Se upp för din inre grottman när du investerar

Det finns gott om data som stödjer tesen att det är svårt för den genomsnittlige fondförvaltaren att slå index. En som dock lyckats med bedriften är legendaren Peter Lynch som beatraktas som en av de stora investerarna i modern tid. Lynch fick sitt genombrott vid 33 års ålder då han tog över Magellanfonden på Fidelity och mellan 1977 och 1990 ökade fonden i värde med mer än 2700%! Det gick så bra att fonden till slut fick stänga för ytterligare köp då den hade blivit för stor. 

Nu när vi konstaterat Lynch storhet kan det vara intressant att höra hur det gick för de småsparare som investerade i Lynchs fond i hopp om att slå index. De som hade turen att vara aktiva under perioden 1977 – 1990 och dessutom vara ägare av Magellan borde ha haft goda förutsättningar att slå index. Om man ägt fonden under hela perioden hade man trots allt fått en årlig genomsnittlig avkastning på nästan 30 % per år, i teorin åtminstone.

Det gäller dock att skilja teori från verkligheten som det ofta heter vilket i allra högsta grad är applicerbart även här. För hur konstigt det än låter har det i efterhand visat sig att den genomsnittlige ägaren av Magellanfonden till och med förlorade pengar. Hur är detta möjligt?

Inte ens Magellan hade en spikrak utveckling
När vi zoomar ut, eller som i det här fallet, räknar ut genomsnittlig årsavkastning så kan det verka som om fonden gått spikrakt uppåt, men liksom i princip alla former av värdepapper så hade även Magellan perioder då den presterade sämre och det var under dessa perioder som investerare tenderade att sälja sina andelar.

Kanske blev man stressad och började ifrågasätta Peter Lynchs storhet. Hur länge kan man slå index? Har han haft mer tur än skicklighet och har han haft sina bästa dagar bakom sig? Kanske sålde man och hoppade på någon fond som för stunden presterade bättre. När sedan Magellan återigen presterade på topp lockade den till sig fler investerare. Många av fondens ägare gjorde sannolikt det klassiska misstaget att sälja för billigt och köpa för dyrt.

Vi är i grunden sofistikerade apor
Vår hjärna är utvecklad för att snabbt kunna bedöma situationer och reagera. Det är den del av personligheten som formas först hos människan och som dominerade vår känslovärld när vi levde i en värld fylld av farliga djur och ogästvänliga miljöer för tusentals år sedan.

Att tänka och agera snabbt i pressade situationer var avgörande för vår överlevnad på savannen men samma instinkter fungerar sämre i vår moderna värld – i synnerhet på börsen.

Hög intelligens är inte en garant för att lyckas
Som Warren Buffett och Charlie Munger vid flera tillfällen påpekat kan intelligens inte ta dig hela vägen, utan du måste också besitta disciplinen att inte agera på de primitiva känslor som tenderar att ta över när depån lyser rött. För oss medelmåttor är sannolikt förmågan att inte agera förhastat baserat på känslan i maggropen avgörande.

Här hade sannolikt våra pilkastande släktingarna (de pilkastande aporna) sin största fördel – de såg inte aktierna de slumpmässigt valde som viktiga för sin överlevnad eller sociala status i gruppen. De var helt enkelt likgiltiga och kunde äga ett aktie hela vägen ner, men det betydde samtidigt att de inte sålde för tidigt och de behöll alltid sina vinnare.

Image courtesy of vectorolie at FreeDigitalPhotos.net