Tillbakablick efter fyra år med bloggen

Tiden har en förmåga att passera oförskämt fort och jag konstaterade nyligen till min förvåning att bloggen hunnit bli nästan lika gammal som min förstfödda. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan första inlägget och både blogg och investeringsstrategi har förändrats sedan starten den 2 februari 2014.

Det har varit en spännande och lärorik resa så här långt och när jag ser tillbaka är jag överlag nöjd med den utveckling som bloggen haft. Jag hade visserligen fler sidvisningar tidigare på grund av högre inläggsfrekvens, men frekvensen påverkade också kvaliteten. Idag tycker jag att jag hittat en bra balans mellan kvalitet och frekvens och mina bästa inlägg har jag skrivit sedan jag drog ner på frekvensen och ökade eftertanken.

Totalt har det hunnit bli hela 386 inlägg sedan starten och nedan har jag på osvenskt maner radat upp några inlägg som jag är särskillt nöjd med av olika anledningar (sidvisningar, respons och kvalitet):

• H&M – Ett exempel på styrkor och svagheter hos den svenska ägarmodellen?
• Ska man sälja högt värderade innehav?
• Byggma Group – En okänd utdelare med lågt värderat kassaflöde, välfylld kassa och stark huvudägare
• Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest
• Två svenska kvalitetsbolag duellerar – Fenix Outdoor möter Hennes & Mauritz i utdelarnas kamp
• Lita inte för mycket på en låg utdelningsandel – Det kan kosta dig
• Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet
• Analys av Gränges – en marknadsledare inom en global och lönsam nisch
• Ignorera inte fina fiskar för att de simmar i mindre vattendrag – Bolagsstorlek är inte allt
• Spara långsiktigt och låt snöbollen göra jobbet
• Den viktigaste delen av kassaflödesanalysen
• Pris är vad du betalar och värde är vad du får
• När föddes ditt investeringsintresse?
• Diversifiering – att vara ödmjuk inför det vi inte vet och en livlina när olyckan väl är framme

Denna typ av inlägg har gemensamt att de i princip skrev sig själva och inte behövde krystas fram. Även om jag anser att kvaliteten på inläggen blivit bättre över tid så har antalet kommentarer sjunkit senaste året, vilket är lite trist. Jag misstänker att det faktum att mycket av diskussionen har flyttat ut på Twitter och det breda utbudet av bloggar bidragit till den något negativa trenden.

Sedan något år tillbaka har jag också valt att inte rapportera köp och sälj i samma utsträckning, vilket även det kan ha påverkat mängden trafik och kommentarer. En anledning till denna förändring är att jag velat producera inlägg med mer djup. En annan att jag inte vill riskera att vilseleda någon, även om min grundinställning säkerligen framgår i många fall. Efter att Finansinspektionen börjat granska bloggare känns vägvalet nödvändigt, och även om jag inte tror att denna blogg är föremål för deras intresse så känns det skönt att hålla sig på rätt sida om linjen med marginal.

Med detta sagt har jag under åren fått en hel del bra feedback både här på bloggen och mailledes. Vid närmare granskning har det faktiskt hunnit bli nästan 3000 kommentarer (mina inräknade) och jag hoppas att du som läser detta inte tvekar att komma med synpunkter på tidigare och framtida inlägg!

Min investeringsprocess under åren
Huvudsyftet med bloggen har varit att förbättra min investeringsprocess genom att bland annat tvinga mig att formulera och skriva ner mina investeringsprinciper. Jag hade redan innan jag började blogga insett hur viktigt det är att vara konsekvent i sitt agerande och ha en tydligt formulerad strategi att luta sig emot när det stormar i omvärlden eller i det egna huvudet för den delen. Någon storm har vi inte haft sedan bloggen startades 2014 även om molnen har tornat upp sig vid några tillfällen – förhoppningsvis är jag mer förberedd nu än tidigare.

Jag vill så här i efterhand tro att bloggen överlag har påverkat min investeringsprocess positivt. När jag i början av 2014 skrev mitt första inlägg var det främst med stora stabila bolag i Sverige och på andra sidan Atlanten för ögonen. Utdelningsaristokrater såsom Coca Cola och McDonalds med sina perfekta utdelningskurvor var favoriter. I takt med att värderingarna steg för de stabila storbolagen och jag fått större erfarenhet började jag titta på bolag med lägre värdering och med större utrymme för tillväxt. Kvalitet i all ära, men om du betalar för mycket kan avkastningen ändå bli medioker. Stora bolag som Walmart och Coca Cola, men även bolag som Atlas Copco och ABB har på grund av en redan dominerande marknadsställning svårt att åstadkomma en tillväxt som motiverar värderingar kring 20 gånger årsvinsten. Som privatinvesterare är det också svårt att hitta något som marknaden missat då aktieanalytiker från hela världen hårdbevakar storbolagen. Ibland uppkommer det köplägen, men det krävs i regel allmänna nedgångar för att komma in till ett attraktivt pris och några sådana nedgångar har vi inte haft sedan 2011.