Vi är sannolikt många som då och då jämför aktiedepåns utveckling med index och med facit i hand funderat på om det varit klokare att satsa på indexfonder. Och det är inte så konstigt då det finns flera studier som visar på hur svårt det är för den genomsnittlige investeraren att slå de bredare indexen över längre perioder.
Så varför investera i aktier när man utan ansträngning kan få en högre avkastning genom att investera i en indexfond? Problemet med detta resonemang är att jämförelsen mellan index och aktiedepåns utveckling över tid är teoretisk. Precis som med all form av investering finns det i samband med indexinvestering inga garantier att man lyckas.
Till att börja med har alla indexfonder transaktionsavgifter som gör att avkastningen blir något lägre än indexet, men det är en petitess i sammanhanget. Ett betydligt större hinder för att uppnå en indexliknande avkastning är att man precis som den som investerar i aktier riskerar att fastna i de kognitiva fällorna som är förknippade med investering.
Risken att trampa i fällorna är kanske mindre för den som investerar i indexfonder, men de finns där vare sig vi är medvetna om dem eller ej. Ponera några enkla scenarion med ”genomsnittlige sparare A” som huvudrollsinnehavare.
- Marknaden har gått upp flera år i rad och sparare As indexfonder har ökat rejält i värde. ”Det här är för bra för att vara sant” tänker han, ”snart kommer fallet” varpå han säljer av fonderna i väntan på nästa nedgång, vilken inte kommer förrän om flera år.
- I ett annat scenario säljer inte den genomsnittlige spararen A sina fonder trots brant börsfall och följer med ner när börsen faller med mer än 40 %, men efter några månader tappar sparare A tilltron till indexstrategin och bestämmer sig för att sälja då denne inte ser någon ljusning.
- I ett annat scenario har den genomsnittlige spararen A nerver nog att följa med ner i fallet utan att sälja, men vågar inte köpa då det kan alltid sjunka mer resonerar han. Istället väntar han med att investera sina surt förvärvade slantar tills dess att börsen vänder.
Poängen med de simplistiska exemplen ovan är att oavsett vilka värdepapper man köper så kräver all investering tålamod och disciplin. De individer som drar ner avkastningen hos investerarkollektivet som helhet skulle sannolikt inte heller ha det tålamod och den disciplin som krävs för att år in och år ut investera i indexfonder.
Den procentuella överavkastning tappar sitt värde om inte samma belopp satsas
Att konstatera att Avanza Zero slagit din aktieportfölj procentuellt över tid är inte relevant om du inte investerar samma belopp i indexfonder som du tidigare investerat i aktier. Det är trots allt avkastningen på totalt kapital som är det viktiga.
För mig personligen är det betydligt lättare att investera 10 000 kr på ett bräde i ett bolag jag finner rimligt värderat i förhållande till framtidsutsikter än att göra detsamma i ett brett index där en stor del av bolagen kan vara övervärderade. Jag har mitt aktieintresse att tacka för jag har valt att investera så stor del av mitt kapital i marknaden. Hade jag bara ägt indexfonder hade jag sannolikt inte investerat lika stor del av mitt tillgängliga kapital.
En viktig faktor för att uppnå god avkastning är att befinna sig på marknaden med så stor andel av tillgängligt kapital som möjligt under så lång tid som möjligt. Att investera i indexfonder kan ge vissa motivationen och dedikeringen som krävs för att investera de belopp som krävs under en så lång period som 20 år utan att sälja, men för egen del skulle jag inte orka hålla motivationen uppe och lyckas med bedriften att investera 15 000 i indexfonder månadsvis i ur och skur under så lång period.
Indexinvestering passar inte alla
Jag tror att det är betydligt viktigare att hitta en investeringsform som man tror på och som resulterar i att man investerar en större andel av sitt tillgängliga kapital än att slentrianmässigt välja indexfonder utifrån devisen att den genomsnittlige spararen inte slår index.
Nästa gång du jämför din portfölj med index fundera på om du verkligen skulle klara av att investera samma summor i indexfonder över jämförelseperioden. Om inte är det bara en teoretisk jämförelse och inte ett reelt alternativ. Däremot finns det mycket att lära av den avkastning som indexfonder uppnår – bland annat vikten av diversifiering över tid.
Indexinvestering lämpar sig sannolikt bäst för den som inte kan eller vill lägga mycket tid och som inte vill investera större delen av sin disponibla inkomst. För den nischade grupp som jag tillhör tror jag att totalavkastningen i regel blir högre om man satsar på den investeringsform som motiverar – i mitt fall aktier.
