Jag skrev för en tid sedan ett inlägg kring hur man ger sina barn rätt ekonomiska förutsättningar i livet som ni hittar här. Inlägget inledde en trevlig diskussion och gav många matnyttiga kommentarer vilket alltid är kul! I kommentarsfältet föreslog några av er att ge barnen månads-/veckopeng i kontanter relativt tidigt i livet. En idé som jag gillade och som fick mig att själv börja fundera. Jag tänkte i detta inlägg spinna vidare på konceptet.
Image courtesy of arztsamui images at FreeDigitalPhotos.net
Att ge sina barn vecko- eller månadspeng är inte på något sätt ett nytt eller unikt koncept. Jag läste någonstans att ca 60% av alla svenska barn får någon form av vecko- eller månadspeng. Jag tror att konceptet att få pengar vecko- eller månadsvis är ett utmärkt sätt för barn att lära sig pengars värde och att ta ansvar då de själva får bestämma om pengarna ska gå till lördagsgodis eller sparas till annat.
Hur ofta ska man då ge?
Så länge som barnet är yngre är kanske den bästa lösningen att ge ett mindre belopp veckovis. På så sätt får barnet redan tidigt möjlighet att skjuta upp belöningen idag för en större belöning längre fram. När sedan barnen blir äldre och får större tålamod kanske man kan börja ge en månadspeng istället.
Jag tror att det är viktigt att veckopengen ges regelbundet på samma dag i veckan för att ytterligare lära ut vikten av tålamod. Tyvärr kan jag tänka mig att många vuxna ger pengar vid behov, eller så får barnet allt den pekar på.
Jag tror att det är viktigt att veckopengen ges regelbundet på samma dag i veckan för att ytterligare lära ut vikten av tålamod. Tyvärr kan jag tänka mig att många vuxna ger pengar vid behov, eller så får barnet allt den pekar på.
Hur ska barnet få ta del av pengarna?
Denna fråga hade varit självklar när jag var ung, men att som på min tid lägga en slant i spargrisen är inte det lättaste i det moderna och snart kontantlösa samhället. Handen på hjärtat är det nog få av oss som har kontanter i plånboken att ge vid vecko- eller månadsslutet. Jag tror emellertid fortfarande på att ge barnen kontanter då det ger dem en bättre uppfattning kring pengars verkliga värde.
Jag anser att det är lättare för barn att förstå värdet av veckopeng i form av fysiska mynt och sedlar än ettor och nollor på en skärm. Barnen kan sedan själva välja om de vill sätta in pengarna på ett eget sparkonto och få ränta, spara dem i en spargris eller helt enkelt handla lördagsgodis. En av poängerna är att man ger barnen valmöjligheter och gör på så sätt upplevelsen mer positiv.
Jag föreslog tidigare att man som förälder ska kräva någon form av motprestation (diska, städa rummet etc) i samband med vecko-/månadspeng för att skapa en medvetenhet hos barn om pengars värde. Efter att ha funderat ett varv till kring frågan tror jag inte det är en helt lyckad idé – Att pengen ges mot uppställda villkor, som att städa rummet eller diska. Att alla hjälper till i en familj ska vara självklart. Vi föräldrar får inte betalt för att diska. Diska/städa ska helst göras för att enbart hjälpa till sa en klok läsare/bloggare. Möjligtvis att extra uppgifter kan ge högre ”lön”, menade Ruter och jag håller med.
Hur mycket ska man då ge?
Hur mycket pengar barnen ska ha kan vara svårt att avgöra. Men en tumregel är att beloppet ska spegla barnets nöjesbehov vid olika skeden i livet. En 5 åring som mest köper godis ska ha betydligt mindre än en 12 åring som kanske vill gå på bio eller disco.
Hur mycket pengar barnen ska ha kan vara svårt att avgöra. Men en tumregel är att beloppet ska spegla barnets nöjesbehov vid olika skeden i livet. En 5 åring som mest köper godis ska ha betydligt mindre än en 12 åring som kanske vill gå på bio eller disco.
