Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

  • Börja här
  • Investeringskriterier
  • Aktieanalyser
  • Utdelarnas kamp
  • Bevakningslista
  • Läslista
  • Aktieportfölj

Fördelar med den amerikanska utdelningsmodellen?

september 5, 2014 By Langsiktig Investering 24 Comments

Efter en stundtals ganska förvirrad (för egen del iaf) diskussion på Twitter kring huruvida kvartalsutdelningar skulle vara att föredra framför den svenska modellen kände jag ett behov av att åtminstone för mig själv förtydliga det hela.

Jag tänkte därför i följande inlägg gå igenom hur utdelningsprocessen i Sverige respektive USA går till i stora drag och sedan belysa skillnader samt resonera kring varför jag anser att den amerikanska modellen är att föredra för oss utdelningsinvesterare. Vi börjar med den process som är mest familjär för de flesta av oss – den svenska utdelningsmodellen.

Hur det fungerar i Sverige
I Sverige är det styrelsen som föreslår storleken på utdelningen i samband med kvartalsrapporten för det fjärde kvartalet. Vinstutdelningen baseras på föregående års resultat och styrs ofta av bolagets utdelningspolicy som vanligtvis i sin tur innehåller en uttalad målsättning i procent över hur stor del av föregående års vinst som ska delas ut.

Det är ägarna på årsstämman som sedan beslutar om utdelningen ska bli verklighet i början av året. Årsstämman går oftast på bolagsstyrelsen rekommendation. För att som aktieägare få ta del av utdelningen krävs att man äger aktien när börsen stängs på årsstämmodagen.

  • Dagen efter årstämman kallas x-dagen, eftersom aktien nu handlas utan rätten till utdelning, vilket innebär att kursen går ner motsvarande utdelningen i procent på ett ungefär.
  • Tre dagar efter stämman infaller avstämningsdagen då antalet aktieägare kontrollräknas.
  • Utdelningen betalas sedan ut på utdelningsdagen som infaller 3 dagar efter avstämningsdagen och 6 dagar efter årsstämman.

Hur det fungerar i USA
I USA är det bolagets styrelse som bestämmer hur många procent av vinsten som ska betalas ut till aktieägarna i form av utdelning. De flesta utdelningsbolag på amerikanska börserna delar ut kvartalsvis. 
Det finns fyra datum att hålla reda på som utdelningsinvesterare i USA:

  • Declaration date (datum för fastställande av utdelning) – är den dag då styrelsen beslutar om eventuell utdelning och storlek på densamma. I samband med att styrelsen deklarerar utdelning 
  • Ex-Dividend-Date (X-dagen) – Sista dagen som du kan köpa aktierna och ha rätt till utdelning.
  • Record date (avstämningsdagen) – Aktieägarna måste vara registrerade för att få sin utdelning på detta datum.
  • Payment date (betalningsdatum) – Dagen då utdelningen betalas ut till aktieägarna

Processen upprepas för varje kvartal under året. Processen är inte alltför olik den svenska som synes ovan. 

De utmärkande skillnaderna mellan den svenska och amerikanska modellen

  • I den amerikanska modellen fastställs och betalas utdelningen i regel ut efter varje kvartal under året. I Sverige fastställs och betalas utdelningen i regel ut en gång i början av året baserat på föregående års vinst.
  • I USA är det styrelsen som fattar beslut om utdelning kvartalsvis. I Sverige föreslår styrelsen och ägarna på årsstämman fattar sedan beslut om utdelning.
Jag anser att den amerikanska modellen är att föredra, även om jag inser att den inte är applicerbar hos oss utan förändringar av gällande regelverk.
Fördelar som jag ser med den amerikanska modellen:
  • Aktieägarna får ta del av vinsterna (utdelningen) tidigare.
  • Den jämnare utdelningsströmmen borde minska stora kursrörelser under våren då det inte finns lika mycket att tjäna på att köpa och sälja utdelningsaktier i anslutning till utdelningsperioden.
  • Kvartalsutdelningar borde också kunna främja långsiktigt ägande då aktieägarna har större incitament att behålla aktien då utdelningarna kommer tätare i tiden.
  • Aktiebolagen har större flexibilitet när det kommer till att anpassa utdelningsnivån efter kassaflödet under året.
Håller ni med mig i mitt resonemang eller är det något jag missat? Vilka nackdelar finns med kvartalsutdelningar bortsett från mer administration?

