Vilken typ av bolag vill jag äga? – Del 1

Det har gått några veckor sedan jag först presenterade mitt utkast till investeringsriktlinjer och det känns som att det är läge att göra en revision, inte minst nu när jag formulerat vårt långsiktiga mål. Jag kommer att börja med kriterierna kring enskilda investeringsobjekt. Utgångspunkten är det nyligen formulerade långsiktiga sparmålet som lyder:

Vår aktieportfölj genererar en passiv inkomst motsvarande 410 000 kr per år vilken täcker våra årliga levnadskostnader om 20 år.

Hur jag kom fram till målet hittar ni under rubriken ”Allmänt om investering” och målet i sin helhet under rubriken ”Vårt långsiktiga sparmål”.

För tydlighetens skull kommer jag att dela upp kriterierna i “hårda” och “mjuka” samt kriterier kopplade till värdering. 

En i genomsnitt stadigt stigande utdelning per år under 10 år. 
Anledningen till att jag valt en 10-årsperiod är att jag vill få med hela konjukturcykeln i min bedömning. Utdelningstillväxten får variera, men det viktiga är att utdelningen höjs i genomsnitt under perioden.

En stigande vinst per aktie (VPA) som vuxit i genomsnitt åtminstone i takt med utdelningen under 10 år.

Om inte vinsten per aktie växer åtminstone i samma takt som utdelningstillväxten kommer utdelningstillväxten behöva bromsas upp förr eller senare eller i värsta fall utebli helt.

Stark balansräkning

En soliditet som överstiger 40% sett över hela 10-årsperioden. För att försäkra mig om att vinsttillväxten inte sker på bekostnad av högre skuldsättning är detta kriterium viktigt att ha med. Anledningen till att jag definierat enbart en undre gräns har att göra med att vad som utgör en optimal soliditet skiljer sig mellan branscher. Till exempel så har ofta företag inom dagligvarubranschen stora leverantörsskulder, fastighetsbolag har i sin tur stora investeringsbehov och lånar med fastigheter som säkerhet. I båda fallen kan soliditeten vara i det nedre spannet utan att det är någon fara.

Omsättningstillgångar som är dubbelt så stora som kortfristiga skulder och och täcker de totala skulderna. Den här riktlinjen har jag tagit från Lundaluppen. Mer om hans investeringskriterier hittar ni här.

En kärnprimärkapitalrelation på minst 12%. Gäller enbart banker och är ett mått på hur väl rustade banker är för att kunna täcka kreditförluster. Aktiefokus har skrivit ett bra inlägg i ämnet som ni hittar här.

En räntetäckningsgrad på över 500%. Ett mått på om resultatet täcker de finansiella kostnaderna som ett bolag har. Detta mått ger en fingervisning kring om ett bolag har dragit på sig för stora skulder och hur pass motståndskraftig verksamheten är mot räntehöjningar.

Defensiven har skrivit ett bra inlägg om räntetäckningsgrad som ni hittar här. 

Andelen goodwill utgör inte mer än 50% av eget kapital. Goodwill uppstår då ett bolag köper ett annat företag till ett högre pris än det bokförda värdet på företagets eget kapital. Goodwill består ofta av värdet av varumärken och andra inmateriella tillgångar som know how. Värderingen av Goodwill är ofta baserad på subjektiva antagandena om tillväxt och lönsamhet i anslutning till uppköp. Risken med goodwill är att det kan komma att skrivas ned några år efter uppköpen och belasta vinst och samtidigt urholka det egna kapitalet. 

Det fria kassaflödet har i genomsnitt täckt utdelningen under en 10-årsperiod. 

Fritt kassaflöde är enkelt uttryckt de pengar som blir över efter att bolaget förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Det fria kassaflödet är en viktigt parameter för oss utdelningsinvesterare då det visar på hur mycket pengar som finns tillgängliga från rörelsen att dela ut. Det fria kassaflödet får variera, men det viktiga är att det fria kassaflödet överlag täcker utdelningen.

I del 2 kommer jag gå igenom mjuka kriterier samt kriterier kopplade till värdering. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

*Reviderad 2014-03-23 se följande inlägg för bakgrund.