Ett annat sätt är att resonera med föräldrar till barnets kompisar och sedan komma överens om en lämplig summa till barnen. Kräver barnet sedan mer pengar kan man be om en redovisning över varför slantarna inte räcker till. Om barnet är äldre får det helt enkelt visa upp kvitton eller en nedskriven lista på vad som kostar pengar och så får man förhandla.
Viktigt med tydlighet
Skriv gärna ett kontrakt mellan dig som förälder och ditt barn som specificerar belopp, frekvens och omförhandlningstillfällen eller höjningar. Kräver barnet sedan mer pengar kan föräldern be om en redovisning över varför slantarna inte räcker till och om en höjning är motiverad skriv om kontraktet.
Skriv gärna ett kontrakt mellan dig som förälder och ditt barn som specificerar belopp, frekvens och omförhandlningstillfällen eller höjningar. Kräver barnet sedan mer pengar kan föräldern be om en redovisning över varför slantarna inte räcker till och om en höjning är motiverad skriv om kontraktet.
Hur tänker vi göra?
Vår son är idag för ung (knappt tre) för att kunna hantera fickpengar eller ta till sig koncepten kopplade till hushållning av denna ändliga resurs. Jag tror att det generellt kan vara lönt att börja ge pengar i form av veckopeng när barnen är mellan 5 och 7 år gamla.Vi fortsätter emellertid att köpa indexfonder för barnbidraget som jag tidigare berättat om. Sparandet står inte i hans namn då vi vill försäkra oss om att pengarna går till något konstruktivt såsom utlandsstudier eller dylikt. Jag vill inte att min son ska behöva vänta med att utbilda sig eller gå miste om ett bra jobb i en större stad på grund av att ingen har sparat undan pengar till honom. Jag kommer inte heller att redovisa hur mycket pengar som avsatta i hans namn, då jag tror att det kan ge honom förväntningar och vara kontraproduktivt.
Vår son är idag för ung (knappt tre) för att kunna hantera fickpengar eller ta till sig koncepten kopplade till hushållning av denna ändliga resurs. Jag tror att det generellt kan vara lönt att börja ge pengar i form av veckopeng när barnen är mellan 5 och 7 år gamla.Vi fortsätter emellertid att köpa indexfonder för barnbidraget som jag tidigare berättat om. Sparandet står inte i hans namn då vi vill försäkra oss om att pengarna går till något konstruktivt såsom utlandsstudier eller dylikt. Jag vill inte att min son ska behöva vänta med att utbilda sig eller gå miste om ett bra jobb i en större stad på grund av att ingen har sparat undan pengar till honom. Jag kommer inte heller att redovisa hur mycket pengar som avsatta i hans namn, då jag tror att det kan ge honom förväntningar och vara kontraproduktivt.
När vår son blir lite äldre är tanken att vi ska börja med veckopeng istället för lördagsgodis. Det kommer med andra ord inte bli något större belopp i veckan, men tillräckligt för att börja öva upp hans ekonomiska sinne och hur tillfredställande uppskjuten njutning kan vara – med andra ord spara idag till något man verkligen vill ha imorgon.
Jag anser att en ekonomisk grundplåt (i form av sparat barnbidrag i indexfonder) i kombination med en sund syn beträffande hur man hanterar pengar är viktiga förutsättningar för att få en sund privatekonomi som vuxen. Min förhoppning är att mina barn sedan ska kunna klara sig själva som vuxna utan ekonomisk stöttning av oss föräldrar i någon större utsträckning.Hur gör ni med sparandet till era barn och ni som försöker lära dem att vara ekonomiska hur gör ni?
Hoppas ni får en trevlig sommarhelg där ute!
När min dotter var barn fanns det kontanta pengar. Det gick inte att locka med fickpengar om hon städade sitt rum. Hon svarade då att hon hade pengar kvar. Fickpengar skall inte kopplas ihop med gentjänster.
Mitt barnbarn 7 år får 100 kronor av mig, en hundralapp är lättare att spara än en massa mynt.
