Att investera allt sitt kapital i en slumpvis utvald aktie är ingen bra idé

Inspirationen till dagens inlägg fick jag efter att jag läst ett inlägg av Investerarfysikern med titeln ”Slår enskilda aktier räntepapper?”. I inlägget hänvisar bloggaren till en amerikansk studie med samma namn som publicerades i år: ”Do Stocks Outperform Treasury Bills?” . I studien undersöks vilken avkastning slumpvis valda aktier noterade på NYSE, Amex och NASDAQ levererat mellan 1926 och 2015.

Totalt bestod undersökningsunderlaget av nästa 26 000 bolag. Av rapporten framgår att enbart 42 % av dessa aktier genererat en högre avkastning än räntepapper under den period de ingick i respektive index. 1000 aktier hade levererat en avkastning som med råge slagit det riskfria alternativet och det var också dessa 4 % som stod för merparten av den totala värdeökningen för samtliga index (ca 32 biljoner dollar). Indexen som studerades var viktade efter börsvärde, vilket innebär att ju större börsvärde ett bolag har desto större andel av indexet utgör detsamma. Bolag med högt börsvärde såsom Google och Apple kom med andra ord att påverka utfallet betydligt mer än bolag med ett lägre marknadsvärde.

En annan slutsats som presenterades var (föga förvånade) att en slumpvis vald aktie förlorar mot en marknadsviktad portfölj med aktier 96 % av gångerna och en likaviktad portfölj 99 % av gångerna.

För den som inte har tid eller ork att gå igenom själva studien finns en sammanfattning med den något missvisande rubriken: ”Why picking stocks is only slightly better than playing the lottery” i den här artikeln. Förutom att sammanfatta studien, visar man i artikeln hur vi medvetet och omedvetet väljer att tolka forskning så att den passar vår agenda. ”Confirmation bias” är ett högst mänskligt fenomen som visar på vår tendens att notera sådant som stärker vår övertygelse och ignorera data som motbevisar vår tes. Med detta sagt tar jag främst med mig följande lärdomar av studien.

• För varje bra bra bolag finns det åtminstone ett dåligt.
• Välj därför inte aktier slumpvis utan identifiera istället kvalitetsbolag som bevisligen varit och är lönsamma.
• Skapa dig en uppfattning om huruvida aktierna du ämnar investera i är dyra eller billiga genom att jämföra med konkurrenter och liknande bolag.
• Investera inte bara i ett bolag utan i en korg på 12 – 18 av de aktier som uppfyller dina kvalitetskriterier och där priset understiger det bedömda värdet.
• Mervärdet av att äga fler än 18 aktier är marginellt ur risksynpunkt och äger du flera tusen aktier kan du inte förvänta dig högre avkastning än för säkra räntepapper.
• Behåll dina aktier så länge inget väsentligt händer med bolaget som förändrar ditt investeringsantagande.

Slutord

Att direktäga aktier är riskfyllt och inget man ska ägna sig åt om man vill tjäna snabba pengar. Det finns gott om forskning som visar på att det är svårt att slå index och det är därför sannolikt klokare att investera i en handfull diversifierade indexfonder för den som inte har tålamod, tid eller intresse.

Men för de av oss som tror att vi klarar av att direktäga aktier är köp av ett antal lagom spännande och lönsamma bolag en möjlig väg att gå för att slå de riskfria alternativens avkastning över tid. Att fokusera portföljen och ta högre risk i jakten på extraordinär avkastning lik den Google levererat är inte att rekommendera.

Ett ännu sämre alternativ än att jaga vinnare är sannolikt att liksom i studien lämna över investeringsprocessen till en slumpgenerator och enbart satsa på en framslumpad aktie. En tröst om någon ändå försatt sig i en sådan situation är att chansen till positiv avkastning åtminstone är mycket högre än om man spelat på lotto.

Image courtesy of Graphics Mouse at FreeDigitalPhotos.net