Ny huvudägare och VD – Hur ser egentligen framtiden ut för Mekonomen?

Det var ett tag sedan jag skrev om Mekonomen och tyvärr har utvecklingen sedan dess inte varit riktigt vad jag hoppades på. Ett tydligt kvitto på att utvecklingen inte har gått i den riktning som bolagsstyrelsen tänkt sig är att Mekonomens VD nyligen fick lämna sin post med omedelbar verkan efter knappt ett år. Axel Johnson som har varit huvudägare i bolaget sedan 2006 meddelande också i dagarna att man säljer sina aktier till till LKQ Corporation (en stor amerikansk leverantör av reservdelar och tillbehör). LKQ är noterat på Nasdaq och har ett marknadsvärde på drygt 10 miljarder dollar.

Utvecklingen under 2016

Mekonomen har haft det motigt resultatmässigt under i stort sett hela 2016 och det tredje kvartalet blev ännu ett kvartal med resultatfall där bland annat chefsavskedet tyngde resultatet. Mekonomen redovisade ett rörelseresultat på 125 miljoner kronor för det tredje kvartalet vilket är 26 % lägre än motsvarande kvartal föregående år. I resultatet ingick engångsposter på -18 miljoner kronor, varav 11 miljoner motsvarar kostnaden för att sparka den tidigare VD:n Magnus Johansson i oktober. Under kvartalet blev det också klart att Mekonomen säljer sin problemtyngda verksamhet i Danmark till danska T Hansen Gruppen. Affären innebär en negativ engångseffekt om 25 miljoner kronor på rörelseresultatet för det fjärde kvartalet.

Det är dock inte enbart i Danmark som Mekonomen haft det tufft – den tillförordnade VD:n Pehr Oscarsson har sedan han tillträdde sett att ytterligare åtgärder krävs för den svenska verksamheten. I Mekonomen Sverige har därför fokus under kvartalet legat på att åtgärda de implementeringsproblem som tidigare kommunicerats med ny säljorganisation och nytt butiksdatasystem. Detta har påverkat både försäljning och resultat negativt. I slutet av året kommer dessutom Mekonomen Sverige och Norge få ta engångskostnader på totalt 6 miljoner kronor för återkallning av Volvobilar där defekta drivremmar installerats. Just resultatstörande engångsposter har det varit gott om flera kvartal i rad. Förhoppningsvis bör det bli mindre av den varan under 2017.

Utvecklingen sett i ett länge perspektiv

Om vi tar ett steg tillbaka och ser utvecklingen ur ett längre perspektiv kan man tydlig se hur Mekonomens tillväxt bromsat in. Omsättningen har i stort sett stått still sedan 2012 och vinstmarginalen har gått från nästan 14% 2007 till närmare 6%.

Med tanke på utvecklingen som varit de senaste åren är det inte konstigt att ledningen valt att halvera tillväxtmålet från 10 % till 5 % och utvecklingen i Danmark har sannolikt bidragit till att målet att etablera sig i 20 länder fram till 2020 inte längre gäller.

Är framtiden nattsvart för Mekonomen?

Nej, självklart inte. Mekonomen är trots tappade marknadsandelar fortfarande en av Nordens ledande bilservicekedjor med egen grossistverksamhet. Koncernen omsätter i år ca 5,9 miljarder kronor fördelat på en rad olika varumärken och totalt 342 butiker och över 2100 bilverkstäder. Det totala antalet butiker i kedjorna uppgick i slutet av året till 342, varav 257 är egna. Butikerna drivs under tre butiks­koncept: MECA, Mekonomen och BilXtra. Mekonomen är ett välkänt namn bland konsumenter och 20 % av omsättningen kommer just från butikerna. Ledningen vill också öka andelen delägda butiker – med andra ord gå mot att fler butiker ägs lokalt istället för att som nu drivas centralt. Detta tror man kommer att bidra till högre marginaler på sikt.

Merparten av bolagets försäljning går till direkt till verkstäder, där många går under Mekonomens varumärke. Antalet bilverkstäder som i slutet av 2015 var ansluta till någon av koncernens fem verkstadskoncept var 2 126. Så här fördelar sig antalet verkstäder mellan de olika varumärkena: Mekonomen Bilverkstad: 923, MECA Car Service: 676, BilXtra: 246, MekoPartner: 261 och Speedy: 20 verkstäder.

Mekonomen äger och driver dessutom en inköps- och distributionsorganisation. En stor andel av de varor som köps in distribueras först till något av koncernbolagens centrallager. MECA har ett helautomatiserat centrallager i Eskilstuna som står för varuförsörjningen till MECAs verkstäder och butiker i Sverige och Norge. Mekonomen Nordic har i sin tur ett centrallager i Strängnäs som står för varuförsörjningen till Mekonomens butiker i Sverige, Norge och Finland. Sørensen og Balchen har ett centrallager i Oslo som står för varuförsörjningen till BilXtras butiker och verkstäder i Norge. Mekonomens och BilXtras butiker levererar till verkstäder och över disk till konsument.