Hon spar och köper saker som hon verkligen "behöver". Ytterligare gosedjur mm.
Men hur kan barn nuförtiden spara pengar och få ränta. Banken tar väl inte emot kontanter.
Håller helt med om att det ska vara självklart att man hjälper till hemma.
Ja, det är inte helt lätt att sätta in kontanter på sparkonton nuförtiden. Vet att Trygg Framtid föreslog Handelsbanken i ett tidigare inlägg i ämnet.
Mvh
Banken kan vara du som förälder, det är väl inte svårt med procenten? 🙂 Små barn kanske inte förstår pengars värde men ränta kan man lära dem genom att förklara att om man sparar godis (eller något annat som barnet gillar) så blir det fler godisar veckan efter.
Ingen dum idé att som förälder agera bank! Ja, godis är den enda valutan som min tvååriga son känner till och värdesätter. 🙂
Pappa hade en lista med alla våra transaktioner i ett köksskåp där vi bokförde alla intäkter (månadspeng) och utgifter. Det var ett bra system och när jag var 18 fick jag även reda på att jag hade ett bospar hos Riksbyggen som jag fortfarande inte har vidrört.
Så jag håller med dig (även om lista fungerar lika bra som kontanter i mitt tycke). Någonting annat jag vill flagga för är att man alltid bör spara pengarna i eget namn snarare än i barnens namn i syfte att slippa problem när barnet fyller 18 eller om man råkar spara ihop så mycket att man får börja krångla med Föräldrabalken (månadsspar+arv från farmor kan ställa till det rejält).
Även om man alltid tror det bästa om sina små änglar så vill man inte gärna finansiera en knarkresa och ett halvår i Mexico samma dag som de fyller 18.
Tack för att du delar med dig. Ingen dum idé att agera bank åt barnen som någon annan också föreslog.
Jag är inne på samma linje i frågan om man ska spara i barnets namn eller inte. Vet av egen erfarenhet hur oansvarig man kan vara som ung vuxen och sparar därför inte heller i sonens namn. Kommer förmodligen vänta med att upplysa honom om det månadsvisa sparandet i indexfonder vi öronmärkt för bostadsköp, utlandsstudier och dylikt.
Mina föräldrar försökte lära min syster och mig om aktier när vi var små genom att utnyttja hur tävlingsinriktade vi var. Kommer fortfarande ihåg när pappa berättade att de hade köpt aktier i H&M resp. Securitas till oss. Varje dag när pappa kom hem och kollade text-TV satt vi som klistrade. Det var en tävling om vem som hade gått upp mest varje dag. Sjukt kul! (Sedan gav det väl ingen djupare förståelse, men ja, kul var det.)
Det som våra föräldrar sparade åt oss stod i våra namn. Jag valde dock att skriva över kontona till mina föräldrar igen när jag fyllde 18 år. Jag ville inte ha med pengarna att göra efter att ha sett flertalet polare festa bort sina insatser. Aktierna behöll jag för jag är för snål för att betala vinstskatt. Min syster skrev aldrig tillbaka något, men hon har å andra sidan alltid haft ett större ekonomiskt intresse än vad jag har haft.
Jag hörde dock ett tips i en podcast, som ni kanske kan ha nytta av: där skrev man fondkontot i barnets namn men med planen att låsa kapitalet på 1 eller 2 år strax innan barnet fyllde 18 år. Visst, risken är väl att man inte kan gå in i en bostad direkt. Men sannolikheten är väldigt stor att barnet kommer att vilja studera och då är det ändå beroende av ort om man vill gå in och köpa en bostad eller inte. Bäst är kanske att bo i studentlägenhet – om det finns tillgängligt. Väljer det att jobba direkt efter gymnasiet kan man säga det att det är bra att spara undan ett flyttkapital under tiden som man bor hemma. (Vi betalade "hyra" hemma som vi sedan fick tillbaka i form av möbler när vi flyttade.)
Kul upplägg från din pappas sida som verkar ha inspirerat framförallt din syster, men även fungerat som en familjeaktivitet.
