Det finns en relativt utbredd uppfattning om att tillväxt och utdelning inte är två förenliga koncept. Att bolag som uppvisar hög tillväxt i regel inte delar ut och inte heller bör distribuera delar av kassaflödet till aktieägarna då det hämmar tillväxten. Min bild är istället att majoriteten av bolagen på börsen inte kan sysselsätta allt kapital som verksamheten genererar och därför i regel har utrymme att dela ut. Jag skulle vilja säga att det snarare är regel än undantag att även tillväxtbolag delar ut.
För att pröva min tes gjorde jag en enkel utsökning med hjälp av börsdata. Jag filtrerade till att börja med fram de bolag som uppvisat högst årlig vinsttillväxt över en period om 10 år. I min utsökning inkluderade jag följande börslistor:
Den genomförda utsökningen gav följande träffbild (Klicka för större bild).
Listan är sorterad i fallande ordning där de bolag som rankas högst (bland annat Pricer, Cherry och Cellavision) har uppvisat imponerande årlig vinsttillväxt samtidigt som de har delat ut till sina aktieägare. Notera att det av de 26 bolag som haft högst vinsttillväxt bara är Balder och Academedia som inte delat ut något under den studerade perioden, vilket stödjer min tes att det är snarare är regel än undantag att också tillväxtbolag delar ut.
Jag slutade dock inte där, utan av ren nyfikenhet vände jag på sorteringen så att listan sorteras på årlig vinsttillväxt i stigande ordning. Främst för att se om utdelande bolag att är underrepresenterade bland de sämst presterande. Tittar vi på de 26 bolag som haft lägst årlig vinsttillväxt över samma period ser listan ut som följer.
Toppar listan gör ett bolag som jag aldrig hört talas om (och tur är väl det), nämligen Kakel Max som lyckats med bedriften att generera en negativ vinsttillväxt om i genomsnitt 61,2 % per år om vi får tro Börsdata. Av de bolag som haft lägst årlig vinsttillväxt är det fyra som inte delat ut något alls under den studerade perioden. Inget stöd för tesen att bolag som någon gång delat ut är säkrare än sina icke-utdelande motsvarigheter med andra ord.
Även om det finns bolag som kan sysselsätta hela det kontanta resultatet är dessa bolag få. Majoriteten av bolagen där ute kan inte sysselsätta allt kapital som verksamheten genererar. Det finns med andra ord utrymme i de flesta fall för utdelning parallellt med investeringar i ytterligare tillväxt.
Varför denna utdelningsfetisch?
Även om jag numera inte ligger sömnlös på grund av en utdelningssänkning ser jag återkommande utdelningar som ett kvitto på att bolaget faktiskt tjänar pengar och generar ett kassaflöde. Utdelning kan inte manipuleras lika lätt som periodiserade vinster. För mig personligen fyller också utdelningen en motiverande funktion. Att utdelningen trillar in även då kursen sjunker är en bra påminnelse om att det är skillnad på pris och värde.
Nu kanske någon tänker, men återköp då? Är det inte bättre än utdelning? I teorin ja, men tyvärr tenderar de flesta bolag att köpa när kursen är som högst och inte när den är som lägst. Marknadstajming är svårt och särskilt svårt när du inte har några alternativ att välja mellan.
Slutord
Jag står efter detta ovetenskapliga inlägg fast vid min tes att tillväxt och utdelning inte är två oförenliga företeelser och att tillväxtbolag delar ut betyder inte per automatik att tillväxten hämmas. Snarare visar undersökningsurvalet, som består av de relevanta svenska börslistorna de senaste 10 åren, på motsatsen. Majoriteten av de bolag som haft högst årlig tillväxt de senate 10 åren har samtidigt varit utdelande bolag.
Image courtesy of Serge Bertasius at FreeDigitalPhotos.net
Lämna ett svar