Grunden till ett recept för att identifiera potentiella portföljkandidater

I tidigare inlägg presenterade jag värderingsmåttet EV/EBIT som ett alternativ till P/E-talet när det kommer till att identifiera lågt värderade bolag. Genom att ersätta täljaren P med Enterprise Value (EV) inkluderas andelen räntebärande skulder som används för att generera vinsten och även aktuell kassa.

Att förlita sig på P/E-talet som primärt värderingsmått när räntorna är så pass låga kan leda till felbedöningar om vi inte tar hänsyn till skuldernas storlek. EV/EBIT ensamt är dock ingen ”silver bullet” utan det krävs fler ingredienser för att skapa ett effektivt recept för att identifiera potentiella portföljkandidater. För även om jag vill köpa lågt värderade bolag är jag inte beredd att köpa vilken kvalitet som helst. För att vi ska kunna göra en mer kvalificerad bedömning behöver vi därför parallellt titta på fler nyckeltal.

I detta inlägg tänkte jag presentera vilka kompletterande nyckeltal man kan använda sig av för att försäkra sig om att de bolag som verkar lågt värderade (låga EV/EBIT-tal) har stabila finanser och är lönsamma.

Långsiktig betalningsförmåga

EV/EBIT tar höjd för kommande räntekostnader och förmågan att hantera dessa och bolag med hög nettoskuld straffas i värderingsmomentet, men måttet tar inte hänsyn till alla delar i balansräkningen. När vi filtrerar fram bolag med lägst EV/EBIT med hjälp av den utmärkta tjänsten Börsdata blir en begränsning tydlig. Även om de tillhör minoriteten dyker det upp bolag i listan med en soliditet som understiger 35 % då EV/EBIT inte ställer eget kapital i relation till totala tillgångar. Soliditeten gör just detta och anger den andel av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditeten är, desto större är den långsiktiga betalningsförmågan och förmågan att motstå framtida förluster. Måttet är viktigt för oss aktieägare och externa finansiärer som banker och kreditinstitut eftersom dessa kontinuerligt bedömer bolagets förmåga att betala tillbaka sina lån.

Kortsiktig betalningsförmåga

Fler bolag med lågt EV/EBIT kommer också att ha en balanslikviditet som understiger 100 % eftersom EV/EBIT inte jämför kortsiktiga fordringar med omsättningstillgångar. Soliditet är ett bra mått för att bedöma den långsiktiga betalningsförmågan hos ett bolag, men lika viktig är den kortsiktiga betalningsförmågan. I sämre tider kan det vara svårt för bolag att få tillgång till extern finansiering och i dessa lägen är förmågan att frigöra kapital på kort sikt för att på egen hand kunna täcka sina åtaganden och skulder centralt.

EV/EBIT säger oss lite om den kortsiktiga betalningsförmågan, men inte allt. Balanslikviditet är ett i sammanhanget användbart nyckeltal för att få en bild av huruvida ett bolag kan betala sina kortsiktiga åtaganden oavsett hur det går i den löpande verksamheten. Resonemanget är enkelt – bolaget måste kunna klara av att betala de kortfristiga skulderna till bland annat leverantörer och behöver då ha minst lika stora omsättningstillgångar som på kort tid kan likvideras. En balanslikviditet på 100% eller mer innebär att bolaget ifråga kan betala sina kortfristiga skulder. Ett värde under 100% indikerar att man kan behöva tillföra likvider genom exempelvis högre belåning.

Lönsamhet på eget kapital

Om vi enbart använder oss av värderingsmåttet EV/EBIT riskerar vi även missa de bolag som är särskilt effektiva på att generera vinst för satsat kapital. Genom att använda nyckeltalet Return on Equity (ROE) kan vi identifiera vilka bolag som är särskilt lönsamma.

ROE anger i procent hur mycket nettovinst som ett bolag genererar i förhållande till det egna kapitalet. Med andra ord hur duktigt ett bolag är på att generera avkastning med hjälp av aktieägarnas satsade kapital. Ett bra mått är att avkastningen bör ligga kring 10-20 % utan att bolaget har alltför hög belåning. Hög avkastning på eget kapital över tid kan ofta vara ett tecken på varaktiga konkurrensfördelar. ROE kan emellertid dopas av hög skuldsättning, men eftersom EV/EBIT tar hänsyn till nettoskuldsättningen undviker vi sannolikt bolag som använder stor hävstång för att genera sin vinst.

Vinstutveckling per aktie

Även om man med hjälp av EV/EBIT hittat lågt värderade kandidater där det endast krävs bibehållen lönsamhet för att ens avkastningsmål ska uppfyllas är förmågan att öka vinsten alltid önskvärd. Genom att titta på hur vinsten per aktie vuxit de senaste åren får vi även en uppfattning om eventuell utspädning. Att ha en uppfattning om hur lönsamheten har utvecklats över tid är också viktigt då vi annars riskerar betala för mycket för cykliska bolag. Det är stor skillnad att betala 10 gånger EBIT i lågkonjuktur och 10 gånger EBIT i samband med att efterfrågan är hög för ett cykliskt bolags tjänster.

Slutord

EV/EBIT utgör en bra utgångspunkt för att hitta attraktivt värderade bolag med hänsyn tagen till nettoskuldsättning, men som alla värderingsmått är det inte fulländat. Eftersom EV/EBIT inte tittar på andelen eget kapital i förhållande till vinst eller totalt kapital och inte heller omsättningstillgångar i förhållande till kortsiktiga fordringar krävs ytterligare mått för att identifiera attraktiva portföljkandidater. Som förespråkare av devisen ”keep it simple” tror jag att man kommer långt genom att parallellt titta på soliditet, balanslikviditet och lönsamhetsutvecklingen i förhållande till eget kapital och per aktie. Det finns många fler nyckeltal man skulle kunna använda i kombination med EV/EBIT, men jag tror man gör klokt i att begränsa antalet.

Slutligen skulle jag vilja vara så fräck att påstå att man med EV/EBIT som grund och ett begränsat antal nyckeltal har grunden till ett effektivt recept för att identifiera stabila och lågt värderade bolag som i en diversifierad portfölj över tid med stor sannolikhet ger en god avkastning. Något som jag kommer att återkomma till i framtida inlägg.

Image courtesy of everydayplus images at FreeDigitalPhotos.net