäller som det första aktiebolaget (väldigt generöst). Falu Koppargruva där biskop Perter sålde och återköpte en del av gruvan på 1200-talet.

    http://www.aktiespararna.se/sajt/kontakt/lokalavdelningar/lok/aktiespararna/FalunBorlange/Nyheter-fran-lokalavdelningen/stockholmsborsen-150-ar-men-varldens-aldsta-aktie-ar-715-ar-/

    Svara
    • Langsiktig Investering says

      februari 28, 2016 at 8:41 e m

      Ja, det finns alltid något man kan lära sig av att titta bakåt. Tack för länken, mycket intressant! Tror jag har hört talas om det, men kände inte till detaljerna.

      Svara
  3. Finansnovis (@Finansnovis) says

    februari 28, 2016 at 8:53 e m

    Stämmer in i hyllningskören och rekommenderar boken “The Company” http://www.adlibris.com/se/bok/the-company-9780812972870. Den ger en bred historia om hur aktiebolag uppstod, nämner såklart de ostindiska kompanierna men också “tulpanbubblan”, Sears uppkomst när järnvägsnätet i USA skapade en enorm inhemsk marknad, handelsstäderna i medeltida Italien med mera… läsvärt!!

    Svara
    • Langsiktig Investering says

      februari 29, 2016 at 8:02 e m

      Kul att inlägget uppskattas och tack för tipset! Ska lägga till boken i läslistan nu när vi ska på semester till Florida i veckan.

      Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Senaste kommentarer

  • Daniel H. Komarica om Hur gör du för att inte sälja?
  • Langsiktig Investering om Hur gör du för att inte sälja?

Populära inlägg

  • En närmare titt på kassaflöde från den löpande verksamheten efter förändring av rörelsekapital En närmare titt på kassaflödet från den löpande verksamheten
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan – risker med utdelningsinvestering
  • Låt dig inte luras av låga P/E-tal Låt dig inte luras av låga P/E-tal
  • Hur hänger resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning ihop? En närmare titt på hur kassaflödesanalys, resultat- och balansräkning hänger ihop
  • Förändring av rörelsekapital Betydelsen av förändrat rörelsekapital
  • En närmare titt på kassaflödet från investeringsverksamheten Den viktigaste delen av kassaflödesanalysen
  • Skanska Hur går det för Skanska? En kort genomgång och värdering
  • Pantautomat från Tomra En närmare titt på ytterligare ett norsk bolag – denna gång inom återvinnings- och sorteringsbranschen
  • Ränta-på-ränta effekten är som en snöboll som växer Spara långsiktigt och låt snöbollen göra jobbet
  • Hur ska jag agera nu när börsen faller? Hur ska jag agera nu när börsen faller?
  • Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • Vikten av att undvika permanent förlust av kapital Vikten av att undvika permanent förlust av kapital
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Användbara tjänster när man letar efter nyckeltal
  • Låt dig inte luras av ditt genomsnittliga anskaffningsvärde Låt inte ditt GAV påverka dina investeringsbeslut
  • Avkastning för den genomsnittlige Avanza kunden jämfört med SIX Return Index Dags för den genomsnittlige spararen att satsa på index istället för aktier?
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Om du enbart fick välja ett värderingsmått – vilket skulle det vara?
  • Dåliga anledningar att sälja en aktie Dåliga skäl att sälja en aktie
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Castellum möter Realty Income
  • Peter Lynch Är det dags att sälja nu?
  • Dotterbolaget Huntonits fabrik i Norge Byggma Group – En okänd utdelare med lågt värderat kassaflöde, välfylld kassa och stark huvudägare
  • Vad äger egentligen Långsiktig Investering för aktier? Vilka aktier äger egentligen Långsiktig Investering?
  • Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest
  • Se till att få tillbaka den utländska källskatten
  • Capacent En närmare titt på ytterligare en nordisk högutdelare – Capacent
  • Så här såg Avanzas site ut när det begav sig Analys av nätmäklaren Avanza
  • Hennes & Mauritz H&M – Ett exempel på styrkor och svagheter hos den svenska ägarmodellen?
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Nilörngruppen En intressant portföljkandidat på en överlag högt värderad börs
  • Flera mer eller mindre likaviktade sätt att slå OMXS30GI och OMXS30
  • Tjänsteutbud per land - Nordnet Nordnet börsens sämsta bolag? – fortsatt analys av Nordnets verksamhet
  • En hiss från KONE En närmare titt på ett his(s)nande bolag från Finland – Hisstillverkaren KONE
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Fördelning omsättning Coca Cola Analys av Coca Cola
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • Min aktieportfölj Ytterligare två aktieinnehav
  • Balansräkningens utveckling - Fortum Fortum av idag – Ett bolag beroende av priset på el och Putins välvilja
  • Sent ska syndaren vakna - mitt investeringsmisstag i TeliaSonera Sent ska syndaren vakna – min investering i TeliaSonera
  • En av Polaris populära motorcyklar Victory 1200cc Analys av det Nordamerikanska bolaget Polaris Industries – Ett innovativt och lönsamt kvalitetsbolag med tillfälliga problem?
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte

