Träffade en bekant idag och vi började prata om barnuppfostran i allmänhet och barn/ungdomars förhållande till pengar synnerhet. Vi beklagade oss båda över att samhället tycks ha blivit mer materialistiskt sedan vi var barn. Barn jämför sig ofta med andra mer förmedlade familjer och vill gärna ha samma eller bättre än sina vänner. Har man inte rätt kläder eller smartphone som barn/ungdom riskerar man att bli retad i vissa kretsar. Många ungdomar verkar sakna respekt för pengars värde och förståelse av vilket arbete som ofta ligger bakom en intjänad peng. Behöver det vara så här även för våra barn? Jag tänkte i detta inlägg beröra följande frågeställning:
Hur ska vi som föräldrar ge våra barn rätt ekonomiska förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet?
Till och börja med har vi ett separat sparande som enbart är öronmärkt för sonen. Sparandet till sonen består av ett antal indexfonder som köps varje månad för hela barnbidraget. Sparandet är tänkt att ge honom en ekonomisk grundplåt som ung vuxen. Hur mycket vi som föräldrar ska spara till våra barn kan man diskutera, men jag anser att barnbidraget är att lägga det på en rimlig nivå.
Sparandet står inte i hans namn då jag vill försäkra mig om att pengarna går till något konstruktivt och inte till planlös konsumtion. För oavsett hur jag gärna skulle vilja tro att min son kommer att ha en sund syn på pengar och deras värde kan jag inte vara säker att så kommer vara fallet när han fyller 18. Jag minns om inte annat hur jag själv var i den åldern, vilket har fått mig att hittills avstå från att öppna ett konto i hans namn. Resonemanget ovan leder mig osökt in på följande frågeställning:
Hur lär man bäst sitt barn värdet av pengar och att handskas med de samma?
För mig är denna frågeställning/utmaning mycket viktigare än att välja vilken sparform ens barn bör ha. Ett gammal ordspråk belyser vikten av att lära sitt barn ett sunt tänkt kring sin personliga ekonomi.
“Ge en man en fisk så ger du honom mat för en dag. Lär en man att fiska, så ger du honom mat för en livstid.”
Jag tycker ordspråket slår huvudet på spiken. Följdfrågan blir dock hur man bäst går tillväga för att ge sitt barn ett sunt förhållande till pengar? Jag har lite tankar i ämnet, men observera att min lillkille enbart är 20 månader så mina förslag är inte empiriskt testade.
- Köp en spargris när barnet är litet och öppna sedan ett bankkonto när det blir lite äldre.
- Vidga ditt barns vyer så mycket som möjligt kring att det faktiskt finns de som har det sämre -Skaffa ett fadderbarn.
- Kräva någon form av motprestation (diska, städa rummet etc) i samband med vecko-/månadspeng.
- Ge enbart större presenter på julafton och födelsedagar. Vill barnet ha något dyrare måste barnet spara pengar själv i sin spargris eller på sitt sparkontot när det blir äldre.
- Ge barnet möjlighet att välja bort lördagsgodis och få värdet av godiset i pengar.
- När barnet blivit äldre tala om vikten av att sommarjobba och använd dina kontakter för att hitta en vettig sysselsättning på lovet.
Tycker ni att jag är helt ute och cyklar alternativt är helt orealistisk i mina tankar/krav? Hur förhåller ni med barn/planerar barn er till ämnet?
Ha en fortsatt trevlig sommardag!
Fadderbarn hade jag iaf svårt att relatera till som ung. Tror man har svårt att relatera till ett fadderbarn som är så långt bort.Möjligtvis om man åker ner och hälsar på sitt fadderbarn att man får mer förståelse.
Att ge veckopeng/månadspeng tidigt kan vara bra och att ge dem kontant så man får en känsla för vad pengar är fysiskt. Sparkonto och ränta är nog bra att introducera tidigt. Minns själv hur fascinerad jag var när jag kunde få pengar av att inte göra något. Att vara transparent med ditt sparande åt ditt barn kan vara ett sätt. Dvs att han får följa hur hans pengar kan öka av sig självt av sparande.
