Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

Fördelar med den amerikanska utdelningsmodellen?

By 24 kommentarer

Efter en stundtals ganska förvirrad (för egen del iaf) diskussion på Twitter kring huruvida kvartalsutdelningar skulle vara att föredra framför den svenska modellen kände jag ett behov av att åtminstone för mig själv förtydliga det hela.

Jag tänkte därför i följande inlägg gå igenom hur utdelningsprocessen i Sverige respektive USA går till i stora drag och sedan belysa skillnader samt resonera kring varför jag anser att den amerikanska modellen är att föredra för oss utdelningsinvesterare. Vi börjar med den process som är mest familjär för de flesta av oss – den svenska utdelningsmodellen.

Hur det fungerar i Sverige
I Sverige är det styrelsen som föreslår storleken på utdelningen i samband med kvartalsrapporten för det fjärde kvartalet. Vinstutdelningen baseras på föregående års resultat och styrs ofta av bolagets utdelningspolicy som vanligtvis i sin tur innehåller en uttalad målsättning i procent över hur stor del av föregående års vinst som ska delas ut.

Det är ägarna på årsstämman som sedan beslutar om utdelningen ska bli verklighet i början av året. Årsstämman går oftast på bolagsstyrelsen rekommendation. För att som aktieägare få ta del av utdelningen krävs att man äger aktien när börsen stängs på årsstämmodagen.

  • Dagen efter årstämman kallas x-dagen, eftersom aktien nu handlas utan rätten till utdelning, vilket innebär att kursen går ner motsvarande utdelningen i procent på ett ungefär.
  • Tre dagar efter stämman infaller avstämningsdagen då antalet aktieägare kontrollräknas.
  • Utdelningen betalas sedan ut på utdelningsdagen som infaller 3 dagar efter avstämningsdagen och 6 dagar efter årsstämman.

Hur det fungerar i USA
I USA är det bolagets styrelse som bestämmer hur många procent av vinsten som ska betalas ut till aktieägarna i form av utdelning. De flesta utdelningsbolag på amerikanska börserna delar ut kvartalsvis. 
Det finns fyra datum att hålla reda på som utdelningsinvesterare i USA:

  • Declaration date (datum för fastställande av utdelning) – är den dag då styrelsen beslutar om eventuell utdelning och storlek på densamma. I samband med att styrelsen deklarerar utdelning 
  • Ex-Dividend-Date (X-dagen) – Sista dagen som du kan köpa aktierna och ha rätt till utdelning.
  • Record date (avstämningsdagen) – Aktieägarna måste vara registrerade för att få sin utdelning på detta datum.
  • Payment date (betalningsdatum) – Dagen då utdelningen betalas ut till aktieägarna

Processen upprepas för varje kvartal under året. Processen är inte alltför olik den svenska som synes ovan. 

De utmärkande skillnaderna mellan den svenska och amerikanska modellen

  • I den amerikanska modellen fastställs och betalas utdelningen i regel ut efter varje kvartal under året. I Sverige fastställs och betalas utdelningen i regel ut en gång i början av året baserat på föregående års vinst.
  • I USA är det styrelsen som fattar beslut om utdelning kvartalsvis. I Sverige föreslår styrelsen och ägarna på årsstämman fattar sedan beslut om utdelning.
Jag anser att den amerikanska modellen är att föredra, även om jag inser att den inte är applicerbar hos oss utan förändringar av gällande regelverk.
Fördelar som jag ser med den amerikanska modellen:
  • Aktieägarna får ta del av vinsterna (utdelningen) tidigare.
  • Den jämnare utdelningsströmmen borde minska stora kursrörelser under våren då det inte finns lika mycket att tjäna på att köpa och sälja utdelningsaktier i anslutning till utdelningsperioden.
  • Kvartalsutdelningar borde också kunna främja långsiktigt ägande då aktieägarna har större incitament att behålla aktien då utdelningarna kommer tätare i tiden.
  • Aktiebolagen har större flexibilitet när det kommer till att anpassa utdelningsnivån efter kassaflödet under året.
Håller ni med mig i mitt resonemang eller är det något jag missat? Vilka nackdelar finns med kvartalsutdelningar bortsett från mer administration?

Kommentarer

    • Det dras 15% källskatt på utdelningen som du sedan avräknas mot den svenska skatten. Slutresultatet är alltså att du betalar lika mycket skatt på amerikanska aktier som svenska.