Andra inlägg på liknande tema

Vilken typ av bolag vill jag äga? - Del 1
När är stoleken på den passiva inkomsten som viktigast?
Bolagsstorlek och utdelningsavkastning - i vilka vatten ska man fiska?

Filed Under: Utdelningsinvestering Tagged With: Allmänt om investering, Svenska och amerikanska utdelningsmodellen, utdelningsprocessen

Comments

  1. Anonym says

    september 5, 2014 at 10:08 f m

    Hur fungerar det med skatt på utdelning från amerikanska aktier?

    Svara
    • Frihetsfonden says

      september 5, 2014 at 11:07 f m

      Det dras 15% källskatt på utdelningen som du sedan avräknas mot den svenska skatten. Slutresultatet är alltså att du betalar lika mycket skatt på amerikanska aktier som svenska.

      Med vänlig hälsning,
      Frihetsfonden

      Svara
  2. Frihetsfonden says

    september 5, 2014 at 11:09 f m

    Vad kom det fram för argument i diskussionen på twitter?

    Jag föredrar också utdelningar oftare, främst för att få ett ökat kassaflöde i portföljen. Men också för att minska volatilitet och spekulation i aktiekursen.

    Med vänlig hälsning,
    Frihetsfonden

    Svara
    • Långsiktig investering says

      september 5, 2014 at 12:19 e m

      Själva diskussionen var som sagt rörig (något som jag bidrog till) och frågeställningen var inte tydlig. Twitter är ett ypperligt forum, men inte vidare smidigt för diskussioner som kräver längre utläggningar, så jag valde att skriva ett inlägg här istället.

      De argument som jag kan peka på var att det skulle innebära ytterligare administration och kräva förändringar till rådande regelverk.

      Svara
  3. Ruter says

    september 5, 2014 at 12:54 e m

    Får i förhand ursäkta röran och romanen 🙂
    Det är lite konstigt och ett intressant ämne. Skrev lite om det här för länge sedan: http://rutersinvesteringar.blogspot.se/2014/03/tajming-av-kop-i-forhallande-till.html
    Behöver dock uppdatera mina tankar kring det. Som du säger så driver utdelningarna kurserna något så våren brukar generellt gå plus. Ska man nyinvestera i Svenska aktier borde man göra det halvåret innan utdelningen vilket många gör och varför vi får vårt fina säsongsmönster.Något som blir konstigt i Svenska aktier är att köper man i januari får man utdelning som om man ägt bolaget 3 kvartal mer än vad man faktiskt gjort. Så egentligen är för ägare kvartalsutdelning bättre.

    Viktigt att tänka på dock är att som NCC gör, är direkt dåligt då man som ägare får en del av vinsten från 2013 ett halvår senare då de bestämmer att dela upp vinsten. Då utdelning är kassaflöde påverkande borde de kunna dela ut i högre grad då de hunnit samla på sig större kassa vilket är fallet i Atea (gissar jag). Ska man ha kvartals/halvårs så bör de rimligtvis bestämmas varje kvartal/halvår. Det jag tror är svårt för många svenska företag är att kassaflödet är väldigt varierande under året så det är lättare att dela ut snittet av kvartalen föregående år. Tror det hade varit väldig berg-och-dalbana om samtliga hade delat ut varje kvartal. Det är väl bara S&P 500 som delar ut kvartalsvis? Tror de mindre bolagen delar ut årsvis, så möjligtvis att de största bolagen i Sverige kan göra det men tex. Fortum (ej svensk iof) skulle dela ut mindre för Q2 och Q3 som är svagare kvartal, vilket jag tror gäller för många bolag i Sverige/Norden.

