Egna reflektioner så här i rapporttider

Solen skiner oavbrutet på oss när vi närmar oss den amerikanska kungens palats i Memphis. Jag och familjen är nämligen på road trip sedan i söndags. Jag älskar verkligen att färdas med bil i USA – de breda vägarna, den bilanpassade infrastrukturen, de öppna landskapen, och det stora utbudet av varor och tjänster längst med vägen. Man skulle nästan kunna likna USA vid den analoga versionen av internet där min SUV färdas på det enorma vägnätet och mina näthinnor ständigt bombarderas av erbjudanden. På ena sida vägen gör abortmotståndare reklam genom att ha satt upp ett oändligt antal små vita kors och 100 meter senare basuneras vuxenunderhållning ut – precis som på internet. Det är väl också lite av charmen med USA, nämligen alla motpoler från den djupa konservativa södern till mer progressiva delar såsom Kalifornien och städer som San Francisco.

Samtidigt på andra sidan Atlanten i Europa verkar greklandskrisen vara som bortblåst ur media och rapportperioden har nått sin kulmen. De senaste två veckorna har flera av mina innehav presenterat sina rapporter för det andra kvartalet och tillika första halvåret 2015. I detta inlägg tänkte jag kortfattat redogöra för några av dessa rapporter och bidra med några egna reflektioner. Hoppas inlägget trots sin lite torftiga natur uppskattas av er läsare.

 *Image courtesy of Stuart Miles images at FreeDigitalPhotos.net

Bonheur (BON)

Senaste rapporten visar tydligt hur konglomeratet fortsatt känner av den utmanande marknadssituationen främst på riggmarknaden då prisutvecklingen på den underliggande råvaran, olja, har förvärrat situationen, inte enbart för att antalet potentiella kunder blir färre, utan också för att de priser som BON kan ta ut för sina riggar blir lägre. Bonheur har nämligen tvingats skriva ner värdet på sina riggar motsvarande 3,3 miljarder NOK, för att spegla lägre uthyrningspriser.

Det finns emellertid inte bara svarta moln på himlen då gruppens sammanlagda rörelseintäkter uppgick till 3,9 miljarder NOK under kvartalet, vilket är en ökning med nästan 40% jämfört med samma period föregående år (2,8). Ungefär 51% av intäktsökningen kan härledas till positiva valutaeffekter.

Så här fördelades omsättningen mellan konglomeratets bolag:
Offshore Drilling hade en omsättning på 2 523 miljoner NOK (1 638), förnybar energi 234 miljoner (116), Shipping / Offshore Wind 314 (405 ), Cruise 502 miljoner (377) och Övriga investeringar 346 miljoner norska kronor (235).

Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) för kvartalet var 1,9 miljarder (0,845). Ökningen jämfört med motsvarande period föregående år beror främst på högre EBITDA inom FOE 1,6 miljarder (0,639). På grund av de stora nedskrivningarna uppgick rörelseresultatet (EBIT) till – 2,3 miljarder (158 miljoner NOK).

Balansräkningen
Under första halvåret 2015 var investeringar främst hänförliga till Offshore Drilling (FOE) och förnybar energi (FOR). Konglomeratet har tagit ytterligare lån under perioden, men soliditeten är marginellt försämrad från 35% till 34%.
En positiv nyhet i sammanhanget är att kassan numera är på nästan 10 miljarder NOK jämfört med 3,3 miljarder samma period förra året. Den stora kassan kommer att behövas framförallt om marknadssituationen håller i sig, vilket det mesta pekar på för tillfället. Utdelningen som senast uppgick till 102,0 miljoner norska kronor borde därför inte vara i fara nästa år om inget katastrofalt händer.

Castellum

Castellum är min favorit bland fastighetsbolagen i Sverige då ledningen på ett mycket imponerande sätt lyckats leverera stabil och växande avkastning över tid med en modest hävstång. Att bolaget tillhör Sveriges yttersta utdelningselit och för det sjuttonde året i rad höjde utdelningen är ett kvalitetsbevis.

Senaste rapporten har inte på något sätt förändrat min syn på bolaget, snarare tvärtom. Castellum fortsätter att förbättra förvaltningsresultatet som ökat med 5 % jämfört med föregående år, ingen exceptionell tillväxt, men mer än godkänt för ett fastighetsbolag med modest belåning.

Castellum har påbörjat ett omstruktureringsarbete där de säljer fastigheter i regioner med lägre tillväxt till förmån för fastigheter i regioner med högre tillväxt. Totalt har Castellum sålt fastigheter för flera miljarder under året vilket visat sig genom att hyresintäkterna sjunkit något under året, men även underhållskostnaderna. Under det första halvåret nettoinvesterade fastighetsbolaget 1,7 miljarder kronor, exklusive köpet av hälften av förvaltaren Ståhls bestånd. Målet Castellum uttrycker generellt är att investera 2 miljarder netto per år. Man har fortsatt stort utrymme att investera, vilket kommer att nyttjas om tillfällen dyker upp på rådande tuffa investeringsmarknad. Totalt skulle bolaget kunna investera för över 4 miljarder kronor, enligt bolagets VD Henrik Saxborn.