Diska/städa ska väl helst göras för att enbart hjälpa till? Känns som det kan bli fel att bilda en anknytning till pengar till det. Möjligtvis att extra uppgifter kan ge högre "lön". Välja bort godis för pengar tror jag är en bra idée. Likaså kan man testa att ge dubbel peng andra månaden om barnet väljer att avstå en månad. Godis/läsk -fritt ett år är ganska bra träning på "delayed gratification" utöver att minska konsumtion av onyttigheter.
Bra poäng att sysslor främst ska göras för att hjälpa till. Att visa på fördelarna med ränta-på-ränta effekten genom att följa upp utvecklingen av hans sparande är ingen dum idé.
Gillar också konceptet med godis/läsk -fritt år. Både bra för hälsan och det framtida sparandet. =)
Hur kan jag som mormor, öppna ett bankkonto som barnet själv kan betala in pengar på? Barnbarn 6 år får månadspeng av mig sedan 2 år. Hon spar och har minst 1000 kronor i portmonnain. Köper ibland en leksak som hon måste ha. Hon har redan allt, men meningen med fickpengar är att kunna köpa något som föräldrar inte tycker om. Hon skulle spara om det fanns bankbok.
Tycker ni tänker väldigt sunt kring detta.
Vår son är knappa två år fyllda och än så länge dröjer det ett tag till pedagogiken kring pengar och dess värde få ta vid men till dess så sparar vi 400 kr/mån i:
– 300 kr – SPP Aktiefond Global
– 100 kr – Avanza Zero
Detta görs inuti en Kapitalförsäkring i mitt namn, men med Noel som förmånstagare i händelse av att jag skulle gå bort etc. Vi ville också spara i vårt eget namn för att säkerställa att han så snart han fyller 18 skulle få tillgång till hela beloppet och då bli kung i baren ett par veckor.
Så, keep up the good work och när vi sen kommer så långt att resonemangen tar vid så får jag återkoppla kring vad som verkar fungera för oss och vår son, hehe.
Ha en go helg.
/ Balanspappan
Kul att vi har söner i samma ålder. Ska bli spännande att se hur vi kommer att lyckas i praktiken, då det alltid är lätt att vara klok i teorin. =)
Hade det förresten inte varit lite trevligt om skolväsendet kunde undervisa våra söner i ett ämne i stil med vardagsekonomi eller dylikt när de blir äldre? Tror att samhället skulle tjäna på att utbilda sina blivande skattebetalare så att de har förutsättningar att göra kloka ekonomiska beslut. Den som lever får se om ämnet privatekonomi får högre status i läroplanen i framtiden.
Trevlig helg på dig med!
Har också en KF som jag förvaltar åt min lillebror med honom som förmånstagare. Är en mix av Avanza Zero och Spiltan Räntefond.
Som alla nämnt så tycker jag man ska vara försiktig med att spara i barnens namn.
Men sedan tappar ni mig lite. Med den syn på pengar som åtminstone bloggaren verkar ha så kommer väl barnen få ärva, eller är det viktigt att stödja konsumtion? Varför sådant fokus på pengar och varför ska barnen få pengar av er om ni tror att det är viktigt att klara sig utan pengar? Att lära ett barn att hantera pengar är inte samma sak som att spara pengar till dom, tycker jag.
Jag eftersträvar en bra relation med mina barn och så ska jag försöka stödja dom så gott jag kan i deras inträde i vuxenlivet. Det kommer inte innebära att jag räknar med att tillhandahålla en peng vid något tillfälle.
Det sparande vi har per barn är främst för att jämna ut större utgifter i samband med semestrar och andra upplevelsebaserade händelser.
Ja, att spara i min sons namn känns inte som något alternativ i dagsläget. Jag anser att en ekonomisk grundplåt (i form av sparat barnbidrag i indexfonder) i kombination med en sund syn beträffande hur man hanterar pengar är viktiga förutsättningar för att få en sund privatekonomi som vuxen.
Utan någon ekonomisk grundplåt som täcker insatsen är det till exempel svårt att köpa bostad i någon av våra stora städer som ung vuxen. Jag vill inte att mina barn ska behöva vänta med att utbilda sig eller gå miste om ett bra jobb i en större stad på grund av att ingen har sparat undan pengar till dem.