Ja, det är precis det jag vill undvika.. Tyvärr tenderar vi killar/män att mogna senare än det motsatta könet. 🙂 Ska sparandet stå i barnets namn gäller det som sagt att intresse och mognad finns på 18-årsdagen, vilket det inte finns någon garanti för. Bra gjort av dig att inse dina begränsningar vid den åldern. Intressant upplägg med bidrag till möbler vid flytt. Tack för att du delar med dig det uppskattas.
Jag dock är inte riktigt säker på att jag ser hur förslaget som de förordade i podden skulle lösa problematiken med att spara i barnens namn, men jag kanske missförstod. Menar du låsa kapitalet 1-2 år efter att barnet fyllt 18?
När min dotter var 3år hade hon börjat räknat enklare tal osv. och var därmed ganska långt framme mot sina kompisar. Dock hade hon lagt sig till med ofoget att kräva att få något varje gång vi var i affären. Så en gång när vi var på cirkus höll hon på ett utbrott för att hon inte fick någon blinkande plastpryl för 60kr som vi ansåg vara skräp. Så vi tittade på varandra och frågade om hon ville få egna pengar, och att hon då fick klara sig med veckopengen vilket hon gick med på, sedan frågade vi vad hon tyckte veckopengen skulle räcka till, svaret blev "en serietidning och en glass". Vi tittade på varandra, tvekade lite och jag sa '60kr?'. Sambon höll med och det har varit hennes veckopeng som sista två åren.
När hon nu ber om något som vi anser vara utanför "familjebudgeten" så får hon använda sin veckopeng, och då väljer hon ofta att avstå.
60kr är väldigt mycket för ett så litet barn i veckopeng, men samtidigt gör det att hon kan spara ihop till nästen allt som är meningsfullt inom rimlig tid, inkl. gossedjur, spel och smycken. Samtidigt är pengar inte en bristvara MEN kan ta slut väldigt fort.
För dom som inte har koll kostar en serietidning nu för tiden 35-60kr och en glass 15-25kr.
Mitt råd är att fråga barnet vad DOM tycker veckopengen bör räcka till och därefter anpassa beloppet om det är rimligt det viktiga är att det finns utrymme i budgeten, 20kr blir helt meningslöst på sommaren då det inte räcker till en glass sedan är det slut och då står man antingen där och bjuder på allt och missar möjligheten för barnet att spendera en del av sina pengar på att få den där saken
Duktig liten tjej ni har som redan i en sådan tidig ålder visar prov på ekonomiskt tänkande. 🙂
Ja, 60 kr räcker inte i närheten så långt som när man själv var liten.. Håller med om att det är bra idé att involvera barnen i processen och ge dem inflytande inom rimliga gränser. Tack för att du valde att dela med dig.
Mvh
Hej och tack för bra blogg!
Detta är ett väldigt intressant ämne som faktiskt inte diskuteras föräldrar emellan i verkliga livet. Att prata privatekonomi är ibland känsligare än kärlekslivet. Jag är pappa till en nybliven 3-åring som snart kommer få ett syskon. Våra tankar är att månadsvis investera barnbidraget i aktier som ligger i en ISK och en KF i våra namn. Båda barnens barnbidrag kommer ligga i samma depå och sedan delas jämnt när dagen kommer. Vi kommer kontrollera pengarna som sedan ska användas till något som kan anses ge ytterligare avkastning, både finansiellt och personligt, exempelvis i bostad och/eller utbildning.
Min egen investeringsstil är Motley Fool-baserad med fokus på långsiktighet i bolag som växer och är marknadsledande inom sitt segment. Nu när nätmäklarna har ett så pass lågt courtage både för nordiska och nordamerikanska aktier öppnas nya möjligheter. Barnens och mitt/vårt investerande kommer vara väldigt lika. Köper jag Amazon till barnen köper jag även till oss (men i större skala). Investeringarna kommer även vara moraliska och etiska (till en viss gräns) för att undvika en framtida situation där barnen kanske inte vill ha pengarna för att de investerats i exempelvis miljöförstörande verksamhet, hälsofarlig verksamhet som spelbolag eller tobaksbolag.
