Hur många bolag överlever tidens tand?

Jag anser mig vara en långsiktig värdeinvesterare med en viss förkärlek för utdelningar. För att jag ska sälja krävs att något fundamentalt förändras som gör att mitt investeringsantagande inte länge håller. Genom att behålla en diversifierad portfölj med bolag och låta dem växa in i sina värderingar inbillar jag mig att jag kommer att nå en hygglig avkastning över tid.

Min investeringsfilosofi grundar sig på att det det lönar sig att vara långsiktig då aktier som grupp över tid är överlägsna de flesta andra avkastningsformer. När den här typen av mätningar görs jämförs ofta en grupp eller enskilda index med andra tillgångsslag över tid. Men hur många enskilda bolag överlever tidens tand?

Veckans affärer har i över 30 år rankat Sveriges 500 största företag och har skrivit en del intressant i ämnet. Av deras data framgår bland annat att av de tio största bolagen 1985 finns i dag bara tre kvar i toppen. Tittar vi ännu längre tillbaka, ända till början av århundradet, finns i idag bara ett bolag kvar bland de tio största. Detta bolag är Alfa Laval, som tidigare hette Separator. Tittar man globalt så hade lite mer än hälften av de bolag som var störst 1912 försvunnit 1995. Av bolagen som var med vid starten av Dow Jones 1986 finns i dag bara ett enda kvar i toppen – nämligen General Electric – enligt tidskriften Affärsvärlden.

Det förekommer att den här typen av statistik används som ett argument för att långsiktigt aktieägande är en farlig proposition, men någon sådan slutsats kan man inte dra utan att titta på anledningen till varför bolagen inte längre finns kvar bland de största. Det kan finnas en rad andra anledningar än konkurs. Bolagen i fråga kan ha köpts upp, vuxit i lägre takt än konkurrenterna, fusionerats eller förstatligats.

Vad som behövs för att kunna dra några mer ingående slutsatser är med andra ord titta på data kring vilka som försvunnit och varför. I en rapport skriven av Ulf Jakobsson för svenskt näringslivs räkning med titeln ”Globaliseringen av svenskt näringsliv” finns nästan exakt det vi eftersöker. I  tabellen nedan framgår vilka de 50 största (rangordnade efter omsättning) bolagen var i Sverige 1975, 1985, 1995 och 2005 (Klicka för större bild).

De bolag som gulmarkerats är de bolag som funnits med i toppen samtliga år och totalt rör det sig om 16 bolag. I några fall har bolag bytt namn eller genomfört fusioner under årens lopp. Kooperativa Förbundet KF har blivit Coop Norden, AB Skånska Cementgjuteriet har bytt namn till Skanska och OK har köpts upp av Preem Petroleum.

I nästa tabell från rapporten kan vi se vilka av bolagen som 2005 hade hamnat utanför topp 50-listan på grund av att verksamheten inte längre omsatte tillräckligt mycket för en pallplats. (Klicka för större bild).

Totalt rör det sig om 18 bolag som fortfarande fanns kvar som svenska bolag 2005, men som hade halkat utanför topp 50. Av de svenska bolag som halkat utanför listan noterar författaren till rapporten en hög andel varuproducerande företag såsom Alfa Laval, Boliden och NCC. Dessa bolag har enligt rapporten inte nödvändigtvis blivit mindre utan snarare är det så att nytillkomna bolag på listan 2005 har vuxit snabbare.

I nästa tabell från samma rapport framgår av vilka anledningar som övriga bolag försvunnit från topplistan (Klicka för större bild).

Av tabellen ovan kan vi se att 6 bolag inte längre finns med anledning av att de lagts ned, 16 har fusionerat med andra svenska bolag och hela 30 företag har köpts upp eller fusionerat med utländska bolag. Den senare gruppen är den enskilt största och den innehåller ett stort antal stora och betydelsefulla företag.

Slutord

Av totalt 153 bolag som vid ett eller flera tillfällen varit bland Sveriges största bolag har 4% gått i konkurs och försvunnit över en period på 30 år. Risken för någon som investerat sitt kapital i en diversifierad storbolagsportfölj under dessa 30 år har med andra ord varit liten. Även om risken att gå i konkurs är liten är det svårt att behålla sin position bland giganterna. Det är nämligen enbart 10 % av bolagen som lyckas stanna kvar på toppen under perioden. Anledningarna till detta kan vara många, men en anledning är avregleringar som skett inom finanssektorn, spelbranschen och telekom – bara för att nämna några. En annan anledning är sannolikt teknikutvecklingen som i vissa fall ritat om spelplanen helt och i andra fall åtminstone justerat den till mindre konkurrenters favör.

Samnolikt kommer en minoritet av dagens största bolag behålla sin dominerande ställning 10 år framåt. Kanske är det teknikbolagen som kommer att dominera Large Cap 2027? Så även om ”Buy and hold” är långt ifrån passé så bör man inte gömma sina bolag alltför långt ner i byrålådan utan med jämna mellanrum se över sin ursprungliga analys och investeringsantagande i syfte att försäkra sig om att ens bolag kommer att tillhöra vinnarna i en alltmer föränderlig värld.

Och på tal om aktieanalys så har jag författat en sådan som kommer att publiceras i Värdepappret nästa fredag, vilken jag är mycket nöjd med. Anslysobjektet är en svensk marknadsledare inom en global nisch med tillväxtutsikter. Ni som inte läser tidningen får snällt vänta en månad.

Image courtesy of Danilin at FreeDigitalPhotos.net