      Med vänlig hälsning,
      Frihetsfonden

      Svara

  2. Vad kom det fram för argument i diskussionen på twitter?

    Jag föredrar också utdelningar oftare, främst för att få ett ökat kassaflöde i portföljen. Men också för att minska volatilitet och spekulation i aktiekursen.

    Med vänlig hälsning,
    Frihetsfonden

    Svara

    • Själva diskussionen var som sagt rörig (något som jag bidrog till) och frågeställningen var inte tydlig. Twitter är ett ypperligt forum, men inte vidare smidigt för diskussioner som kräver längre utläggningar, så jag valde att skriva ett inlägg här istället.

      De argument som jag kan peka på var att det skulle innebära ytterligare administration och kräva förändringar till rådande regelverk.

      Svara

  3. Får i förhand ursäkta röran och romanen 🙂
    Det är lite konstigt och ett intressant ämne. Skrev lite om det här för länge sedan: http://rutersinvesteringar.blogspot.se/2014/03/tajming-av-kop-i-forhallande-till.html
    Behöver dock uppdatera mina tankar kring det. Som du säger så driver utdelningarna kurserna något så våren brukar generellt gå plus. Ska man nyinvestera i Svenska aktier borde man göra det halvåret innan utdelningen vilket många gör och varför vi får vårt fina säsongsmönster.Något som blir konstigt i Svenska aktier är att köper man i januari får man utdelning som om man ägt bolaget 3 kvartal mer än vad man faktiskt gjort. Så egentligen är för ägare kvartalsutdelning bättre.

    Viktigt att tänka på dock är att som NCC gör, är direkt dåligt då man som ägare får en del av vinsten från 2013 ett halvår senare då de bestämmer att dela upp vinsten. Då utdelning är kassaflöde påverkande borde de kunna dela ut i högre grad då de hunnit samla på sig större kassa vilket är fallet i Atea (gissar jag). Ska man ha kvartals/halvårs så bör de rimligtvis bestämmas varje kvartal/halvår. Det jag tror är svårt för många svenska företag är att kassaflödet är väldigt varierande under året så det är lättare att dela ut snittet av kvartalen föregående år. Tror det hade varit väldig berg-och-dalbana om samtliga hade delat ut varje kvartal. Det är väl bara S&P 500 som delar ut kvartalsvis? Tror de mindre bolagen delar ut årsvis, så möjligtvis att de största bolagen i Sverige kan göra det men tex. Fortum (ej svensk iof) skulle dela ut mindre för Q2 och Q3 som är svagare kvartal, vilket jag tror gäller för många bolag i Sverige/Norden.

    H&M borde kunna börja med det dock. Och ska man börja med det ska man göra som Statoil gjorde. Dvs årsutdelningen 2013 och Q1 2014 och Q2 2014 betalas ut under 2014 (de delar ut ett kvartal sent).

    Svara

    • Inget att be om ursäkt för, det är bara kul med synpunkter!

      Ja, att hålla på utdelningen som NCC i praktiken gör inte är någon bra idé, då vi aktieägare vill ha utdelningen så fort som möjligt ( något som också påpekades under diskussionen).

      Intressant synpunkt beträffande vikten av stabilt kassaflöde under årets samtliga kvartal. Frågan är, som du säger, hur många av bolagen på Large Cap som skulle klara av att dela ut löpande kvartalsvis under året utan att behöva sänka eller helt ställa in utdelningen för enskilda kvartal. Av bolagen på S&P 500 är det ju bara lite mer än 100 som klarat av att höja utdelningen i åtminstone 25 år i rad och då snackar vi ändå om världens största börs.

      Ja, H&M är en bra kandidat med väldigt stabilt kassaflöde och kanske några av våra största fastighetsbolag?

      Jag vet inte om kvartalsutdelningar är begränsande till S&P 500 om jag ska vara ärlig. Finns kanske någon klok läsare som vet?

      Svara

  4. Det är nog de "utmärkande skillnaderna" (speciellt den att det är styrelsen som beslutar i USA) som till viss del är orsaken till de övriga skillnaderna. Enligt svenska systemet skall ju utdelningen beslutas av bolagsstämman, dvs i praktiken en gång om året. Detta innebär att utdelningsförfarandet efter detta är statiskt bestämd och ifall man skall ha kvartalsvis utdelning så är beloppen isf på förhand bestämda. Kvartalsvis utdelning kan ha sina fördelar för bolaget (då det jämnar ut kassaflödet under året) och även vara uppskattat av ägarna.