    H&M borde kunna börja med det dock. Och ska man börja med det ska man göra som Statoil gjorde. Dvs årsutdelningen 2013 och Q1 2014 och Q2 2014 betalas ut under 2014 (de delar ut ett kvartal sent).

    Svara
    • Långsiktig investering says

      september 5, 2014 at 7:21 e m

      Inget att be om ursäkt för, det är bara kul med synpunkter!

      Ja, att hålla på utdelningen som NCC i praktiken gör inte är någon bra idé, då vi aktieägare vill ha utdelningen så fort som möjligt ( något som också påpekades under diskussionen).

      Intressant synpunkt beträffande vikten av stabilt kassaflöde under årets samtliga kvartal. Frågan är, som du säger, hur många av bolagen på Large Cap som skulle klara av att dela ut löpande kvartalsvis under året utan att behöva sänka eller helt ställa in utdelningen för enskilda kvartal. Av bolagen på S&P 500 är det ju bara lite mer än 100 som klarat av att höja utdelningen i åtminstone 25 år i rad och då snackar vi ändå om världens största börs.

      Ja, H&M är en bra kandidat med väldigt stabilt kassaflöde och kanske några av våra största fastighetsbolag?

      Jag vet inte om kvartalsutdelningar är begränsande till S&P 500 om jag ska vara ärlig. Finns kanske någon klok läsare som vet?

      Svara
  4. Anonym says

    september 5, 2014 at 2:55 e m

    Det är nog de "utmärkande skillnaderna" (speciellt den att det är styrelsen som beslutar i USA) som till viss del är orsaken till de övriga skillnaderna. Enligt svenska systemet skall ju utdelningen beslutas av bolagsstämman, dvs i praktiken en gång om året. Detta innebär att utdelningsförfarandet efter detta är statiskt bestämd och ifall man skall ha kvartalsvis utdelning så är beloppen isf på förhand bestämda. Kvartalsvis utdelning kan ha sina fördelar för bolaget (då det jämnar ut kassaflödet under året) och även vara uppskattat av ägarna.

    En fråga är ifall ett bolag (och till och med publikt) kan emulera det amerikanska sättet. Beslutet om utdelning kan nämligen innefatta ett bemyndigande till styrelsen att besluta om utbetalningsdatum, beslutet i sig innebär alltså att man bara reserverar en del av egna kapitalet för utdelning (ie minskar egna kapitalet och ökar skulder till aktieägare lika mycket).

    Den stora frågan är vad fördelarna och nackdelerna med de olika beslutsordningarna. Är det bättre att bolagsstämman eller styrelsen tar beslutet?

    Svara
    • Långsiktig investering says

      september 5, 2014 at 7:39 e m

      Håller med om att just hur beslutsprocessen ser ut i de olika länderna är avgörande för utformningen av processen.

      För att det ska vara någon vits med kvartalsvis utdelningar (enligt mig) så ska varje kvartalsutdelning baseras på kassaflödet från föregående kvartal. Om ägarna beslutar om storleken i början av året och reserverar beloppet på förhand blir det som i fallet med NCC att bolaget sitter på pengarna istället för att löpande fördela ut dem till aktieägarna.

      Intressant scenario, men oavsett genomförbarhet så försvinner möjligheten att justera utdelningen löpande efter hur kassaflödet utvecklas under året.
      Jag tror personligen att den amerikanska modellen är att föredra, dvs att styrelsen som sitter närmare verksamheten för varje kvartal bestämmer utdelningsnivån. Sedan är frågan, precis som Ruter skrev i kommentaren ovan, hur många svenska bolag som skulle klara av den amerikanska utdelningsmodellen.

      Svara
    • Anonym says

      september 8, 2014 at 5:32 e m

      Som jag förstod det så var väl NCC's utdelning en statisk process. De beslutade väl att 12kr skulle utdelas uppdelat på två tillfällen (6kr på våren och 6kr på hösten)? Det innebär iofs att kassaflödet blir mer jämnfördelat än ifall man skall hosta upp 12kr direkt.

