En närmare titt på en svensk marknadsledare inom IT-infrastruktur

Härom veckan lyssnade jag på avsnitt 27 av Kvalitetsaktiepodden med titeln Dags att blanka teknikkonsulterna och ett av bolagen som fastnade extra på trumhinnan var Proact IT Group. Jag har tidigare sneglat på bolaget, men av någon anledning har det stannat där. Ola och Claes lovord återuppväckte dock mitt intresse och jag bestämde mig för att titta lite närmare på bolaget.

Kort om verksamheten
Proact är en fristående integratör inom datacenter och molntjänster. Bolaget grundades 1994 och har idag 800 anställda som är verksamma i 15 länder på huvudmarknaden Europa, men man har även verksamhet på andra sidan Atlanten. Verksamheten är uppdelad i två affärssegment systemförsäljning och tjänsteverksamhet.

Inom systemförsäljning levererar man IT-­infrastrukturslösningar inom fem områden – server (skapar och bearbetar information), lagring (lagra och återskapa information), säkerhet (skyddande av information), nätverk (flytta information) och automatisering (förenklad administration och snabbare leverans av IT-tjänster).

Rörelsegrenen tjänsteverksamhet omfattar i sin tur konsulttjänster i samband med IT-infrastrukturprojekt, avtalad kundsupport samt drifts- och molntjänster. Proact erbjuder support både på system som man själva installerat och på system som levererats och installerats av andra. Kunden behöver endast en kontaktyta för hela sin IT-miljö vilket underlättar hanteringen av supportfrågor.

Inom tjänsteverksamheten erbjuder man också en portfölj av säkra interna och externa molntjänster som gör att företag
och myndigheter kan fokusera sina resurser på den egna kärnverksamheten. Kunderna kan välja en kombination av egna privata moln och externa molntjänster.

Vad gör Proact till en intressant portföljkandidat?

En relativt konjukturokänslig verksamhet?
Även om jag inte tror mig kunna förutspå konjunkturutvecklingen ska jag inte sticka under stol med att jag blivit mer försiktig den senaste tiden och medvetet söker efter bolag som kan klara av en konjunkturavmattning utan röda siffror på sista raden. På pappret ser Proact ut att kunna vara ett sådant bolag då man levererar verksamhetskritisk infrastruktur som bolag behöver oavsett konjunktur. Många kunder anlitar dessutom bolaget i syfte att sänka sina kostnader kopplade till främst IT-drift, vilket till och med skulle kunna gynna Proact vid en konjunkturavmattning.

Proact har ofta långvariga kundrelationer och under 2017 svarade återkommande kunder för 95 % av koncernens intäkter. De tio största kunderna svarade för 22 % av intäkten och ingen enskild kund stod för mer än 4 %. Ungefär en tredjedel av bolagets omsättning utgörs av kontrakterade intäkter med löptider på mellan ett och fem år.

Proacts kunder är framförallt stora och medelstora företag och myndigheter och Proact har idag en god intäktsfördelning mellan olika branschsegment. De fyra största branschsegmenten är handel & tjänster, offentlig sektor, telekom och tillverkande industri.

Av kassaflödesöversikten nedan kan vi se att finanskrisen hade begränsad påverkan på bolagets förmåga att tjäna pengar och det fria kassaflödet har med marginal täckt utdelningen alla år utom 2013.

Marknadsledare inom sin nisch?
Man är enligt egen utsago marknadsledande i Europa inom sin nisch och bolagets konkurrensfördel består framförallt i att vara en fristående integratör med specialistkompetens och lång erfarenhet inom områdena datacenter med tillhörande konsult- och supporttjänster samt molntjänster. Oavsett om kunden väljer Proact eller någon annan som systemleverantör kan bolaget vara ett stöd i implementeringen av valt system eftersom Proact är fristående i när det gäller teknikval. Vid implementering bistår Proact bland annat med installation, projektledning, dokumentation samt kundanpassad utbildning. Proact har genomfört fler än 5000 framgångsrika projekt främst i Europa och hanterar mer än 100 petabyte information via molntjänster.

Något som indikerar att man faktiskt är marknadsledare inom sin nisch är lönsamheten och att man lyckats växa i högre takt än marknaden. Sedan 2009 har omsättningen vuxit med i genomsnitt 14 % per år. En viktig del av strategin är att växa genom förvärv, antigen via geografisk expansion eller genom förvärv av specialistkompetens.

Vinsten per aktie har under samma period ökat med i genomsnitt 23 % per år.

Att vinsttillväxten varit högre än omsättningstillväxten beror främst på de senaste årens marginalförbättring men även återköp av aktier har bidragit till vinsttillväxten. Så här har avkastningen på det egna kapitalet utvecklats under samma period.

