Den alltid lika trevliga och kunniga Love Hultgren aka Finansnovis skrev några rader på Twitter som fick mig intresserad av den norska lågpriskedjan Europris. Det som lockar är den låga värderingen för ett bolag med stabilt kassaflöde som verkar inom den delen av detaljhandeln som inte påverkats i lika hög utsträckning av e-handelns framtågande. Man har dessutom vuxit på bra historiskt och påbörjat en sammanslagning med sin svenska motsvarighet ÖoB, vilket gör att tillväxten ser ut att kunna fortsätta trots en relativt mättad hemmamarknad.
Europris kommer initialt att förvärva 20 % i ÖoB i form av egna aktier och man har en option att förvärva återstående 80 % av aktierna om två år – även då med Europrisaktier som betalning. Den som äger Europrisaktier får med andra ord räkna med viss utspädning vilket sällan är kul, men med tanke på Europris ansträngda balansräkning finns det inte många andra alternativ. Det är här som skon klämmer för egen del. Idag har Europris en nettoskuld på lite drygt 1700 miljoner norska kronor vilket överskrider det egna kapitalet. Dessutom klassas nästan hälften av tillgångarna som immateriella där Goodwill utgör lejonparten.
Bolaget är dock långt ifrån ensamt om att använda hävstång i dagens lågräntemiljö. För att citera rapparen Petter – ”det går bra nu” och i goda tider tenderar bolag i regel att öka hävstången i sina affärsmodeller för att öka avkastningen. En hög skuldsättning är problematisk då den flyttar kontrollen från aktieägarna och minskar handlingsutrymmet i sämre tider. Om ett företags tillgångar är finansierade med lån har banken vid konkurs företräde framför aktieägarna, liksom banken har företräde till ett hus där ägaren skuldsatt sig i för hög grad.
Räntekostnader en viktig del i ekvationen
Räntan på lånen måste betalas oavsett marknadsklimat och från dagens låga ränteläge kan räntekostnaderna bara stiga. I Europris fall har räntekostnaderna haft står påverkan på resultattillväxten (sista raden). Vid en första anblick ser vinsttillväxten imponerande ut, bara sedan 2015 har vinsten ökat med totalt 48%.
Tar vi hänsyn till skuldsättningen blir bilden lite en annan. ”Vadå” tänker någon ”så mycket har inte skulderna ökat under perioden” och det är helt korrekt, vilket vi ser nedan.
Däremot är räntekostnaden en helt annan jämfört med perioden 2012-2015 vilket jag försökt åskådliggöra nedan.
Som synes ovan har räntekostnaderna sjunkit markant de senaste åren tack vare att räntan varit rekordlåg under större delen av perioden. Allt som allt har räntekostnaderna sjunkit med mer än 80 % sedan 2012. En inte obetydlig del av vinsttillväxten har de senaste åren uppnåtts tack vare lägre räntekostnader, vilket blir tydligt om man tittar på resultatet innan räntekostnader nedan.
Sedan 2015 har resultatet innan räntekostnader bara ökat med 3 % trots att omsättningen ökat med 19 % under samma period. För att förhoppningsvis ytterligare åskådliggöra betydelsen av lägre räntekostnaderna för Europris resultatutveckling har jag jämfört dessa med nettovinsten under samma period.
Av bilden framgår tydligt hur mycket högre resultatet hade varit 2012 respektive 2013 om det inte varit för den höga låneräntan. Eftersom den räntebärande skulden är på samma nivå som då är det inte svårt att föreställa sig vilken inverkan högre räntor skulle få på sista raden.
Slutord
Hade det inte varit för den relativt svaga balansräkningen hade Europris varit en intressant portföljkandidat. En lågkostnadskedja som Europris klarar sig i normalfallet bättre i en lågkonjuktur än många andra bolag, men den höga skuldsättningen kommer å andra sidan pressa vinsttillväxten i takt med att räntorna höjs. Det vore kanske klokt av Europris att prioritera en skuldåterbetalning under en period framöver framför utdelning.