      Det jag tänkte mig var en modell där bolagsstämman beslutar att avsätta 20kr för utdelningar och bemyndigar styrelsen att göra utbetalningar kvartalsvis utefter hur kassaflödet medger. Sen fortsätter man med att vid nästa årsmöte avsätta lite till till potten som styrelsen kan betala ut utdelningar ifrån.

      Frågan var lite om en sådan modell är förenlig med ABL.

      Skillnaden är dock att man måste arbeta upp eget kapital (vilket alla börsnoterade bolag har ändå) innan man kan ha utdelning. En annan är att bolaget kommer ha mindre eget kapital eftersom man har reserverat endel av det till eventuella utdelningar – samt att utdelningarna som styrelsen är bemyndigade att ge är begränsade av årsmötet.

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 8, 2014 at 6:54 e m

      Ett sådant upplägg gynnar visserligen NCC, då de inte behöver belasta kassaflödet med hela beloppet i april, men inte aktieägarna. Pengarna de delar ut är ju omförd vinst från föregående år (fritt eget kapital), vilket gör att man som aktieägare i praktiken får vänta ytterligare på utdelningen.

      Angående genomförbarheten i ditt förslag: Styrelsen måste föreslå ett konkret belopp baserat på föregående års resultat (och eventuellt balanserat resultat från tidigare år) i kronor och ören som bolagsstämman sedan tar ställning till. Det är enbart fritt eget kapital som får delas ut och inte bundet.

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 8, 2014 at 7:08 e m

      Rätten att besluta huruvida vinstutdelning ska göras eller inte samt storleken på vinstutdelningen kan bolagsstämman inte delegera vidare till något annat bolagsorgan.

      Svara
    • Anonym says

      september 8, 2014 at 9:23 e m

      Poängen är att de flesta bolag har långt mycket mer fritt eget kapital än vad som delas ut, det är också normalt långt mycket mer än föregående års vinst. Att säga att man får vänta på utdelningarna må vara sant, men då är detta i stort lika sant i amerikanska bolag.

      Det man kan delegera till styrelsen är att besluta när avstämning skall ske och när utdelning skall ske – detta bör vara tillräckligt.

      Tar vi NCC som exempel har de 69kr i EK per aktie. Givetvis är en del av detta (ungefär 14%) bundet – så det fria egna kapitalet är 60kr/aktie. Det ligger alltså bolagsstämman fritt att besluta om utdelning upp till 60kr/aktie. Gjorde man det och överlät till styrelsen att schemalägga denna utdelning enligt viss policy skulle man kanske få ut 3kr i Q2, 2kr i Q3, 5kr i Q4 och 2kr i Q1 – det skulle alltså bli i praktiken delegerat till styrelsen att besluta hur mycket som skall ut i respektive kvartal. De återstående 48kr i exemplet står i så fall kvar som reserverade för utdelningar vid nästa bolagsstämma fastän de inte har blivit utdelade än.

      Genomförbarheten bygger alltså på frågeställningen ifall styrelsen är skyldig att schemalägga utbetalningen av utdelningen så att hela utdelningen är utdelad inom ett år. Till viss mån bygger den också på frågeställningen ifall bolagsstämman har rätt att återkalla tidigare beslutad, men ej utbetald utdelning.

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 9, 2014 at 12:21 e m

      Tack för att du förtydligar, verkligen inte självklart det här men likväl intressant. =)

      Jag kan villigt erkänna att jag inte har hårdbevakat just NCC, men i byggbranschen är kapitalbehoven överlag stora och det då inte helt osannolikt styrelsen vill använda delar av det fria egna kapitalet för investeringar i verksamheten. Ytterligare lån borde vara ett sämre alternativ då skuldsättningen är redan hög (soliditet på låga 22%).
      Även om NCCs styrelse trots allt skulle vilja använda hela det fria kapitalet är en bråkdel direkt ”tillgängligt” i form av kassa och kortsiktiga placeringar, resten är bundet i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som inte är lika likvida.

