Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp – Clas Ohlson möter Procter and Gamble

Detta är ett inlägg i inläggsserien utdelarnas kamp där vi reser tillbaka i tiden och i efterhand utvärderar två hypotetiska aktieköp. Närmare bestämt låter vi en imaginär investerare köpa aktier för 10 000 kr i två bolag för att sedan avgöra vilken aktie som levererar högst utdelnings- och totalavkastning om vår fiktive investerare säljer sina aktier idag. Utdelningsavkastningen avgörs av det pris som vår fiktive investerare betalade för aktien och av de utdelningar som bolaget gett under perioden. Totalavkastningen är i sin tur summan av den kursuppgång som realiserats när vår fiktiva investerare säljer aktierna och de utdelningar denne fått under perioden.

Vilka är då bolagen som vår fiktive investerare reser tillbaka i tiden för att köpa? Det först bolaget förvaltar globala varumärken som de flesta växt upp med och känner igen. Det andra bolaget var tidigt i sin historia känt som gubbdagis, men har sedan dess breddat sitt produktutbud till att innefatta allt från småskruv till leksaker. Vi börjar med det sistnämnda bolaget som de flesta av er redan är bekanta med – nämligen Clas Ohlsson.

Clas Ohlson grundades 1918 som en postorderfirma i Insjön, Dalarna. Idag erbjuder man försäljning och service i sex länder genom fler än 200 butiker och e-handel. Clas Ohlson har ett brett sortiment av produkter inom fem produktområden: Bygg, El, Multimedia, Hem och Fritid. Företaget är noterat på Nasdaq Stockholm, har en omsättning på cirka 8 miljarder kronor och omkring 4 800 anställda

Det andra bolaget i dagens jämförelse är en utdelningsaristokrat från det stora landet i väst.

Procter and Gamble (P&G) är ett amerikanskt multinationellt dagligvaruföretag och världens största annonsör med varumärken som Gillette, Pringles och Yes. Bolaget har sitt huvudkontor i Cincinnati, Ohio och dess produkter säljs i över 180 länder och omfattar fler än 100 varumärken, av vilka ungefär ett tjugotal genererar mellan 1-10 miljarder dollar vardera i försäljningsintäkter. Huvudmarknaden är Nordamerika som står för ungefär 40 % av den totala försäljningen och på delad andra plats kommer Västeuropa och Asien med ungefär 20 % vardera.

Nu när vi bekantat oss med våra utmanare har det blivit dags för själva avkastningsduellen.

Den primära frågeställningen

Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr år 2000 i Clas Ohlson respektive Procter and Gamble ha fått under perioden 2000 till 2017?

Vi börjar som vanligt med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen kommer här en kort beskrivning av vad Clas Ohlson respektive P&G var för bolag när vår fiktive investerare köpte aktier i början av det nya millenniet.
När vi börjar vår utdelningsjämförelse hade IT-bubblan precis brustit och bolag som Framfab och Icon MediaLab fick se sina aktiekurser slaktas. I en tid då internethandeln sågs som en fluga och många bolag gick med förlust växte Clas Ohlsons e-handel månad för månad alltsedan starten fyra år tidigare. Under julen 2000 svarade internethandeln för 33 % av all handel via postorder vilket på den tiden var en mycket hög siffra. Framförallt var Clas Ohlson e-handelssatsning lönsam – något som var undantag snarare än regel i början av det nya millenniet.

Trots konjunkturen stod också Clas Ohlssons totala verksamhet stark då omsättning och vinst ökade med 26 % respektive 52 % under året. 2000 var fortsättningen på en positiv trend för bolaget då omsättning och vinst hade mer än tredubblats sedan 1996. De kommande åren kom utvecklingen att hålla i sig och vinstmarginalen nådde sin toppnotering 2003. Så här har lönsamheten utvecklats under hela jämförelseperioden.
Ovan kan vi se hur omsättningen varit i stigande trend sedan 2000 medan vinstmarginalen varit i fallande trend sedan 2003. Tuffare konkurrens på gamla och nya marknader är huvudanledningen till marginalfallet. I närtid har Clas Ohlson tvingats stänga 7 butiker.

Omsättningen har emellertid nästan vuxit mekaniskt år för år – i genomsnitt med ungefär 13 % per år. Totalt har intäkterna ökat med mer än 600 %. Eftersom vinstmarginalen har varit i fallande trend stora delar av perioden har inte vinsten ökat i samma takt, även om vinsttillväxten varit imponerande 480 % totalt under perioden. Lönsamhetsutvecklingen har, liksom för H&M, drivits främst av butiksexpansion. I början av 2000 var Clas Ohlsson verksamt i Sverige och Norge med 11 respektive 6 butiker. Under millenniets första år öppnade man tre nya butiker – en i Trondheim Norge, en i Uppsala och en i Skärholmen. Två år senare kom Clas Ohlson att expandera till Finland och 2008 gjorde man sitt inträde i Storbritannien. Under perioden 2000 till 2017 hann den svenska detaljhandelskedjan öppna totalt 183 butiker och expandera till 4 länder.