För den som är mer positivt lagd visar den här genomgången på att hög belåning hos ett bolag med i övrigt stabil verksamhet kan innebära en möjlighet. Om ett bolag med en betydande mängd lån till en ränta som överskrider aktuell marknadsränta i närtid ska omförhandla sina lånevillkor kommer lönsamheten sannolikt få sig en rejäl skjuts uppåt såsom den fick för Europris.
Oavsett vilken inställning man har till hävstång gör man klokt i att studera balansräkning och lånevillkor (ränta och förfallodatum) – det som ser ut som en säker ränteteckningsgrad i dagens lågräntemiljö kan nämligen snabbt förändras i takt med att räntan höjs.
Image courtesy of bandrat at FreeDigitalPhotos.net
Dessa inlägg där man får följa hur du tänker kring ett bolag, positiva som negativa tankar, är alltid lärorika och uppskattade!
Tack David kul att höra!
Men vad är egentligen en rimlig räntenivå här? Europris börsnoterades 2015 av Nordic Capital så jag gissar på att de extrema eämteräntekostna härrör från en räntesnurra då räntan vara ca 10 % . Nu är de nere på 2,5 % vilket kanske är lågt men de historiska räntekostnaderna är osannolika att återkomma utan en rejäl inflationstakt som då snabbt minskar låneskulden i förhållande till omsättningen.
Jag tycker därför att de historiska lånekostnaderna inte är särskilt relevanta. Däremot ogillar jag att lånen motsvarar flera årsvinster även med god lönsamhet. Så jag håller med om slutsatsen men inte vägen dit.
Innan omförhandlingen i juni 2015 låg räntan på ca 7,5 % i genomsnitt och efteråt kring 2 %. Bra fråga och poäng.. Den norska reporäntan är idag 0,75 % och oljans kraftiga återhämtning sedan 2016 talar för flera höjningar närmaste åren enligt bedömare. Samtidigt har man en liknande situation på bostadsmarknaden som i Sverige vilket kanske gör att man är försiktigare än annars?
Välskrivet och en vinkel jag själv inte tänkt på.
Mina största problem med bolaget har varit
1.Jämförbar försäljning i befintliga butiker ser inte bra ut, var är botten?
2014-2017 = 7%, 5,4%, 4,1% 3,1% och för 1a halvan 2018 0,6%
2. Lågt insider intresse trots snorbilligt. Någonting luktar lite hund.
Fast å andra sidan. Herregud va billigt det ser ut och i en bransch som torde va konjunktur säker. Och kanske inget jag direkt tänker på kommer drabbas av online handel. (Mycket stora, tunga saker som är prispressade).
Det var bra punkter, tack.
Tack för ett bra inlägg!
Jag har också kollat en del på Europris på sistone men har också blivit osäker just angående skuldsättningen. Frågan är hur riskabelt det egentligen är?
Nu är jag en amatör så mycket möjligt att jag tänkt helt fel, men så här har jag resonerat kring siffrorna i årsrapporten för 2017.
Interest expense: 37,880 miljoner NOK
Om vi räknar med att deras räntekostnader dubblas till 75 760 miljoner NOK, så hade det sänkt deras resultat det året innan skatt från 510 325 till 472 445 miljoner NOK. Efter 23 % bolagsskatt blir resultatet 363 783 miljoner NOK vilket ger ett resultat per aktie på cirka 2,18, drygt 93 % av det egentliga resultatet per aktie 2017.
Snittet för senaste tre årens vinst per aktie ligger på 2,1. Justerat för dubbla räntekostnader skulle det istället bli 1,97. Fortfarande ett P/E-tal under 12.
Är det något jag missar?
Tack kul att höra att du uppskattade inlägget! Svårt att svara på, men jag vill gärna se att bolag har så pass starka finanser att de kan finansiera tillväxt och klara svårare tider utan att behöva emittera nya aktier. Visserligen är Europris verksamhet av defensiv natur, men samtidigt är större förvärv är sällan okomplicerade och ÖoB är ett bolag med problem idag. Din uträkning verkar stämma, men det gäller att komma ihåg att fördubblade räntekostnader fås ”redan” vid en låneränta på 4 %. Hade det inte varit för den höga skuldsättningen som ger bolaget begränsat handlingsutrymme hade jag förmodligen ägt Europris idag.