      Det är som sagt styrelsen som måste föreslå utdelningens storlek då de anses bäst känna till verksamheten. Beslut om utdelningsdatum och belopp fattats av årsstämman (som i princip alltid går på styrelsens linje) och fritt eget kapital minskas med motsvarande belopp i anslutning till beslutet.
      Om inte styrelsen kan fullfölja sitt åtagande måste nog frågan upp på nästa bolagstämma. Bolagsstämman kan inte delegera ut beslutsrätten och därmed låta styrelsen bestämma beloppet för respektive kvartal. Med andra ord behöver regeländringar ske för att upplägget ska vara möjligt.

      Fördelen med den amerikanska modellen är att beslut fattas löpande av styrelsen under året och inte en gång per år. Det finns med andra ord en inbyggd flexibilitet i modellen (som är möjliggjord av andra regler).

      Svara
    • Anonym says

      september 11, 2014 at 10:23 f m

      Det jag syftar på är ABL om utdelning:

      "3 § I förslaget om vinstutdelning skall följande anges:

      1. beloppet av den utdelning som skall belöpa på varje aktie,
      2. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa avstämningsdagen,
      3. den tidpunkt då utdelningen skall betalas, om bolaget inte är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa betalningsdag, och
      4. om utdelningen skall avse annat än pengar, uppgift om arten av den egendom som skall delas ut."

      Speciellt punkt 2 och 3 betyder att förslaget kan innehålla att man ger styrelsen mandat att bestämma avstämmningsdatum och datum för utdelning. Detta torde vara ganska klart.

      Frågan är hur långt man kan dra dessa stycken. Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att dela upp utbetalningen vid flera tillfällen utifrån vad kassaflödet medger? Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att hålla inne med del av beslutad utdelning ifall kassaflödet inte medger utbetalning? Isf är det ju i princip möjligt att ordna något liknande under gällande regler. Kanske är det att tänja lite för mycket på reglerna?

      Rent bokföringsmässigt (om inte utdelningen omedelbart betalas ut) så bokar man efter bolagsstämman om fritt eget kapital till övriga kortfristiga skulder – en rent bokföringsmässig åtgärd (finns inget egentligt krav att det skall finnas likvider för att täcka dessa omedelbart).

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 11, 2014 at 7:11 e m

      Årsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa betalningsdag har jag helt missat, men det kan inte vara särskilt vanligt?
      Huvudregeln är ju att årsstämman beslutar om utdelningsdatum och att utdelningen betalas ut ungefär en vecka efter att beslut tagits.

      "Frågan är hur långt man kan dra dessa stycken. Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att dela upp utbetalningen vid flera tillfällen utifrån vad kassaflödet medger? Omfattar de rätten att bemyndiga styrelsen att hålla inne med del av beslutad utdelning ifall kassaflödet inte medger utbetalning?"

      Det är nog att gå för långt i tolkningen. I lagtexten heter det en utbetalningsdag och avstämningsdag inte flera. Om flera utdelningstillfällen ska till måste inför varje nytt tillfälle ett nytt förslag tas fram och en extra bolagsstämma hållas där formellt beslut tas.
      Tre extra stämmor per år skulle kanske vara en idé eller med andra ord tre extra utdelningar per år?

      Mvh

      Svara
  5. Probus says

    september 5, 2014 at 4:19 e m

    Varför inte kompromissa? Behåll det svenska systemet där ägarna bestämmer utdelningen (vilket är mer demokratiskt och ett område jag tycker ägarna ska besluta om). Men dela utdelningen i fyra delar vilka delas ut kvartalsvis vilket gör att det får en mindre påverkan på kassaflödet för företagen. Skulle tro att kostnaden för företagen för att betala utdelningen är beroende på belopp så det skulle nog inte kosta mer heller.

    Svara
    • Långsiktig investering says

      september 5, 2014 at 9:49 e m

      Om du förespråkar lösningen att ägarna i förväg ska fastställa hur stor kvartalsutdelningen ska bli under året är problematisk då de inte vet hur kassaflödet kommer att se ut.

      En annan variant på samma tema är att ägarna fördelar föregående års vinst på fyra utdelningstillfällen. Detta är dock i sin tur också är problematiskt då aktieägarna får vänta nästan ett helt år på att få sin del av föregående års vinst.