När barnen börjar bli tillräckligt stora så de förstår matematik och konceptet med aktier är tanken att de ska vara delaktiga i investeringsprocessen. Jag vill även att deras naturliga intressen ska omvandlas till investeringsidéer. Om ungarna vill kolla in den senaste superhjältefilmen så kanske det blir aktuellt med investering i Disney, vill de ha nya häftiga gympadojor kanske aktier i Under Armour kan bli månades inköp. Tanken är också att barnen kommer öppna en värld man annars inte har så stor koll på. Vilka dataspel kommer gälla? vilka märken? Jag är 37 nu och upptäckte väl att det fanns coola Nike Air-fotbollsskor när jag var 9. Hade mina föräldrar köpt Nikeaktier till mig för den månadens barnbidrag hade de, mellan tummen och pekfingret, varit värda nära 100 000 kr nu.
Det jag vill lära barnen är att få en naturlig relation till klokt investerande i aktier, långsiktighet och hur små belopp kan bli stora över tid. Sen ska det ju erkännas att det hade varit väldigt kul med ett gemensamt aktieintresse där man delar investeringsidéer.
/Mattias C
Tack själv för att du delar med dig. Ja, privatekonomi kan verkligen vara känsligt och särskilt i Sverige av någon anledning. Vi är ofta i USA och där är man mycket mer öppen när det kommer till privatekonomiska frågor såsom vad man tjänar och hur mycket pengar man har.
Ni verkar ha en väl förankrad och utarbetad plan, vilket är en utmärkt utgångspunkt. Jag tror att ni gör klokt i att inte spara i barnens namn, då man som förälder aldrig kan vara säker på att de är redo att ta över förvaltningen och det ansvar det innebär när de fyllt 18 år. Vi som föräldrar kan bara göra vårt bästa för att skapa bra förutsättningarna och hoppas på det bästa. En fråga: Eftersom de ska involveras i sparandet längre fram förutsätter jag att de också kommer att känna till hur mycket pengar de har undansparat? Har ni diskuterat fördelarna och nackdelarna med att de vet om att de har en stor summa pengar att vänta när de blir äldre?
Själv hade jag föräldrar som inte kunde ge mig dessa förutsättningar, men jag fick dock ändå upp ögonen för sparande och blev sparsam. Kanske var det delvis en reaktion på att mina föräldrars bristande kunskap inom området, vem vet.. Vad jag vill säga är att det inte finns några garantier för att aktieintresset kommer att växa fram, men sannolikheten torde vara högre om man som föräldrar har en gemensam sparstrategi. Ja, ränta-på-ränta effekten är en häftig kraft! Intressant upplägg där ni köper samma aktier till barnen som till er själva, själv sparar jag min sons barnbidrag i fyra billiga indexfonder per automatik månadsvis. Lycka till med erat och dina barns sparande!
Mvh
kan någon ge tips på var man kan öppna ett bankkonto för barnen utan att banken tar avgift för myntinsättning? Borde de inte ha särskilda barnkonton med avgiftsfri myntinlämning när det för barn är så spännande och lärorikt att samla och se även små pengar växa. Någon bank borde väl se goodwill-värdet i det?
Ja, det är vore inte en helt dum kan man tycka. Jag kan tyvärr inte bidra med något namn, men vet att Trygg Framtid nämnde Handelsbanken i ett tidigare inlägg på samma tema här på bloggen.
Mvh
Återkommer ofta till detta inlägg då det innehåller många kloka ord och kommentarer. Jättebra tips för att få upp barnens ögon för sparande.
Jag gillar verkligen tanken på att vara barnens egen bank och kanske en gång om året titta hur mycket pengar barnen sparat ihop och därefter beräkna ränta på beloppet.
Vi har ännu inte börjat med veckopeng men gillar tanken att involvera barnen i detta och vad de vill att pengarna ska räcka till för att öka deras syn på pengars värde.