    En fråga är ifall ett bolag (och till och med publikt) kan emulera det amerikanska sättet. Beslutet om utdelning kan nämligen innefatta ett bemyndigande till styrelsen att besluta om utbetalningsdatum, beslutet i sig innebär alltså att man bara reserverar en del av egna kapitalet för utdelning (ie minskar egna kapitalet och ökar skulder till aktieägare lika mycket).

    Den stora frågan är vad fördelarna och nackdelerna med de olika beslutsordningarna. Är det bättre att bolagsstämman eller styrelsen tar beslutet?

    Svara

    • Håller med om att just hur beslutsprocessen ser ut i de olika länderna är avgörande för utformningen av processen.

      För att det ska vara någon vits med kvartalsvis utdelningar (enligt mig) så ska varje kvartalsutdelning baseras på kassaflödet från föregående kvartal. Om ägarna beslutar om storleken i början av året och reserverar beloppet på förhand blir det som i fallet med NCC att bolaget sitter på pengarna istället för att löpande fördela ut dem till aktieägarna.

      Intressant scenario, men oavsett genomförbarhet så försvinner möjligheten att justera utdelningen löpande efter hur kassaflödet utvecklas under året.
      Jag tror personligen att den amerikanska modellen är att föredra, dvs att styrelsen som sitter närmare verksamheten för varje kvartal bestämmer utdelningsnivån. Sedan är frågan, precis som Ruter skrev i kommentaren ovan, hur många svenska bolag som skulle klara av den amerikanska utdelningsmodellen.

      Svara

    • Som jag förstod det så var väl NCC's utdelning en statisk process. De beslutade väl att 12kr skulle utdelas uppdelat på två tillfällen (6kr på våren och 6kr på hösten)? Det innebär iofs att kassaflödet blir mer jämnfördelat än ifall man skall hosta upp 12kr direkt.

      Det jag tänkte mig var en modell där bolagsstämman beslutar att avsätta 20kr för utdelningar och bemyndigar styrelsen att göra utbetalningar kvartalsvis utefter hur kassaflödet medger. Sen fortsätter man med att vid nästa årsmöte avsätta lite till till potten som styrelsen kan betala ut utdelningar ifrån.

      Frågan var lite om en sådan modell är förenlig med ABL.

      Skillnaden är dock att man måste arbeta upp eget kapital (vilket alla börsnoterade bolag har ändå) innan man kan ha utdelning. En annan är att bolaget kommer ha mindre eget kapital eftersom man har reserverat endel av det till eventuella utdelningar – samt att utdelningarna som styrelsen är bemyndigade att ge är begränsade av årsmötet.

      Svara

    • Ett sådant upplägg gynnar visserligen NCC, då de inte behöver belasta kassaflödet med hela beloppet i april, men inte aktieägarna. Pengarna de delar ut är ju omförd vinst från föregående år (fritt eget kapital), vilket gör att man som aktieägare i praktiken får vänta ytterligare på utdelningen.

      Angående genomförbarheten i ditt förslag: Styrelsen måste föreslå ett konkret belopp baserat på föregående års resultat (och eventuellt balanserat resultat från tidigare år) i kronor och ören som bolagsstämman sedan tar ställning till. Det är enbart fritt eget kapital som får delas ut och inte bundet.

      Svara

    • Poängen är att de flesta bolag har långt mycket mer fritt eget kapital än vad som delas ut, det är också normalt långt mycket mer än föregående års vinst. Att säga att man får vänta på utdelningarna må vara sant, men då är detta i stort lika sant i amerikanska bolag.

      Det man kan delegera till styrelsen är att besluta när avstämning skall ske och när utdelning skall ske – detta bör vara tillräckligt.

      Tar vi NCC som exempel har de 69kr i EK per aktie. Givetvis är en del av detta (ungefär 14%) bundet – så det fria egna kapitalet är 60kr/aktie. Det ligger alltså bolagsstämman fritt att besluta om utdelning upp till 60kr/aktie. Gjorde man det och överlät till styrelsen att schemalägga denna utdelning enligt viss policy skulle man kanske få ut 3kr i Q2, 2kr i Q3, 5kr i Q4 och 2kr i Q1 – det skulle alltså bli i praktiken delegerat till styrelsen att besluta hur mycket som skall ut i respektive kvartal. De återstående 48kr i exemplet står i så fall kvar som reserverade för utdelningar vid nästa bolagsstämma fastän de inte har blivit utdelade än.

