Det är allmänt känt att snabbväxande bolag med en stark affärsidé sällan delar ut delar av vinsten. Det finns visserligen tillväxtbolag som redan idag delar ut delar av vinsten, men i dessa fall är utdelningsandelen ofta väldigt låg.
Betyder detta att dessa bolag är sämre än bolag som delar ut hälften av sina vinster?
Svaret är självklart nej! Det skulle snarare vara att göra aktieägarna en otjänst om ett bolag med hållbar affärsidé och med ett stort utrymme att växa delade ut delar av vinsten istället för att återinvestera så mycket som möjligt i verksamheten för fortsatt expansion.
Samtliga bolag som vi utdelningsinvesterare älskar började sin karriär som tillväxtbolag.
Det tog bolag som Microsoft, Apple, H&M, J&J m.fl. många år innan de började dela ut stora delar av vinsten istället för att enbart återinvestera i verksamheten och under den tiden hade bolagen hunnit växa ordentligt. Ordspråket ”inga träd kan växa sig till himlen” är applicerbart i allra högsta grad beträffande tillväxtbolag. Förr eller senare får verksamheten svårt att svälja hela den vinst som genereras vilket gör att man måste hitta andra sätt att sätta dessa pengar i arbete.
Många bolag börjar i det här skedet shoppa efter uppköpskandidater. Ett skräckexempel är Microsoft som är ökänt för sina dåliga investeringar i nästan desperata försök att kompensera för en stagnerande organisk tillväxt. Ett bättre alternativ i detta skede är att även dela ut delar av vinsten och återköpa aktier, vilket majoriteten av bolagen som passerat tillväxtfasen också gör.
Betyder det att vi som utdelningsinvesterare går miste om de flesta tillväxtbolagen?
Jag skulle vilja säga att svaret på den frågan i stort sett är ja. De flesta utdelningsinvesterarna siktar istället in sig på bolag som gjort merparten av sin tillväxtresa och istället använder stora delar av vinsten till återköp och utdelning.
Är utdelningsinvestering som koncept hotat?
Självklart inte! Utdelningsinvestering som koncept är beprövat och en av de största investeringsinriktningarna idag. För att generalisera skulle man kunna säga att utdelningsinvesterare bara genom att vara just utdelningsinvesterare tar en lägre risk, då de bolag man investerar i ofta åtminstone haft en beprövad affärsmodell och starka konkurrensfördelar vilket gjort att de kunnat växa sig stora och förbli lönsamma under lång tid.
Det är få investerare förunnat att lyckas identifiera nästa Apple, H&M eller J&J i ett tidigt skede och dessutom behålla dessa aktier på lång sikt utan att sälja av. De som lyckas med bedriften kommer dock att få en otrolig avkastning på satsat kapital, men det finns en anledning till att vi inte ser fler med samma track record som Buffett & Co.
Jag skulle vilja gå så långt som att säga att tiden är på utdelningsinvesterarens sida förutsatt att man investerar i stabila bolag med växande utdelning och gör så kontinuerligt. Om man dessutom som utdelningsinvesterare passar på att köpa dessa stabila bolag i samband med att de har tillfälliga problem eller en allmän nedgång kan avkastningen bli riktigt fin.
Att "Det finns visserligen tillväxtbolag som redan idag delar ut delar av vinsten, men i dessa fall är utdelningsandelen ofta väldigt låg." som regel stämmer håller jag med om. Det finns dock undantag, t ex Protector Forsikring, som växer starkt och samtidigt delar ut ganska så mycket.
Jag kan därför inte kategoriskt hålla med om att det alltid är en otjänst om tillväxtbolagen delar ut istället för att återinvestera. Det måste väl ändå bero på hur mycket kapital bolaget anser sig behöva för att skapa tillväxten? Här påverkar inte minst vilken bransch företaget verkar i. Ju mer kapitalintensiv tillIväxten är, desto mindre utrymme att dela ut vinster. I fallet Protector är bedömningen att bolaget både förmår dela ut och samtidigt skapa rejäl tillväxt. Den typen av bolag däremot finns det ju inte så många av.
Jag skrev en artikel igår på samma tema, De verkliga nycklarna till framgångsrik investering.
Mvh
/Vägen till Frihet
Det gör du alldeles rätt i! 😉 Självklart finns det undantag som inte bekräftar regeln.
Jag håller med dig om att vilken bransch bolaget verkar i påverkar möjligheterna att dela ut även under tillväxtfasen.
De tillväxtbolag som delar ut tidigt brukar sällan vara särskilt bra bolag i längden… Faktiskt skulle jag vilja påstå att _få_ tillväxtbolag som är på börsen är de bästa på den marknaden. De bästa bolagen kan ta in privat kapital istället och slippa pressen från börsen i tidiga skeden och göra IPO när de är redo för det. Se Spotify, Dropbox mfl för exempel på det. Det är (tyvärr) inte helt sällan de sämsta bolagen som går till börsen först.
Dock kan jag tycka att många utdelningsinvesterare missar att hoppa på även tidiga börsbolag, för det finns riktigt bra bolag som inte delar ut än, och missa den stora uppsidan som snabbväxande bolag kan ge. Några mindre poster i sådana bolag på lång sikt kan jag tycka är en fin "krydda". Viktigare än själva bolaget där tycker jag nästan marknaden är. Är det här en växande marknad? Tror jag på det här på 10-20 års sikt? Det blir på ett sätt ett spel på "framtiden". Tänk typ solpaneler, elbilar eller ehandel. Snarare än traditionella verkstadsbolag, it-konsulter eller modevarumärken.
Personligen tycker jag Sportamore är ett kvalitativt bolag som jag tror på i framtiden. Hoppas de får en fin utveckling!
Du har en poäng i att det är långt i från alla tillväxtbolag som tar sig till börsen.
Personligen undviker jag kryddor då jag är för feg, men visst kan det vara ett alternativ som passar många.
Tack för tipset får ta en snabb titt på bolaget.
Man kanske kan se det på lite annorlunda sätt när det gäller tillväxtbolag.
Om man är långsiktig utdelningsinvesterare så behöver det inte vara fel att investera i bolag som man bedömmer kommer att ge utdelning i framtiden. Om det är ett sunt tillväxtbolag så bör det bara vara en tidsfråga innan utdelningsandelen blir betydande – då gäller det att titta på vinsten och dessutom bedöma hur långt in i framtiden utdelningarna ligger.
En sak man kan fundera på är hur stor del av portföljen man vill/vågar satsa på tillväxtbolag eller till och med förhoppningsbolag.
Kanske skulle man kunna tillämpa MPT i en tappning som passar utdelningsinvesterare. I grunden anser jag nog att MPT är en sund teori – det gäller "bara" att få fram rättvisande väntevärden och kovarianser. Risken på tillväxtbolag borde vara större än stabila bolag och borde kräva högre avkastning för att alls ha existensberättigande i portföljen, men även då borde vikten i portföljen bli ganska låg.
Visst har tanken slagit mig, men jag tror att jag är lite för bekväm för att satsa en del av portföljen i dessa bolag.
Det krävs en hel del tur och skicklighet för att hitta de där tillväxtbolagen som kommer bli stabila utdelare och när man väl har identifierat ett av dessa bolag, så har ofta marknaden prissatt bolaget därefter.
Självklart finns det potentiella vinnare som marknaden inte har identifierat ännu, men då är risken också väldigt hög.
Ägande av den här typen av bolag kräver också en mer aktiv bevakning, något som jag inte riktigt har tid med som privatinvesterare.