Det är en uppskattad blogg på alla sätt och vis, tack!
Det är kommentarer som dina som motiverar mig Angel och gör att jag fortsätter blogga trots vardagens alla måsten.
Mvh
Tack, vad roligt att höra! Det värmer.
Ett litet tips till alla som sparar ”fysiska” pengar till sina barn är att hålla koll på att de flesta av dagens sedlar och mynt kommer att bytas ut.
Nuvarande 20-,50- och 1000 kr sedel blir ogiltiga efter 30 juni 2016. Dagens 100- och 500 kr sedel samt våra mynt (förutom 10 kr) blir ogiltiga efter 30 juni 2017.
Kanske inte berör så många i dagens kortsamhälle men ändå 🙂
Återigen tack för en trevlig blogg!
Hej Angel!
Säg inte det.. Finns nog de som kan bli hjälpa av din vänliga påminnelse. 🙂 Ha en fortsatt trevlig veckostart!
Hej, Har följt denna blogg lite över en månad nu och tänkte se om inte jag också kunde bidra med något.
Majoriteten av läsarna här verkar redan vara på god väg med barn och familj, det är inte jag, vilket är en av anledningarna till att den här diskussionen intresserade mig. Jag tänkte ge er min historia och mitt perspektiv på den här frågan.
Jag är nu 21 år gammal med två äldre syskon (24 & 26). Reglerna i familjen angående vad vi barn skulle få har alltid varit att det ska vara rättvist för alla. Det började med en viss veckobelöning i form av lördagsgodis och sedan vid en viss ålder började vi få veckopeng som ökade lite i belopp varje år (med möjligheten att konvertera till månadspeng). Detta tog slut då vi började gymnasiet och fick istället eget ansvar över barnbidraget på 800kr.
Det var aldrig tal om att få pengar för att göra sysslor i hemmet vilket jag nu tycker var en väldigt bra idé, att hjälpa till ska vara en självklarhet!
Det som kan var väldigt intressant i den här diskussionen är att när mina bröder var 15/17 år gamla (ma&pa tyckte jag var för ung) fick de en betydligt större summa pengar än månadspengen med endast ett krav, de var tvungna att investera detta i aktier/index/fonder etc med löftet att när de tar studenten med bra betyg får de makten över pengarna. Nu i efterhand tyckte jag det här var en lysande idé för att försöka få dem mer informerade om hur marknaden och börsen fungerar i helhet. Tyvärr fortsatte ingen med börshandel och ironiskt nog så blev det istället jag som började med det när föräldrarna gjorde samma experiment på mig för ett år sedan.
Många inlägg i diskussionen handlar mycket om att sätta upp sparkonton/fonder/månadssparande åt barnen när de föds, men att man inte riktigt vågar ge över ansvaret när barnet fyller 18 då man inte vill finansiera ”en drogresa till Mexiko i 6 månader”.
Mamma och pappa hade samma idé som många av er, men det var mormor som löste det. Hon satte upp sparkonton åt oss när vi var små, och när vi tog studenten och slutade få barnbidraget och skulle börja betala hyra hemma, så började vi istället få en utbetalning från kontot varje månad. Det var inget problem med ansvar för ett större belopp på sparkontot, utan det gav oss en säker grund att stå på istället.
Tackar så mycket för all övrig information du delat med dig av i bloggen, mycket lärorikt när man själv investerar på en 30 års horisont!
Kul att höra att du finner bloggen informativ och tack för att du delar med dig!
Intressant lösning som din mormor satte upp åt er – att portionera ut pengarna månadsvis istället för att ni fick en klumpsumma. Ja, man får ge sina barn så bra förutsättningar man kan och hoppas att de ska göra det bästa med de verktyg man gett dem. Jag tror också att talesättet: ”barn gör inte som du säger, utan som du gör” är applicerbart i sammanhanget. Om jag som förälder har ett intresse av aktier och privatekonomi så kanske min avkomma väljer att ta efter i vuxen ålder.
Mvh