Det är ingen hemlighet att jag fördrar aktier framför breda och likaviktade indexfonder (länk här och här). Samtidigt är jag medveten om att det finns flera fördelar med just indexfonder såsom att de öppnar upp för smidig och billig diversifiering mot flera marknader. Så länge som jag slagit marknaden har det dock varit relativt enkelt att motivera mitt val att investera direkt i aktier. Jag har ju fått betalt för att hålla på med ett av mina största intressen, hur förträffligt är inte det!
Efter sol kommer regn
I år har dock min aktieportfölj bara lyckats stiga med 13 % i värde samtidigt som SIX Portfolio Index stigit med nästan 20 %, vilket i praktiken innebär att mitt aktieintresse plötsligt börjat kosta pengar. Detta i sig är kanske inte helt orimligt, med tanke på att många fritidsintressen kostar just pengar (till och med att gå längre promenader i skogen kräver ett par ergonomiska skor) och vissa väljer att lägga flera tusen kronor per år på fin whisky eller medlemskap i en padelklubb. Trots detta har jag svårt att vara tillfreds med trendskiftet som startade omkring årskiftet.
Har långsiktig gått och blivit kortsiktig?
Nu kanske några av er som läser detta tänker – bloggen heter för tusan långsiktig investering, han om någon borde veta att aktieinvestering är ett långdistanslopp där man först efter flera år kan avgöra hur framgångsrik man varit. För den som blivit orolig kan jag meddela att jag inte glömt liknelsen, men tänk om den här trenden håller i sig? Tänk om avståndet dessutom ökar med tiden och att perioden sedan senaste finanskrisen bara varit en serie av lyckosamma utfall? Då kommer plötsligt mitt aktieintresse börja närma sig prisklassen för de mer extravaganta nöjena såsom att äta gåslever eller ägna sig åt motorsport.
Har jag haft för stor tilltro till min egna förmåga?
Jag är plågsamt medveten om att risken finns att jag överskattat min förmåga. Något jag kan trösta mig med i så fall är att jag sannolikt inte varit ensam. Studie efter studie visar att vi människor (främst män) har en tendens att överskatta vår förmåga i allt från bilkörning, stock-picking och storheten i våra bedrifter i sänghalmen.
I boken “The Little Book of Behavioral Investing” (Tack @swenix för boken) hänvisar författaren James Montier till en studie där 600 fondförvaltare fick svara på om de ansåg att de presterade över medel inom sitt yrke. Totalt av de 600 fondförvaltarna ansåg sig 70 % prestera över genomsnittet. Ännu fler, 74 % svarade att de var bättre än genomsnittet på att prognostisera den framtida vinstutvecklingen för sina bolag.
Författaren fortsätter sitt resonemang och säger att illusionen av kontroll bidrar till vår tendens att överskatta vår förmåga. Vår illusion av kontroll förstärks när vi:
- har ett stort antal valmöjligheter
- uppnår framgång tidigt (aj, det kändes träffande)
- har stor erfarenhet av uppgiften vi tar oss an (ytterligare igenkänningsfaktor här)
- har tillgång till stora mängder information
- är emotionellt investerade (alla som äger aktier och fått se sin portfölj minska i värde med över 20 % är sannolikt emotionellt investerade).
Hur resonerar ni som, precis som jag, haft ett tufft år så här långt? Är det dags för amatörinvesterare som oss att lägga handskarna på hyllan och att satsa på en korg likaviktade indexfonder eller kanske en knippe svenska investmentbolag?
Nej inte än. Jag är alldeles för färsk på börsen för att tänka i de banorna.
Men kan man inte växla sin strategi till en mer passiv förvaltning av aktier istället för indexfonder?
Visst att man måste hålla sig up to date, fast kan ändå tycka att man kan välja ett gäng byrålådsaktier (kanske tillsammans med nån indexfond) bara för att få fortsätta med börsens härliga värld:)
Jo, tror som sagt att det ska mycket till för att jag ska släppa den kvartalsvisa rapportläsningen 😉
Om det nu är som du säger, att detta är ditt största intresse, då kommer du att ha den låga som krävs för att hålla ut och att vinna systematiskt i längden. Annars inte. Fokusera på din process, inte det kortsiktiga resultatet, för då kommer resultaten som ett brev på posten, om än försenat.
Mvh investera-pengar.blogspot.se
Tror och hoppas du att du får rätt 🙂
Intressant inlägg. Kommer kanske till samma vägskäl själv, vet inte. Men jag tror det är bra att gå tillbaka till skrivbordet. Index är en strategi, som fungerar på ett visst sätt. Du måste hitta en strategi som avviker från index om du ska få mer. Och då är det extremt svårt att den hela tiden ska avvika uppåt.