Etiketter

aktieanalys Aktieportfölj aktier Allmänt om investering Analys Atea Atlas Copco Bank of Nova Scotia Beijer Alma Bevakningslistan BHP Billiton Bonheur Börsnedgång Castellum Chevron Coca Cola Data respons Deere & Co Fortum Fritt kassaflöde Försäljning Handelsbanken indexfonder Industrivärden Inköp Investeringskriterier Investeringsprocess investeringsstrategi Johnson and Johnson Kassaflödesanalys kvartalsrapport långsiktig sparande McDonalds Mekonomen Månadsrapport Nolato Risk Sampo TeliaSonera Utdelning Utdelningsinvestering Utdelningsjämförelse Utdelningstillväxt Värdering Walmart

Sök på bloggen

Flest kommentarer

  • När är kvalitetsaktier rimligt prissatta?
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Se upp för hög källskatt på utdelningen i fallet Nova Scotia Bank
  • Hur ger man sitt barn “rätt” ekonomiska förutsättningar?
  • Skjuter den som sparar livet framför sig?
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • När föddes ditt aktieintresse?
  • Hur många bolag består din utdelningsmaskin av?
  • De svenska storbankerna - SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken Svenska banker bland de mest lönsamma och välkapitaliserade i världen?
  • Har de gyllene bågarna förlorat sin lyster?
  • Är kanadensiska storbanker något att ha?
  • Fördelar med den amerikanska utdelningsmodellen?
  • Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar
  • Har tiden kommit ikapp denna utdelningsaristokrat?
  • Analys av världens största diversifierade råvarubolag
  • Rondvila i utdelarnas kamp Rondvila i utdelarnas kamp
  • Ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar-i-livet Tankar och funderingar kring att ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar i livet
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckligare? Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckliga?
  • Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål
  • Ytterligare exempel på varför det är viktigt att behålla balansen för den långsiktiga avkastningen
  • Fortums senaste delårsrapport och lite egna funderingar
  • En investerares bekännelser del 1: Köp ett bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst En investerares bekännelser del 1: Köp bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst
  • Bättre än fågel i handen än tio i skogen
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Uppföljning av vår resa mot ekonomiskt oberoende Hur långt har vi kommit på vår resa mot ekonomiskt oberoende?

Arkiv

  • december 2020 (1)
  • september 2020 (2)
  • mars 2020 (1)
  • oktober 2019 (1)
  • september 2019 (2)
  • juli 2019 (1)
  • juni 2019 (2)
  • maj 2019 (2)
  • april 2019 (1)
  • januari 2019 (2)
  • december 2018 (4)
  • november 2018 (4)
  • oktober 2018 (4)
  • september 2018 (5)
  • augusti 2018 (4)
  • juli 2018 (4)
  • juni 2018 (5)
  • maj 2018 (4)
  • april 2018 (4)
  • mars 2018 (5)
  • februari 2018 (4)
  • januari 2018 (4)
  • december 2017 (5)
  • november 2017 (4)
  • oktober 2017 (4)
  • september 2017 (5)
  • augusti 2017 (4)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (3)
  • maj 2017 (4)
  • april 2017 (5)
  • mars 2017 (4)
  • februari 2017 (4)
  • januari 2017 (6)
  • december 2016 (5)
  • november 2016 (7)
  • oktober 2016 (9)
  • september 2016 (4)
  • augusti 2016 (4)
  • juli 2016 (5)
  • juni 2016 (4)
  • maj 2016 (6)
  • april 2016 (6)
  • mars 2016 (4)
  • februari 2016 (7)
  • januari 2016 (6)
  • december 2015 (7)
  • november 2015 (8)
  • oktober 2015 (7)
  • september 2015 (6)
  • augusti 2015 (7)
  • juli 2015 (4)
  • juni 2015 (5)
  • maj 2015 (9)
  • april 2015 (10)
  • mars 2015 (10)
  • februari 2015 (11)
  • januari 2015 (12)
  • december 2014 (13)
  • november 2014 (15)
  • oktober 2014 (16)
  • september 2014 (11)
  • augusti 2014 (15)
  • juli 2014 (16)
  • juni 2014 (15)
  • maj 2014 (14)
  • april 2014 (17)
  • mars 2014 (18)
  • februari 2014 (15)

Kategorier

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.

Copyright © 2021 · Långsiktig Investering powered by: Magazine Pro Theme On Genesis Framework · WordPress · Log in