Låg värdering?
Bolaget värderas idag lägre än många jämförbara bolag på Stockholmsbörsen. Vid nuvarande kurs kring 177 kr betalar man lite mer än 12 gånger den rullande 12 månadersvinsten eller 9,5 gånger EBIT med hänsyn taget till nettoskuldsättning. Direktavkastningen utifrån dagens kurs är ca 2,2 % och bolaget handlas 0,43 gånger den egna försäljningen (p/s). Sammantaget får detta ses som en aptitlig värdering jämfört med mycket annat på börsen.

Vad gör mig osäker

Kommer konkurrensen pressa lönsamheten?
Än så länge har man kunnat växa genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt i främst Europa. Små specialiserade boalg som verkar lokalt i Europa har inte varit något större hot utan snarare en möjliggörare för tillväxt.

Man är dock långt ifrån den största spelaren i världen och jättar som Amazon, Microsoft och Google kommer att fortsatt att investera för att öka sina marknadsandelar inom Proacts marknadssegment. Samtidigt ser Proact möjligheter till samarbete med dessa aktörer för att kunna leverera en kombination av privata och publika moln till kunderna.

Globala IT-tjänsteföretag kommer också fortsatt att investera i att öka sin andel outsourcing-kontrakt för att ta marknadsandelar på den europeiska marknaden. Detta innebär att Proact inte har samma möjlighet att leverera systemlösningar och tjänster, då dessa företag erbjuder sina egna produkter och tjänster.

Vem styr skutan?
Precis som Aktieingenjören skriver i sin analys och Kvalitetspodden påpekar har ägarbilden varit långt ifrån optimal.  Man har bytt VD flera gånger de senaste åren. Trots detta fortsätter verksamheten att utvecklas väl och jag tänker osökt på ett av Buffetts otaliga citat ”Go for a business that any idiot can run – because sooner or later, any idiot probably is going to run it.”.

Något som jag missat, men som Aktieingenjören gjorde mig uppmärksam på är att Grenspecialisten seglat upp som största ägare med 11,1 % av aktierna. Grenspecialisten är moderbolag i en liten koncern och äger en del långsikiga poster i olika noterade bolag om minst 10%, såsom: Proact, Boule Diagnostics, Formpipe, Gullberg o Jansson, MultiQ, och Generic. Aktiebolaget är grundat av Martin Gren som också varit med och grundat det framgångsrika nätverksvideoföretaget Axis. För tre år sedan var Martin Gren med och sålde Axis till Canon för 24 miljarder kronor vilket gjorde honom till en av Sveriges rikaste. Hans investeringsstrategi via sitt ägarbolag Grenspeciliastens är att förvärva minoritetsposter i växande och lönsamma tillväxtbolag, primärt inom IT och life science.

Något som inte syns i översikten ovan är också att riskkapitalbolaget Triton flaggar för 8 % innehav av det totala antalet aktier och röster i Proact IT. Ägarbilden har med andra ord förbättrats senaste tiden vilket jag tycker gör Proact än mer intressant.

Klarar balansräkningen tuffare tider?
Den som följer bloggen vet vid det här laget att jag premierar bolag med starka balansräkningar som har förmåga att klara förluster. Goda finanser är inte enbart en försäkring vid svårare tider utan kan också vara en möjliggörare för tillväxt genom förvärv. Proact balansräkning kan inte sägas tillhöra börsens starkaste då andelen eget kapital är på ca 22 % och man har en Goodwill-post på 398 miljoner, vilket är i paritet med det egna kapitalet.

Soliditeten anger den andel av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditeten är, desto större är den långsiktiga betalningsförmågan och förmågan att motstå framtida förluster. Soliditetsmåttet ger dock inte hela bilden – ett företag med låg soliditet och en hög lönsamhet klarar sig utmärkt om lönsamheten är stabil och andelen räntebärande lån inte är övermäktig. Proact passar in på denna profil, även om jag skulle vilja se en högre soliditet och balanslikviditet.

Slutord

Kombinationen av den snabba digitaliseringen samt den ökande mängden affärskritisk information gör att IT-infrastrukturen blir allt viktigare för företag. Många bolag sitter dessutom på äldre lösningar och kommer att behöva hjälp att migrera till mer kostnadseffektiva, snabbrörliga och flexibla alternativ. Förutsättningarna för fortsatt lönsamhet ser därför i min mening goda ut för Proact om inte de amerikanska konkurrenterna går på storoffensiv i Europa de närmaste åren. Den stabila verksamheten och låga värderingen lockar, men i andra vågskålen finns en något suspekt balansräkning och framtida konkurrens.