Clas Ohlson värderades i början av millenniet till 24 gånger vinsten och handlas till en direktavkastning på 1,7 %. Detta kan jämföras med genomsnittet för de senaste 10 åren där bolaget värderats till i genomsnitt 19 gånger vinsten och till en genomsnittlig direktavkastning på 3,9 %. Nu till den amerikanska motståndaren på andra sidan Atlanten.
Procter and Gamble var redan i början av vår jämförelse en gigant med en omsättning på lite över 38 miljarder. Lönsamheten växte dock inte i takt med försäljningen och två år tidigare hade ledningen påbörjat ett omorganisationsarbete för att få högre utväxling på sista raden. Omorganisationen gav emellertid inte önskad effekt och i början av det nya millenniet kulminerade försöken till omorganisation med en misslyckad fusion. I mars 2000 vinstvarnade Procter and Gamble och aktien föll kraftigt. Dåvarande VD:n fick gå och ersattes av A.G. Lafley som tillträdde som VD i juni 2000.

Lafley hade en tuff uppgift framför sig, men lyckades konsoliderade verksamheten kring de viktigaste varumärkena och under de följande fem åren fördubblades P&Gs försäljning trots att omsättningen bara ökade med ca 40 %. Under 2005 fortsatte framgången då P&G gick ihop med The Gillette Company. Efter samgåendet hade Procter and Gamble en varumärkesportfölj till ett värde på ca 22 miljarder dollar och bolaget hade ett totalt marknadsvärde på nästan 200 miljarder dollar. Tittar vi på hur lönsamheten utvecklats för bolaget efter krisåret 2000 fram till årsskiftet 2009 då Lafley lämnade sin post har utvecklingen varit imponerande då jätten nästan lyckades fördubbla omsättning och vinstmarginal.

Efter att A.G. Lafley lämnat bolaget stagnerade dock utvecklingen. Under det senaste åren har P&G stått inför allt hårdare konkurrens – det är tuff konkurrens från andra konsumentgiganter såsom Unilever, Nestlé och Kraft Foods och bolag som Wal-Mart och Target säljer och marknadsför sedan en tid tillbaka sina egna varumärken till lägre priser vid sidan av Procter and Gambles mer kända märken. Detta är en naturlig följd av att detaljhandlarna främjar sina egna varumärken då de har högre marginaler på dessa produkter.  Vinstmarginalen har dock återhämtat sig se senaste två åren som ett resultat av att man återigen påbörjat konsolidering av sin breda varumärkesportfölj.

Nu när vi gjort den obligatoriska tillbakablicken är det dags för själva avkastningsjämförelsen.

Vi börjar med hur utdelningsavkastningen sett ut för Procter and Gamble

Av diagrammet kan vi se att P&G i allra högsta grad är en utdelningsaristokrat då utdelningen årligen ökat under hela perioden. Utdelningstillväxten har legat på i genomsnitt 10 % per år under den studerade perioden. Totalt har utdelningen ökat med nästan 300 % sett över hela perioden. Nu tar vi en titt på vilken utdelningsavkastning Clas Ohlsons levererat under samma period.

Så här har utvecklingen sett ut för Clas Ohlson under samma period:

För en gångs skull har inte utdelningen sänks flera gånger som ofta är fallet för våra nordiska utmanare utan utdelningsgrafen är nästan i paritet med konkurrenten på andra sidan Atlanten. Hade det inte varit för de framgångsrika åren 2006-2008 då Clas Ohlsson höjde utdelningen rejält hade utdelningstrappan varit perfekt i amerikanska mått mätt. Jag misstänker att de flesta av er förstod att jag var ironisk, då det centrala är vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt under den studerade perioden och inte estetiken. För även om estetiken inte är perfekt finns där tillväxt – utdelningen har nämligen ökat med över 1000 % sett över hela perioden. Clas Ohlson har en historia av hög utdelning som i många år i rad överträffat bolagets utdelningspolicy som säger att utdelningen ska utgöra minst hälften av resultatet per aktie efter skatt med beaktande av den finansiella ställningen.

Sammanställning utdelningsavkastning

Slutord

I denna jämförelse står åter den nordiska representanten som vinnare. Clas Ohlson vann kampen primärt på grund av en högre tillväxt som återspeglade sig i en bättre kursutveckling för aktien, men även en högre utdelningstillväxt sett över hela perioden spelade in. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att utdelarnas kamp är en historisk jämförelse och att jämförelsen inte är något facit för framtida avkastning. Clas Ohlson har ett större utrymme att öka intäkterna och har en lägre värdering än jätten P&G. Clas Ohlson värderas till 22 gånger vinsten medan samma siffra är 25 för varumärkesjätten Procter and Gamble. Om jag tvingats välja mellan bolagen idag hade jag valt Clas Ohlson, även om marginalutvecklingen är ett orosmoment som gör att jag är osäker på om Clas Ohlson även i framtiden kommer att vara det bättre alternativet av de två.

Jag har lagt till inlägget under menyn ”utdelarnas kamp” där ni även hittar övriga avkastningsjämförelser.

Image courtesy of Sira Anamwong images at FreeDigitalPhotos.net