Min förhoppning är att mina barn sedan ska kunna klara sig själva som vuxna utan ekonomisk stöttning av oss föräldrar i någon större utsträckning.
Jag skulle nästan vilja lägga en röst på ovanstående kommentar från Onkel Tom.
Varför sådant fokus på barnens ekonomi? Jag kommer själv att göra mitt yttersta för att barnen ska ha bra utbildning och ryggsäcken full av erfarenhet och kunskap när de blir vuxna, men resten får de fixa själva.
Äcklas av tanken på ungar som vet att det finns en hög med pengar som väntar på dem så småningom. Nej de ska "banne" mig ut och lära sig förtjäna surt förvärvade pengar själv, med mitt fulla stöd, men inte mer.
Det ska väl räcka med att man fostrar dom och "föder" dom tills dess. Och för övrigt sedan när är det en mänsklig rättighet att få äga en lägenhet i centrala Stockholm när man är 20?
VP
Grundplåten kommer som sagt inte stå i barnens namn och kommer inte att automatiskt föras över till deras bankkonto när de fyllt 18. Användningsområdet av sparandet kommer vara upp till oss att avgöra. Tänkbara ändamål för pengarna är stöd vid utlandsstudier insats till bostad när inga andra alternativ finns, körkort etc.
Har dock respekt för att det inom området finns lika många åsikter som det finns personlighetstyper. Själv tror jag att jag är präglad av min uppväxt och avsaknad av startkapital som ung vuxen, vilket gjorde att vissa möjligheter gick mig förlorade.
Mvh
Alla vill sina barn det bästa, så är det. Men just därför så är det intressant att diskutera för det ställer saker och ting på sin spets.
Pengar ger ju möjligheter, problemet är att det är en referens utan gräns och det är inte säkert att möjligheterna gör dig gladare. Jag och många i min närhet har gjort en klassresa modell större och saknat alla möjligheter som rika ungdomar haft. Men vi har alltid löst saker och ting, ibland till det bättre än vi gjort med pengar.
Sedan så har jag som medelålders igen lärt mig att pengar löser få problem, så varför skulle jag inte stå för det i uppfostran av mina barn.
Håller med i det du skriver i mångt och mycket – att enbart ha mycket pengar är inte meningen med livet och kommer inte heller göra de flesta av oss lyckliga – så är det.
Visst är det viktigt att förmedla budskapet att pengar är ett medel och inte ett självändamål. Det är en utmanande balansgång att ge sina barn ekonomiska möjligheter utan att släcka deras drivkraft till egna initiativ.
@Onkel Tom
Sant att man ärver sina föräldrar, men det sker normalt sätt mycket senare i livet (runt 50 års ålder) när man själv haft goda möjligheter att bygga upp en förmögenhet på egen hand. Att spara åt sina barn verkar här syfta till att barnet skall ha en smärre förmögenhet när de flyttar hemmifrån (vid runt 20års ålder).
Lite beroende på var man väljer att bo och vilken upplåtelseform man väljer så blir dock behovet av kapital olika stort, men även om man hyr så skall lägenheten möbleras osv och det kan lätt bli en del pengar även där som går åt (man kan förvisso ta med sig endel prylar från sitt barnhem).
Risken är dock att man missar poängen ifall de får med sig för stort startkapital och får uppfattningen att man kan få pengar gratis. Kanske man skulle betinga kapitalet genom att barnet får förbinda sig till en motprestation (eventuellt t.ex. förbinda sig att spara till barnbarnen på samma vis)?
Var kan barnet tömma sin spargris och vara med vid inbetalning Vilken bank gör det?
Det är onekligen inte det enklaste idag.. =) ICA banken kanske? Går nog att hitta en praktiskt lösning om man verkligen vill.
Aphorismus zum Thema: Erbe(n), Testament
Was du ererbt von deinen Vätern, erwirb es, um es zu besitzen. Was man nicht nützt, ist eine schwere Last. Johann Wolfgang von Goethe
(1749 – 1832), deutscher Dichter der Klassik, Naturwissenschaftler u Staatsmann
Det man ärver efter fadern skall man göra sig förtjänt av, det man inte nyttjar blir en tung belastning. (försökte att översätta med Google, men det blev ännu värre)
Ingen fara jag tror att jag förstår =) Jag hoppas och tror att mina barn kommer att bli kloka individer med vår och samhällets hjälp som gör det bästa och uppskattar de möjligheter de får. =)
Det är som sagt inte lätt att ge sina barn ekonomiska möjligheter utan att släcka deras drivkraft till egna initiativ.