Det är i varuförsörjningen som den största graden av effektivisering kan ske. En del av strategin är att ha stordriftsfördelar på stora inköpsvolymer och en effektiv grossist- och logistikverksamhet som möjliggör inköp direkt från underleverantörer till biltillverkare. Mekonomen gör stora investeringar inom området som beräknas ge besparingar kring 50 Mkr från år 2020.

Kassaflödet

För att se om Mekonomen fortfarande tjänar pengar behöver vi titta på kassaflödet och specifikt det fria kassaflödet. Det fria kassaflödet utgörs av de pengar som blir över efter att ett bolag förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering. Så här har kassaflödet utvecklats över perioden 2003 till 2016.

På bilden ovan ser vi hur det fria kassaflödet täckt utdelningen under de flesta åren sedan 2003. Bilden visar dock även hur intjäningen stått still sedan några år tillbaka tillsammans med utdelningen.

Det är inte alltid som en utdelningskurva korrelerar med lönsamhetsutvecklingen, men i Mekonomens fall tycker jag den målar upp en talande bild – lönsamheten tillsammans  med utdelningen har stagnerat.

Konkurrensen är hård inom Mekonomens båda affärssegmenten och bolaget är inte längre en “low-cost-provider” utan det finns idag aktörer som erbjuder både billigare service och reservdelar. Istället profilerar man sig som ett trygg val i mittensegmentet. Mekonomens bildelsverksamhet har förutom från ärkekonkurrenten Biltema även fått ökad konkurrens från onlinebutiker som erbjuder i princip motsvarande kvalitet, men till lägre priser. Ett annat exempel på hur onlineverksamheten utmanar bolag som Mekonomen är danska Autobutler där kunder enkelt kan jämföra offerter från flera olika verkstäder. För att möta detta har Mekonomen tillsammans med andra etablerade aktörer i branschen tagit fram en prisjämförelsetjänst som heter Lasingoo.

Vart ska tillväxten komma ifrån?

Mekonomens reviderade tillväxtmål är att årligen uppnå en omsättningsökning om minst 5 %, genom en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Ytterligare en målsättning är att årligen uppnå en rörelsemarginal som överstiger 10 %. Frågan är hur Mekonomen ska växa nu när man dragit sig ur Danmark och dragit ner på expansionsplanerna betydligt?

Begränsat utrymme för förvärv?
Mekonomens balansräkning är på grund av de sedan senaste årens förvärv och misslyckade satsningar inte lika solid som den en gång var. Även om kassaflödet är stabilt finns där inte något vidare utrymme för större förvärv vilket är problematiskt, inte minst i en bransch som håller på att konsolideras. Kvar blir möjligheten att växa organiskt eller sänka kostnaderna, men även på dessa punkter har man misslyckats den senaste tiden.

Det egna märket ProMeister är en potentiell källa till framtida tillväxt och i fjol började Mekonomen sälja ProMeister i Sydkorea via en lokal distributör, men det räcker inte för att kompensera tidigare nedlagda expansionsplaner. Mekonomen har också förvärvat Opus Groups tidigare affärsområde Equipment, där man säljer utrustning till bilverkstäder och bilbesiktare.

En återhämtning på den norska marknaden skulle kunna ge en välkommen lönsamhetsökning – i alla fall på medellång sikt. I fjol stod Sverige för 56 % av omsättningen medan Norge stod för 42 % av omsättningen. Den norska marknaden sätter dock fingret på en oro jag har för tillväxten på längre sikt, nämligen att elbilar som Tesla utgör en allt större del av fordonsflottan – förbränningsmotorn har nämligen varit en guldgruva för service- och reservdelsmarknaden. Moderna bensinbilar har också de lägre behov av reparation och service, vilket syns i branschens statistik.

Värdering och slutord

Tillväxt är, hur konstigt det än kan låta, inte ett måste för mig, men då måste värderingen vara därefter. Mekonomen handlas idag till en direktavkastning kring och 4,2 % och 14 gånger det fria kassaflödet. För varje investerad krona får man motsvarade belopp i omsättning, vilket är historiskt lågt.

Värderingen är dock bara lockande om Mekonomen kan nå sina målsättningar om 5% omsättningstillväxt och en vinstmarginal kring 10%, men om de senaste årens utveckling håller i sig är aktien inte intressant. Om Mekonomen är köpvärd eller inte till dagens värdering hänger med andra ord på om man tror på en återhämtning i Norge och Sverige och på att det dröjer tills elbilen finns i var mans garage.

En viktig fråga kring Mekonomen är vad den nya huvudägaren har för långsiktiga planer? Enligt LKQ kommer Mekonomen Group att drivas separat från övriga europeiska verksamhet och man ser fram emot att tillsammans med Mekonomens ledning utvärdera områden där företagen tillsammans kan arbeta på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. Kanske dammas de tidigare expantionsplanerna av varigenom Mekonomen, likt Nordnet, köps ut från börsen? Den som lever får se.