Ingen har vid det här laget missat att Volkswagen med hjälp av särskilda datorprogram fabricerade lägre utsläppsvärden för sina dieselbilar i USA. En skandal som tycks bli bland de största i modern tid inom branschen. Omfattningen av miljöskandalen enorm – det rörde sig om totalt 11 miljoner bilar för vilka utsläppsvärdena hade sänks med ca 40 gånger. Volkswagen tappade ca 250 miljarder kronor i börsvärde på två dagar i samband med att skandalen blev känd.
I mitt första inlägg i ämnet påpekade jag vikten av en sund organisationskultur samt att det är ledningen med dess chefer som ytterst sätter tonen för vad som är okej. Det verkar så här i efterhand som om jag var inne på rätt spår då DN rapporterar att flera anställda sedan skandalen gett sig tillkänna och sagt att klimatet var sådan på företaget att ingen vågade tala om för den nu avgångne koncernchefen Martin Winterkorn att de inte klarade att uppfylla de miljömål som han basunerat ut.
Denna kultur verkar vara på väg bort då Volkswagen nyligen på eget initiativ berättade att inte heller koldioxidvärdena är att lita på för ca 800 000 fordon. Det var en enskild ingenjör på forsknings- och utvecklingsavdelningen som hade vänt sig till ledningen och berättat. Volkswagen håller för övrigt på att ta fram ett amnestiprogram som går ut på att de som berättar om fusket ska betraktas som kronvittnen och inte riskera att vare sig bli av med jobbet eller att tvingas betala skadestånd.
Eftersom det är ledningen som på detta sätt sätter tonen känns det befogat med ett investeringskriterium i stil med: ”en ledning jag har förtroende för”. Kanske borde jag lägga till ett investeringskriterium kopplat till organisationskulturen, men frågan är bara hur man som potentiell aktieägare kan få en uppfattning om något som sitter i väggarna ute hos företagen man analyserar?
Man kan ha en känsla för organisationskultur och ledning, efter att ha följt ett bolag en tid, men inte riktigt veta om man inte jobbat där eller haft med ledningen att göra på något annat sätt. Fallet med Volkswagen tycker jag är talande av det skälet. Jag hade nämligen aldrig trott att just Volkswagen skulle ha en ledning och organisationskultur som indirekt eller direkt premierade oetiskt förfarande och straffade ärliga initiativ. En sund organisationskultur kan faktiskt vara viktigare för ett företags överlevnad än en stark balansräkning.
Det här blev ett kort och spontant inlägg, men jag kände att jag behövde få skriva några rader i ämnet.
Ha en fortsatt trevlig söndag där ute!
Jag tror att ett stort bolag som Volkswagen är omöjligt att utvärdera på ett bra sätt. Eventuellt kan man om man har goda kontakter dra vissa slutsatser såsom t.ex. den ångest och stress som många Sandviksanställda led av under Faxander.
Men rent praktiskt tror jag att man får nöja sig med att titta på ledningen och deras historik för att utvärdera bolag. Sätter de ambitiösa mål som bolaget inte klarar är det ett tecken på att någonting är fel och att de kan vara på väg att spränga organisationen.
Ja, det här är onekligen investeringskriterier som är svåra att utvärdera i praktiken och framförallt på kort tid innan köp. Här krävs en bevakning av organisationens agerande över tid för att man ska kunna bilda sig en uppfattning. Har man turen att känna någon som jobbat eller själv jobbat nära bolaget kan det vara en parameter i bedömningen, som du själv skriver.
Mvh
Intressant! Det känns dock nästan omöjligt att kunna undersöka även om man kan få en viss typ av uppfattning när man följt bolag länge (magkänsla). Tycker det mesta med ledningar är desto svårare att förstå sig på när det gäller utländska bolag kontra Sverige vilket gör det värre.
Det känns nästan som det är här diversifiering får göra lite av sitt jobb. Man har ju ändå gjort så gott man kan med de flesta faktorer man kan kolla.
Hej Ruter!
Ja, det är nog snudd på omöjligt att få en bra uppfattning om organisationskultur när det kommer till globala jättar på andra sidan Atlanten. Personliga upplevelser av så stora bolag utgör inte tillräckliga underlag för investeringsbeslut. McDonalds i USA är skådeplatsen för några av de sämsta upplevelserna jag haft i serviceväg, men inte kommer jag att sälja bolaget för det.
Man får helt enkelt gör den bästa bedömning man kan i anslutning till analysen och bevaka ledningens agerande över tid. Ja, där har du en bra anledning till äga flera bolag. 🙂
Mvh
Tjenare.
Har du funderat på att ta in NIBE i din portfölj. Känns oftast dyr men det är också av en anledning. En analys där kanske?
Gillar din filosofi och det känns som du har båda fötterna på jorden.
Fridens, Frank
NIBE är ett riktigt kvalitetsbolag med stabil vinst- och utdelningstillväxt. Tyvärr är bolaget som mycket annat på börsen högt värderat. Jag vill se en direktavkastning kring 2,5 – 3% för att jag ska slå till. Det krävs med andra ord ett rejält prisfall för att jag ska bli intresserad, men tack för att du påminner mig om bolaget! Trodde att aktien redan fanns med på bevakningslistan, men den verkar ha fallit bort någonstans på vägen. Jag skriver några rader om bolaget och lägger till aktien i min bevakningslista så fort tillfälle ges.
Mvh
Företagskultur är hysteriskt viktigt för ett bolag. Fel ledning kan oerhört snabbt paralysera en hel organisation och fullständigt rasera allt med resulatet att nyckelpersoner lämnar.
Jag har tyvärr sett en sådan förändring i en organisation på hyfsat nära håll. Det tar tid för styrelsen att märka katastrofen och när de väl märker det gäller det att agera oerhört snabbt och ofta är man alldeles för långsam.
Håller helt med.. Styrelsen har som en av sina huvuduppgifter att vara en kontrollfunktion och tillsammans med revisorerna se till att ledningen sköter verksamheten på rätt sätt. För oss aktieägare är en kompetent styrelse viktigt, då vi inte har samma möjligheter till insyn. Kan tänka mig att det finns många på passiva styrelsemedlemmar som köper det mesta ledningen säger. Kanske borde vi som aktieägare lägga större vikt vid vilka som ingår i styrelsen och hur många parallella styrelseuppdrag dessa har.
Mvh