Mycket inspiration hittar jag i microcapclub och Grandeur Peak: Se https://www.grandeurpeakglobal.com/documents/grandeurpeakglobal-pres-20190630.pdf
Och kanske att du ska skruva på din strategi och fokusera mer eller mindre. Så här tänker jag om strategi: http://gustavsaktieblogg.blogspot.com/2017/02/min-checklista-for-tillvaxtbolag.html
Tur eller inte går inte att veta men det gäller att försöka få mer och mer rätt… vilket är svårt!
Oavsett hur du gör: Lycka till!
Tack för de uppmuntrande orden Gustav! Ja, det är inte lätt, men så länge intresset består kommer jag sannolikt ha svårt att släppa mina aktier. Tack, detsamma!
Vet inte exakt hur många aktier du har i portföljen men vad jag kan se så utgör ca 7 st aktier mer än 50 % av portföljen och då är det väl bara naturligt att din avkastning kommer avvika från genomsnittet både positivt och negativt de flesta åren? Behövs ett antal år av jämförelser.
Ja, jag drar samnolikt förhastade slutsatser om jag baserar något beslut på så kort tidsperiod 🙂
Hej.
Själv har jag läst om investeringar långsiktigt i 7 år nu. Senaste 6 år har jag hållit mig till 100% Global index med autimatisk månadssparande. Det är något jag kommer vara kvar i nästkommande 25 år.
Gör det enkelt för mig.
Privat. 100% Avanza Global
Ppm. 100% Ap7 aktiefond
TP Saf-Lo. 100% LF Global index
Vet inte om det behövs krångla till det svårare en så på egen hand? Det gör inte jag. Global index känns tryggt och pålitligt för god långsiktigt tillväxt fören trygg ålderdom och även vardagen i nuet utan skulder och några lån. Känns riktigt bra så här och allt sköter sig automatisk och kräver ingen fritid som jag kan lägga på något roligt och mer avslapnat än pengar på börsen. Jag håll lite på med aktier då blev det mycket köp/sälj hit och dit. Lätt att bli sjuk och må dåligt av det i längden. Lycka till.
Mvh. Jacke77
Det går upp och ner, den enda
frågan du behöver ställa till dig
själv är om du absolut “måste”
slå index varje år?
Spelar det någon roll om du
torskar säg 10% mot index något
år så länge som du har kul längs
vägen.
Och vem vet kanske du även
lär dig ett och annat av dina mindre
bra investeringar som du kan ha nytta
av nästa gång du funderar på och
omallokera din portfölj för och se om
det går bättre med nästa konfiguration.
Buffet var säkerligen ingen indexkrossare
från nappflaskan han heller och du skulle
bara vara orättvis hård mot dig själv om du
låter en sådan här liten set-back stoppa dig.
Ge det tid så blir det nog bra, Gick ganska
kasst för mig förra året efter 2 hyfsade år
tills jag träffade botten i dec 2018 (lite
mer än 10% under index).
Nu ligger jag över index med lite under
20%, högre risk så klart men inga rena
förhoppningsbolag längre utan bolag
som för tillfället (i alla fall) växer och
genererar mer vinst på sista raden,
Högre pe-tal men går bättre än när jag
bara hade låga pe-tal i portföljen men
kvalitet kostar som dom säger.
Kör på med aktier säger jag men vill
du hedga dig själv så börja månads-
spara en del av dina pengar i “säkra”
och tråkiga fonder.
Själv tycker jag som sagt och man får ut så
mycket mer av att vara tvungen och engagera
sig i bolagen istället för och bara ge bort allt
till förmån för passiv indexförvaltning.
Men det viktigaste av är ju så klart vad
du själv tycker.
En match till eller vad brukar dom säga,
inte är du väl inne på Rocky 6 redan eller 😉
Haha, gillade Rocky-referensen. Tack för de uppmuntrande orden 🙂 Jag håller nog ut något år till 😉
Det ligger väl kanske något i att 80% underpresterade mot index, men kämpa på, kanske är du ett undantag.
För min egen del har jag antagit att jag tillhör de 80% som skulle underprestera om jag själv valde aktier.
Därför fokuserar jag på olika färdiga strategier tex kvantitativ aktieinvestering, men även egna varianter av dual momentum på fonder.
Låter klokt, mitt facit har jag om några år 😬
Jag har 15% fonder, varje år börsen slår mig lägger jag över 5% av kapitalet i fonder, kommer göra så upp till 70%, då får jag leka med 30 % och så får framtiden skötas av index.
Tycker det låter som en ganska sund strategi. Tror det är lätt att få övertro till sin förmåga som aktieintresserad och missa vilken fantastisk avkastning många svenska småbolagsfonder exempelvis gett över lång tid.
Mvh