Handelsbanken.
Intressanta tankar…barnbidraget på 1100 är en hyfsad summa som ger ca 400 000 på 18 år (6% avkastning enligt min kalkylator) i en ISK/KF.
En variant är att man sparar merparten i eget namn och en mindre del i barnens namn (KF rekommenderas) så kan barnen successivt ta över förvaltningen (om intresse finns förhoppningsvis) och sätta in egna pengar etc. Jag brukar berätta om vilka bolag de äger andelar i just nu och förhoppningsvis så frö till aktieintresse så småningom.
Månadspengen är givetvis föremål för förhandling årligen och resulterar i påskrivna avtal.
Slutligen tror jag man kan fundera på vilken nivå på startkapital som är lämpligt för ett myndigt barn, jag är inte övertygad om att man gör barnet en tjänst om det är för stort, själv hade jag inget från föräldrarna när jag flyttade hemifrån, utan sparade allt själv och levde på existensminimum under mina första år på egna ben.
Intressant upplägg och snyggt jobbat med kalkylatorn. Tar du någon hänsyn till inflationen i din beräkning?
Det är kanske inte en så dum idé att låta barnet åtminstone få vara med och tycka till kring hur pengarna ska förvaltas när de blir äldre om intresse finns. Hur gamla är dina barn om man får fråga och vilken har deras respons varit hittills?
Ingen hänsyn tagen till inflationen, oavsett det är den väl lika oavsett sparform? Just nu är det enkelt då inflationen är 0 🙂
Barnen är 14 resp 10 och är inte speciellt intresserade av aktier än…14-åringen har förstått att man behöver en egen insats för att köpa lägenhet så han sparar extra från månadspengen sen en tid tillbaka.
Kanske uttryckte mig otydligt (händer ibland) .. =)
400 000 kr kommer med all sannolikhet inte besitta samma köpkraft om 18 år som motsvarande belopp har idag. För trots att inflationen är nära på 0 % just nu så kommer priserna sannolikt att ha stigit väsentligt när våra barn är vuxna.
Ok, det kommer säkert ska du se. =) Bra framförhållning av 14 åringen! Själv hade jag inte en tanke på att spara undan till framtida boende i den åldern.
Starta en silver mynt samling till honom är mitt förslag 🙂
För fokuserat/riskfyllt sparande för min smak, men tack för tipset.
Har en 11-åring så har bara testat på en. Men att ha en liten anteckningss-bok där vi skriver upp allt verkar vara bra. Vi skriver om när denne får sina veckopengar, har avstått godis, tjänat pengar på småjobb hemma och om jag betalat ut kontant eller satt in pengar på ett sparkonto. Därför så sitter vi ibland och räknar ihop när barnet har tänkt köpa nått större eller tycker det var längesen föräldrarna kom ihåg att betala ut veckopengen.
Nu har vi öppnat ett bankkonto samt sparkonto i barnets namn så denne kan få prova att ha ett eget kort att betala med och hålla koll på. Plus att om vårt barn reser bort själv kan denne få pengar till mat och inträden på kortet från oss. Att ha koll på ett kort och pengar i elektronisk form tror jag är också är viktigt att träna på ganska mycket när de är mogna för det. För det är ju kort och elektroniska pengar som de kommer att ha som unga vuxna.
Intressant upplägg, med eget bankkort och konto, inte minst med tanke på att papperspengar kommer att användas i ännu mindre utsträckning när våra barn blir vuxna. Varför inte låta dem öva under uppsikt när de fortfarande bor hemma.
Tycker ni resonerar sunt kring detta. Jag blev själv pappa för lite drygt ett halvår sedan och månadssparar sedan dess 400 kr i två högriskfonder åt henne. Mina tankar kring hur man bäst lär sitt barn värdet av pengar går mycket likt era. I övrigt, intressant blogg som jag kommer bokmärka..
Kul att höra att vi är fler med liknande tankar och roligt att du tycker bloggen är intressant!