      Genomförbarheten bygger alltså på frågeställningen ifall styrelsen är skyldig att schemalägga utbetalningen av utdelningen så att hela utdelningen är utdelad inom ett år. Till viss mån bygger den också på frågeställningen ifall bolagsstämman har rätt att återkalla tidigare beslutad, men ej utbetald utdelning.

      Svara

    • Tack för att du förtydligar, verkligen inte självklart det här men likväl intressant. =)

      Jag kan villigt erkänna att jag inte har hårdbevakat just NCC, men i byggbranschen är kapitalbehoven överlag stora och det då inte helt osannolikt styrelsen vill använda delar av det fria egna kapitalet för investeringar i verksamheten. Ytterligare lån borde vara ett sämre alternativ då skuldsättningen är redan hög (soliditet på låga 22%).
      Även om NCCs styrelse trots allt skulle vilja använda hela det fria kapitalet är en bråkdel direkt ”tillgängligt” i form av kassa och kortsiktiga placeringar, resten är bundet i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som inte är lika likvida.

      Det är som sagt styrelsen som måste föreslå utdelningens storlek då de anses bäst känna till verksamheten. Beslut om utdelningsdatum och belopp fattats av årsstämman (som i princip alltid går på styrelsens linje) och fritt eget kapital minskas med motsvarande belopp i anslutning till beslutet.
      Om inte styrelsen kan fullfölja sitt åtagande måste nog frågan upp på nästa bolagstämma. Bolagsstämman kan inte delegera ut beslutsrätten och därmed låta styrelsen bestämma beloppet för respektive kvartal. Med andra ord behöver regeländringar ske för att upplägget ska vara möjligt.

      Fördelen med den amerikanska modellen är att beslut fattas löpande av styrelsen under året och inte en gång per år. Det finns med andra ord en inbyggd flexibilitet i modellen (som är möjliggjord av andra regler).

      Svara

    • Det jag syftar på är ABL om utdelning:

      "3 § I förslaget om vinstutdelning skall följande anges:

      1. beloppet av den utdelning som skall belöpa på varje aktie,
      2. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa avstämningsdagen,
      3. den tidpunkt då utdelningen skall betalas, om bolaget inte är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa betalningsdag, och
      4. om utdelningen skall avse annat än pengar, uppgift om arten av den egendom som skall delas ut."

      Speciellt punkt 2 och 3 betyder att förslaget kan innehålla att man ger styrelsen mandat att bestämma avstämmningsdatum och datum för utdelning. Detta torde vara ganska klart.

      Frågan är hur långt man kan dra dessa stycken. Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att dela upp utbetalningen vid flera tillfällen utifrån vad kassaflödet medger? Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att hålla inne med del av beslutad utdelning ifall kassaflödet inte medger utbetalning? Isf är det ju i princip möjligt att ordna något liknande under gällande regler. Kanske är det att tänja lite för mycket på reglerna?

      Rent bokföringsmässigt (om inte utdelningen omedelbart betalas ut) så bokar man efter bolagsstämman om fritt eget kapital till övriga kortfristiga skulder – en rent bokföringsmässig åtgärd (finns inget egentligt krav att det skall finnas likvider för att täcka dessa omedelbart).

      Svara

    • Årsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa betalningsdag har jag helt missat, men det kan inte vara särskilt vanligt?
      Huvudregeln är ju att årsstämman beslutar om utdelningsdatum och att utdelningen betalas ut ungefär en vecka efter att beslut tagits.

      "Frågan är hur långt man kan dra dessa stycken. Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att dela upp utbetalningen vid flera tillfällen utifrån vad kassaflödet medger? Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att hålla inne med del av beslutad utdelning ifall kassaflödet inte medger utbetalning?"

      Det är nog att gå för långt i tolkningen. I lagtexten heter det en utbetalningsdag och avstämningsdag inte flera. Om flera utdelningstillfällen ska till måste inför varje nytt tillfälle ett nytt förslag tas fram och en extra bolagsstämma hållas där formellt beslut tas.
      Tre extra stämmor per år skulle kanske vara en idé eller med andra ord tre extra utdelningar per år?