      Svara
    • Probus says

      september 6, 2014 at 2:44 e m

      Jag trot inte att " hur kassaflödet ser ut" spelar någon roll en uppdelning av utdelningen i fyra del betalning har var och en en mindre påverkan på kassaflödet. Däremot argumentet att man fått vänta längre på sin utdelningen då den kommer utdragen under året istället för i en betalning efter årsstämman. Jag tror dock att många bolag skulle må bättre av en utspridd utdelning son var och en mindre påverkan på kassaflödet.

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 9, 2014 at 12:37 e m

      Njae, kassaflödet (in- och utbetalningar) spelar roll. Inom en viss typ av verksamhet kanske man har stora utbetalningar i början av året samtidigt som inbetalningar kommer först i slutet av året eller så uppkommer en möjlighet till förvärv under året som man inte kunnat förutse.
      I annat fall kanske en stor kund är sen med sina betalningar, vilket sätter press på kassaflödet. I min värld åtminstone känns det enklare att kunna anpassa utdelningen per kvartal än att behöva låsa sig vid utdelningsbelopp i början av året för varje enskilt kvartal.

      Med vänlig hälsning,

      Svara
  6. Niklas J says

    september 5, 2014 at 10:01 e m

    Vet inte hur bestämmelserna ser ut; Måste stämman godkänna en summa, eller kan de godkänna ett intervall av det fria kassaflödet. T.ex. Minst 33% Max 50% av föregående kvartals FCF?

    Svara
    • Långsiktig investering says

      september 6, 2014 at 11:48 f m

      Det korta svaret är nej, men många bolag har en utdelningspolicy (som styrelsen beslutar om) som kan specificera hur många procent av årets resultats som ska delas ut och som sedan styrelsen kan utgå ifrån när de föreslår ett utdelningsbelopp till bolagsstämman. Förslaget måste dock alltid innehålla det belopp som varje aktie ska få i utdelning.

      Svara
  7. Aktiebubblaren says

    september 5, 2014 at 10:04 e m

    Trevligt och relevant inlägg! Jag tycker den är amerikanska modellen är helt ogreppbar i jämförelse. Nu kan jag inte tillräckligt om kassaflöde etc. för att göra kvalificerade bedömningar där, men om det är så att styrelsen kan justera varje kvartalsutdelningen betyder det ju att den kan anpassas vart eftersom (inte alla företag i USA är ju Dividend Aristocrats.

    Jag ser som nämnt annars bara fördelar: utdelningen blir mer jämn, aktiekursen (antagligen) mindre volatil, man kan gå ut ur en aktie där det går dåligt med företaget och inte behöva vara kvar ett helt år för att få utdelning, det blir ingen skev stigning inför att utdelningarna görs och dessutom kommer ju utdelningarna oftare 🙂 Utdelningar en gång per år hittar jag i stort sett inga fördelar med i jämförelse.

    Det stör mig ofta att utdelningar i regel endast ges en gång per år i Sverige – tackar därför för ett mycket intressant inlägg! (Med not återigen om att jag inte kan det exakta regelverk, men går det i USA går det väl här?)

    Svara
    • Aktiebubblaren says

      september 5, 2014 at 10:05 e m

      Lite sent på natten nu, ogreppbar ska nog vara oslagbar 🙂

      Svara
    • Långsiktig investering says

      september 6, 2014 at 12:00 e m

      Kul att höra att du gillade temat och att jag inte är ensam om mina tankar!
      Ser också mest fördelar, men det är en intressant aspekt som Ruter nämner i sin kommentar och det skulle nog ganska snabbt bli tydligt vilka bolag som har vad som krävs för att kunna dela ut kvartalsvis och med stigande trend.

      Det hade också blivit mycket enklare att jämföra hur väl svenska utdelningsaktier står sig mot sina utländska diton i USA med samma utdelningsmodell.

      Sedan att ändra regelverk går alltid, bara det finns tillräckligt stöd för en ändring.

      Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Senaste kommentarer

  • Angel om Nu är det väl ändå dags att sälja?
  • Langsiktig Investering om Nu är det väl ändå dags att sälja?

Populära inlägg

  • En närmare titt på kassaflöde från den löpande verksamheten efter förändring av rörelsekapital En närmare titt på kassaflödet från den löpande verksamheten
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • Hur hänger resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning ihop? En närmare titt på hur kassaflödesanalys, resultat- och balansräkning hänger ihop
  • Låt dig inte luras av låga P/E-tal Låt dig inte luras av låga P/E-tal
  • Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan – risker med utdelningsinvestering
  • En närmare titt på kassaflödet från investeringsverksamheten Den viktigaste delen av kassaflödesanalysen
  • Förändring av rörelsekapital Betydelsen av förändrat rörelsekapital
  • Skanska Hur går det för Skanska? En kort genomgång och värdering
  • Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden
  • Låt dig inte luras av ditt genomsnittliga anskaffningsvärde Låt inte ditt GAV påverka dina investeringsbeslut
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • Pantautomat från Tomra En närmare titt på ytterligare ett norsk bolag – denna gång inom återvinnings- och sorteringsbranschen
  • Ränta-på-ränta effekten är som en snöboll som växer Spara långsiktigt och låt snöbollen göra jobbet
  • Hur ska jag agera nu när börsen faller? Hur ska jag agera nu när börsen faller?
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Om du enbart fick välja ett värderingsmått – vilket skulle det vara?
  • Avkastning för den genomsnittlige Avanza kunden jämfört med SIX Return Index Dags för den genomsnittlige spararen att satsa på index istället för aktier?
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Användbara tjänster när man letar efter nyckeltal
  • Vikten av att undvika permanent förlust av kapital Vikten av att undvika permanent förlust av kapital
  • Dåliga anledningar att sälja en aktie Dåliga skäl att sälja en aktie
  • Dotterbolaget Huntonits fabrik i Norge Byggma Group – En okänd utdelare med lågt värderat kassaflöde, välfylld kassa och stark huvudägare
  • Se till att få tillbaka den utländska källskatten
  • Vad äger egentligen Långsiktig Investering för aktier? Vilka aktier äger egentligen Långsiktig Investering?
  • Peter Lynch Är det dags att sälja nu?
  • Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Castellum möter Realty Income
  • Capacent En närmare titt på ytterligare en nordisk högutdelare – Capacent
  • Hennes & Mauritz H&M – Ett exempel på styrkor och svagheter hos den svenska ägarmodellen?
  • Flera mer eller mindre likaviktade sätt att slå OMXS30GI och OMXS30
  • Så här såg Avanzas site ut när det begav sig Analys av nätmäklaren Avanza
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • En utgift i samband med utveckling är inte alltid en kostnad En utgift är inte alltid en kostnad
  • Fördelning omsättning Coca Cola Analys av Coca Cola
  • En hiss från KONE En närmare titt på ett his(s)nande bolag från Finland – Hisstillverkaren KONE
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Nilörngruppen En intressant portföljkandidat på en överlag högt värderad börs
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Tjänsteutbud per land - Nordnet Nordnet börsens sämsta bolag? – fortsatt analys av Nordnets verksamhet
  • En av Polaris populära motorcyklar Victory 1200cc Analys av det Nordamerikanska bolaget Polaris Industries – Ett innovativt och lönsamt kvalitetsbolag med tillfälliga problem?
  • Balansräkningens utveckling - Fortum Fortum av idag – Ett bolag beroende av priset på el och Putins välvilja
  • Ytterligare exempel på varför det är viktigt att behålla balansen för den långsiktiga avkastningen
  • Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet

Etiketter

aktieanalys Aktieportfölj aktier Allmänt om investering Analys Atea Atlas Copco Beijer Alma Bevakningslistan BHP Billiton Bonheur Börsnedgång Castellum Chevron Coca Cola Data respons Deere & Co Fortum Fritt kassaflöde Försäljning Handelsbanken indexfonder Industrivärden Inköp Investeringskriterier Investeringsprocess investeringsstrategi Johnson and Johnson Kassaflödesanalys kvartalsrapport långsiktig sparande McDonalds Mekonomen Månadsrapport Nolato Peter Lynch Risk Sampo TeliaSonera Utdelning Utdelningsinvestering Utdelningsjämförelse Utdelningstillväxt Värdering Walmart