Castellum ska också införa ett koncerngemensamt effektiviseringsprogram som väntas sänka kostnadsnivån med cirka 10 miljoner kronor i år, och tre gånger så mycket 2016. Castellum arbetar även på en ny grafisk profil för koncernen som kommer att påverka innevarande års resultat negativt med 5 miljoner.

Balansräkningen
Bolagets finanser är även fortsättningsvis bland de starkaste i branschen, bolaget har en soliditet på ca 51% och en ränteteckningsgrad på över 300 gånger.

Atlas Copco

Även Atlas Copco levererade en bra rapport dopad, även som i Bonheurs fall, av den starka dollarn. Höjdpunkerna var fortsatt tillväxt inom serviceverksamheten och förbättrad orderingång i Europa. Orderingång, intäkter och rörelseresultat var alla rekordhöga.

Lite siffror
Orderingången ökade med 14% till 26 775 miljoner (23 450), en oförändrad organisk tillväxt. Intäkterna ökade till 26 111 miljoner (23 348), en organisk minskning på 3%. Justerat rörelseresultat var 5 162 miljoner (4 382), vilket motsvarar en marginal på 19.8% (18,8). På sista raden ökade periodens resultat med 14% till 3 651 miljoner (3 207). Resultat per aktie före utspädning var 3 kr (2,64)

Så här har Atlas Copcos lönsamhet utvecklats senaste tre åren.

TeliaSonera

Den nordiska telekomjätten rapporterade också resultatet för det andra kvartalet relativt nyligen och här är en kort redogörelse.

Nettoomsättningen ökade med 8,5 % till 27 115 miljoner. Nettoresultatet sjönk emellertid återigen – denna gång med 8,1 % och resultatet per aktie landade på 0,75 kr att jämföra med 0,82 kr samma period föregående år.

Jag gillar inte att vinsten och marginalerna fortsätter att sjunka, vilket speglar den tuffa marknad som TeliaSonera befinner sig på. Vinsten för 2015 kommer enligt ledningen mer eller mindre att hamna på samma nivå som 2014 vilket innebär en vinst per aktie kring 3,30 kr – sannolikt lite lägre. Inte sedan 2005 har teleoperatörens vinst varit så låg. Huvudanledningen till den minskade vinsten är ökad konkurrens i en bransch som kräver ständig marknadsföring, investeringar i ny teknik och produktutveckling för att inte lämnas på efterkälken. Bolagets marginaler talar sitt tydliga språk sett över de senaste åren – vinstmarginalen har gått från nästan 20% till 13%.

Även denna översikt är hämtad från Börsdata.

Inför framtiden
Det finns visserligen möjligheter för TeliaSonera att renodla sin verksamhet och växa genom förvärv framgent. Köpet av Tele2:s norska verksamhet är ett steg i rätt riktning och TeliaSonera räknar med att synergieffekterna ska nå full effekt under 2016. Totalt räknar bolaget med synergier om minst 1 miljard kronor.

Ledningen har också som ambition att forma TeliaSonera de kommande åren så att bolaget kan dra nytta av den ökade datatrafiken. I Sverige har Telia som mål att antalet hushåll som kan få bolagets fibertjänster skall öka från 1,1 till 1,9 miljoner mellan 2014 och 2018. Det återstår att se om den uttalade strategin kan vända den negativa trenden de närmaste åren.

I Eurasien är konjunktur- och konkurrensläget fortsatt besvärligt och bolaget har lagt ner stora ansträngningar på ompositionering och lansering av nya erbjudanden för att stärka sin ställning i regionen. Kazakstan är den marknad som sticker ut mest på den negativa sidan under det andra kvartalet. Tjänsteintäkterna föll med 14,6% i lokal valuta och ebitda-marginalen sjönk till 51,0% (56,7). Priskriget har intensifierats under kvartalet och som marknadsledare lider TeliaSoneras operatör i landet.

Den stora frågan är om TeliaSonera kan behålla lönsamheten på sikt i den konkurrensutsatta bransch som bolaget verkar i. Det är i mina ögon tydligt att TeliaSonera måste investera alltmer för att behålla sina marknadsandelar i Norden och Baltikum, vilket påverkar sista raden. Bolagets lönsamhet har också tagit stryk av de priskrig som pågår inom både bredbands- och mobilsegmentet i framförallt Sverige.

TeliaSonera är inget ”tillväxtcase”, utan jag ser snarare bolaget som en kassaflödesinvestering med en hög utdelning som jag kommer att investera i andra lägre värderade aktier.

Det var allt för detta inlägg
Det var de rapporter som fick plats i detta inlägg, det är dock inte uteslutet att det kommer fler i kommande inlägg.
På tal om något helt annat har jag lagt en widget på bloggen som rangordnar de läsare som bidragit med flest kommentarer under bloggens snart 1,5 åriga historia. Tyvärr räknar inte widgeten anonyma kommentarer separat, utan klumpar ihop dem.

Ha en fortsatt trevlig helg!