      Mvh

      Svara

  5. Varför inte kompromissa? Behåll det svenska systemet där ägarna bestämmer utdelningen (vilket är mer demokratiskt och ett område jag tycker ägarna ska besluta om). Men dela utdelningen i fyra delar vilka delas ut kvartalsvis vilket gör att det får en mindre påverkan på kassaflödet för företagen. Skulle tro att kostnaden för företagen för att betala utdelningen är beroende på belopp så det skulle nog inte kosta mer heller.

    Svara

    • Om du förespråkar lösningen att ägarna i förväg ska fastställa hur stor kvartalsutdelningen ska bli under året är problematisk då de inte vet hur kassaflödet kommer att se ut.

      En annan variant på samma tema är att ägarna fördelar föregående års vinst på fyra utdelningstillfällen. Detta är dock i sin tur också är problematiskt då aktieägarna får vänta nästan ett helt år på att få sin del av föregående års vinst.

      Svara

    • Jag trot inte att " hur kassaflödet ser ut" spelar någon roll en uppdelning av utdelningen i fyra del betalning har var och en en mindre påverkan på kassaflödet. Däremot argumentet att man fått vänta längre på sin utdelningen då den kommer utdragen under året istället för i en betalning efter årsstämman. Jag tror dock att många bolag skulle må bättre av en utspridd utdelning son var och en mindre påverkan på kassaflödet.

      Svara

    • Njae, kassaflödet (in- och utbetalningar) spelar roll. Inom en viss typ av verksamhet kanske man har stora utbetalningar i början av året samtidigt som inbetalningar kommer först i slutet av året eller så uppkommer en möjlighet till förvärv under året som man inte kunnat förutse.
      I annat fall kanske en stor kund är sen med sina betalningar, vilket sätter press på kassaflödet. I min värld åtminstone känns det enklare att kunna anpassa utdelningen per kvartal än att behöva låsa sig vid utdelningsbelopp i början av året för varje enskilt kvartal.

      Med vänlig hälsning,

      Svara

  6. Vet inte hur bestämmelserna ser ut; Måste stämman godkänna en summa, eller kan de godkänna ett intervall av det fria kassaflödet. T.ex. Minst 33% Max 50% av föregående kvartals FCF?

    Svara

    • Det korta svaret är nej, men många bolag har en utdelningspolicy (som styrelsen beslutar om) som kan specificera hur många procent av årets resultats som ska delas ut och som sedan styrelsen kan utgå ifrån när de föreslår ett utdelningsbelopp till bolagsstämman. Förslaget måste dock alltid innehålla det belopp som varje aktie ska få i utdelning.

      Svara

  7. Trevligt och relevant inlägg! Jag tycker den är amerikanska modellen är helt ogreppbar i jämförelse. Nu kan jag inte tillräckligt om kassaflöde etc. för att göra kvalificerade bedömningar där, men om det är så att styrelsen kan justera varje kvartalsutdelningen betyder det ju att den kan anpassas vart eftersom (inte alla företag i USA är ju Dividend Aristocrats.

    Jag ser som nämnt annars bara fördelar: utdelningen blir mer jämn, aktiekursen (antagligen) mindre volatil, man kan gå ut ur en aktie där det går dåligt med företaget och inte behöva vara kvar ett helt år för att få utdelning, det blir ingen skev stigning inför att utdelningarna görs och dessutom kommer ju utdelningarna oftare 🙂 Utdelningar en gång per år hittar jag i stort sett inga fördelar med i jämförelse.

    Det stör mig ofta att utdelningar i regel endast ges en gång per år i Sverige – tackar därför för ett mycket intressant inlägg! (Med not återigen om att jag inte kan det exakta regelverk, men går det i USA går det väl här?)

    Svara

    • Kul att höra att du gillade temat och att jag inte är ensam om mina tankar!
      Ser också mest fördelar, men det är en intressant aspekt som Ruter nämner i sin kommentar och det skulle nog ganska snabbt bli tydligt vilka bolag som har vad som krävs för att kunna dela ut kvartalsvis och med stigande trend.

      Det hade också blivit mycket enklare att jämföra hur väl svenska utdelningsaktier står sig mot sina utländska diton i USA med samma utdelningsmodell.

      Sedan att ändra regelverk går alltid, bara det finns tillräckligt stöd för en ändring.

      Svara

Lämna gärna en kommentar nedan!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.