Image courtesy of Master isolated images at FreeDigitalPhotos.net
Huvudet på spiken!
Billiga indexfonder är såklart ett toppenalternativ om man inte vill lägga en massa tid på sina investeringar men motiverande är dom inte. Jag har regelbundet köpt både aktier och indexfonder i ett år nu och hade jag bara kört indexfonder tror jag nog jag hade tröttnat (trots bättre procentuell avkastning).
Precis som du säger tror jag det är viktigt att man blir motiverad av sina investeringar för att orka hänga i under lång tid.
Tack för en bra blogg!
MvH Pengaregn
Hej! Tack för att du delar med dig! Ja, så var det för mig också en tid då jag fondsparade. Jag spenderade inte mycket tid på mitt sparande, men investerade inte heller några större belopp. Jag tror som sagt att intresse och motivation är viktiga faktorer som lätt glöms bort i teoretiska diskussioner. Kul att du uppskattar det som skrivs här på bloggen!
Hej, det är ju viktiga saker du tar upp. Tajming, både för köp och sälj, är oerhört svårt och väldigt avgörande för hur man lyckas med sin investering. Och samtidigt det allra svåraste av konster. Skulle ändå vilja utveckla resonemanget lite, där du i den sista raden nämner det som trots allt brukar betecknas som den enda fria lunchen, nämligen diversifiering. (Samt passivitet, som brukar sägas vara småspararens enda fördel gentemot marknaden i övrigt). Banker brukar räkna på riskprofiler, och det är inte helt taget ur luften. Vilken risk är du beredd att ta? Även stora normalt stabila bolag är ju inte precis riskfria, ta Ericsson eller numera även HM. Där brukar ju indexfonder ligga rätt tungt och åker med i fallet till viss del. För att ta exempel i närtid. Min tes är den lite tråkiga; den risk du är beredd att ta måste stå i proportion till den investering du vill göra. Har kamrater som är fullt nöjda med ett noll-ränte konto. Och andra som lägger massor i enstaka biotechbolag. För egen del, gäller diversifiering. Jag förmodas leva på min avkastning och kan därmed inte ta samma risk som den som har ett lönearbete att vila sin utkomst på. Har inte järnmage nog att gå all-in i enstaka aktier, eller ens indexfonder. Därför anser jag att bredd är viktig för att hålla ner risken så mycket som möjligt, och naturligtvis på bekostnad av eventuella större uppgångar. I min värld, försöker jag hålla en total standardavvikelse på 8% samt en förmodad tillväxt på 6-7%, där ca 4-5 av dessa består av aktieutdelningar. En fegisvariant, men en där jag kanske kan sova hyfsat de flesta nätter. Tiden får visa hur det går, och barnen lär väl också säga nåt om det vad det lider:=). Tack för en härlig blogg, (och jag är dessutom väldigt nära att traska in lite i Data Respons.)
sedvanliga högaktningsbetygelser,
Dan
Hej Dan!
Precis, det gäller att fundera på vilken risk man är villig att ta och även när du köper indexfonder tar du en risk som motsvarar en diversifierad aktieportfölj. Risken försvinner inte för att man investerar i indexfonder.
Visserligen minskar sannolikt risken för att hamna i de kognitiva fällor jag nämnde ovan om du investerar mindre belopp per automatik i indexfonder, men du kommer sannolikt inte uppnå samma totalavkastning som om du aktivt satsar större belopp på aktier.
Indexinvestering lämpar sig sannolikt bäst för de som inte kan eller vill lägga mycket tid och investera större delen av sin disponibla inkomst, men för den nischade grupp som jag tillhör tror jag att totalavkastningen blir högre om man satsar på aktier.
Kul att höra att du får inspiration från och uppskattar det som skrivs här på bloggen.
Jag trejdar relativt långsiktigt. Följer gärna med priserna upp men går säljer när priserna fallit för mycket från toppen för min smak.
Sedan augusti har jag legat all-in i Avanza Zero. En lyckoträff men nu har jag börjat diversifiera ut från fonden och köper enskilda aktier som ser ut att trenda bra istället. Vill inte ha allt i en och samma korg och vill inte ha massa skit-aktier på köpet bara för att de råkar vara populära.
Har än så länge bara släppt sargen och köpt små position i två aktier för att pröva.
Jag fördrar att titta på enskilda bolags förutsättningar och värdering istället för att lägga vikt vid de större marknadsrörelserna. Jag tror inte att jag tillhör den utvalda skaran som kan lyckas med marknadstajming på lång sikt, men det gäller att hitta en strategi man är bekväm med.