Sök på bloggen

Flest kommentarer

  • När är kvalitetsaktier rimligt prissatta?
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Se upp för hög källskatt på utdelningen i fallet Nova Scotia Bank
  • Hur ger man sitt barn ”rätt” ekonomiska förutsättningar?
  • Skjuter den som sparar livet framför sig?
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • När föddes ditt aktieintresse?
  • Hur många bolag består din utdelningsmaskin av?
  • Är kanadensiska storbanker något att ha?
  • De svenska storbankerna - SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken Svenska banker bland de mest lönsamma och välkapitaliserade i världen?
  • Har de gyllene bågarna förlorat sin lyster?
  • Fördelar med den amerikanska utdelningsmodellen?
  • Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar
  • Har tiden kommit ikapp denna utdelningsaristokrat?
  • Analys av världens största diversifierade råvarubolag
  • Rondvila i utdelarnas kamp Rondvila i utdelarnas kamp
  • Ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar-i-livet Tankar och funderingar kring att ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar i livet
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckligare? Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckliga?
  • Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål
  • Ytterligare exempel på varför det är viktigt att behålla balansen för den långsiktiga avkastningen
  • Fortums senaste delårsrapport och lite egna funderingar
  • En investerares bekännelser del 1: Köp ett bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst En investerares bekännelser del 1: Köp bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst
  • Bättre än fågel i handen än tio i skogen
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Uppföljning av vår resa mot ekonomiskt oberoende Hur långt har vi kommit på vår resa mot ekonomiskt oberoende?

Arkiv

  • juli 2022 (1)
  • januari 2022 (1)
  • december 2021 (2)
  • december 2020 (1)
  • september 2020 (2)
  • mars 2020 (1)
  • oktober 2019 (1)
  • september 2019 (2)
  • juli 2019 (1)
  • juni 2019 (2)
  • maj 2019 (2)
  • april 2019 (1)
  • januari 2019 (2)
  • december 2018 (4)
  • november 2018 (4)
  • oktober 2018 (4)
  • september 2018 (5)
  • augusti 2018 (4)
  • juli 2018 (4)
  • juni 2018 (5)
  • maj 2018 (4)
  • april 2018 (4)
  • mars 2018 (5)
  • februari 2018 (4)
  • januari 2018 (4)
  • december 2017 (5)
  • november 2017 (4)
  • oktober 2017 (4)
  • september 2017 (5)
  • augusti 2017 (4)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (3)
  • maj 2017 (4)
  • april 2017 (5)
  • mars 2017 (4)
  • februari 2017 (4)
  • januari 2017 (6)
  • december 2016 (5)
  • november 2016 (7)
  • oktober 2016 (9)
  • september 2016 (4)
  • augusti 2016 (4)
  • juli 2016 (5)
  • juni 2016 (4)
  • maj 2016 (6)
  • april 2016 (6)
  • mars 2016 (4)
  • februari 2016 (7)
  • januari 2016 (6)
  • december 2015 (7)
  • november 2015 (8)
  • oktober 2015 (7)
  • september 2015 (6)
  • augusti 2015 (7)
  • juli 2015 (4)
  • juni 2015 (5)
  • maj 2015 (9)
  • april 2015 (10)
  • mars 2015 (10)
  • februari 2015 (11)
  • januari 2015 (12)
  • december 2014 (13)
  • november 2014 (15)
  • oktober 2014 (16)
  • september 2014 (11)
  • augusti 2014 (15)
  • juli 2014 (16)
  • juni 2014 (15)
  • maj 2014 (14)
  • april 2014 (17)
  • mars 2014 (18)
  • februari 2014 (15)

Kategorier

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.

Copyright © 2023 · Långsiktig Investering powered by: Magazine Pro Theme On Genesis Framework · WordPress · Log in