Tack för intressant inlägg!
Det är enkelt att investera i index, men inte lätt.
Alla psykologiska fallgropar finns på plats. Man måste vara oerhört väldisciplinerad, orädd, långsiktig och inte försöka trada index (dock ombalansera mekaniskt vid valda tillfällen, tex 1 gång/år). Detta kräver en hel del av sin man/kvinna och är verkligen lättare sagt än gjort.
MEN. Det finns dock mycket forskning som stöttar uppfattningen att man genom att köpa (och behålla!) billiga breda indexfonderna över tid slår de flesta andra alternativ. Ofta med bred marginal.
Som indexinvesterare är man dessutom i gott sällskap: Warren Buffett, nobelpristagarna Sharpe, Kahneman, Samuelson och Miller, Benjamin Graham, Charles Schwab, Peter Lynch, John Bogle mfl rekommenderar indexinvestering:
http://www.forbes.com/2010/06/03/investing-advice-bogle-buffett-lynch-personal-finance-indexer-ferri.html
Kul att du fann inlägget intressant! Ja, genom att köpa och behålla billiga indexfonder över en period på ca 20 år kommer man att uppnå en procentuellt fin avkastning som är svårslagen.
Det är dock avkastning på totalt kapital som är det intressanta och jag har dock inte motivationen att investera så mycket som 10 000 – 15 000 av sin disponibla inkomst i indexfonder månatligen.
Jag tror som sagt att indexinvestering är det bästa valet för de som inte kan eller vill lägga mycket tid och investera större delen av sin disponibla inkomst, men för den nischade grupp som jag tillhör tror jag att totalavkastningen blir högre om man satsar på aktier.
Intressant inlägg om intresse och motivation.
För mig är aktier inte ett intresse, så därför slipper jag mycket tid och jobb med bolagsanalyser. Men jag är intresserad av investeringar och då blir det mer analys och djupdykning just där istället.
Fördelen är just att motivationen alltid finns med investeringarna. Om man har förståelse, kunskap och erfarenhet av (aktier och..) investeringar så inser man att tålamod och disiplin är viktiga delar även för investeringar i aktier.
Dock väljer jag hellre ”stora, stabila och lönsamma bolag med långsiktiga huvudägare och stabila utdelningar” än indexfonder. Men det är en smaksak.
Besser
” Problemet med detta resonemang är att jämförelsen mellan index och aktiedepåns utveckling över tid är teoretisk.”
Hur menar du? Om du fått högre avkastning på din fond än om du försökt välja aktier så är det en väldigt praktisk fråga. Det är möjligen framtiden som är troretisk. Buffet har hela tiden jämfört sig med sp500.
Jag ska försöka förtydliga – Låt oss säga att du i 10 års tid har lyckats med bedriften att generera en genomsnittlig avkastning på ca 7 % per år med hjälp av dina aktier. När du sedan på år 10 jämför dig med index ser du till ditt förtret att index slagit dig med i genomsnitt ca 2 % per år.
I det här läget kan det vara lätt att tänka – Jag kanske borde satsat på indexfonder istället, men för att överträffa den totalavkastning du fick genom dina aktier hade du behövt investera lika stora belopp i indexfonder under hela 10-årsperioden och stannat lika länge i marknaden. Jag hade sannolikt inte klarat det och därför blir jämförelsen enbart akademisk (teoretisk).
Har själv både indexfonder och enskilda aktier. Tycker variationen är bra. Tar mer risk med aktierna men ser också en möjlighet till högre avkastning. Jag jämför mig med index och skulle jag underprestera märkbart är tanken att gå över till indexfonder. I slutändan vill jag ha så bra avkastning till så låg kostnad som möjligt. Mvh Slimis
Låter inte som en dum strategi, jag vet många som kombinerar.
Mvh
Jag förstår inte varför det skulle vara svårt att motivera sig till att lägga samma månadsbelopp på indexfonder som på aktier om man nu vet att index över tid är svårslaget. Poängen är väl att tjäna pengar? Rent psykologiskt tycker jag det är svårare att behålla en aktie som tillfälligt rasar än en indexfond som rasar. Det är ju lättare att tänka att man gjort en felinvestering vad gäller en enskild aktie och därmed är det lättare att bli nervös och sälja.
Alla är vi olika. 🙂 Jag tycker det är lättare att behålla och investera större belopp i bolag jag bevakat en längre tid och känner väl.