Nu tycker jag vi glömmer det amerikanska valet en stund och fokuserar på historiskt avkastning. Det var ett tag sedan nu, men det har nämligen återigen blivit dags för en avkastningsduell i inläggserien utdelarnas kamp. Denna gång utspelar sig kampen mellan två av Sveriges mest kända investmentbolag.
Det numera Lundbergledda Industrivärden ska nämligen gå en rond mot Wallenbergarnas Investor. För er som inte är helt bekanta med våra två största investmentbolag kommer här en kort beskrivning av båda bolagen. Som kuriosa kan nämnas att tillkomsten av investmentbolag i Sverige har sitt ursprung i ett lagförslag som skulle begränsa bankers värdepappersinnehav. Detta gjorde att Stockholms Enskilda Bank placerade sina innehav i Investor och Handelsbanken i investmentbolaget Industrivärden.
Industrivärden
Industrivärden bildades 1944 och delades ut till aktieägarna i Handelsbanken. Det största aktieinnehavet var ursprungligen LM Ericsson, ett bolag som förövrigt finns kvar i portföljen än idag. Industrivärdens affärsidé är att bedriva långsiktigt värdeskapande kapitalförvaltning genom aktivt ägande. Det långsiktiga målet är att öka substansvärdet i syfte att generera en avkastning till Industrivärdens aktieägare som överträffar marknadens avkastningskrav. Industrivärden är en stor investerare och aktiv aktieägare i Handelsbanken, SCA, Volvo, Sandvik, Ericsson, ICA Gruppen, Skanska och SSAB. Av innehaven väger Handelsbanken tyngst och svarar ensamt för en fjärdedel av portföljvärdet.
Investor
Investor bildades av familjen Wallenberg 1916 som en avknoppning från Stockholms Enskilda Bank. I den ursprungliga portföljen hade Investor innehav i företag som AB Scania-Vabis och AB Diesels Motorer.
Investor äger idag både noterade och onoterade bolag. Genom betydande ägande och styrelserepresentation arbetar investmentbolaget för att utveckla sina bolag. De noterade bolagen utgör majoriteten av Investors portfölj och är i dagsälget: ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Nasdaq, Saab, SEB, Sobi och Wärtsilä. Investors onoterade innehav består främst av de helägda dotterbolagen Aleris, BraunAbility, Grand Group, Mölnlycke Health Care, Permobil och Vectura.
Den primära frågeställningen är följande: Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1996 i Industrivärden respektive Investor ha fått under perioden 1996-2016?
Vi börjar med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen tänkte jag ge en kort beskrivning av vad Industrivärden respektive Investor anno 1996 var för bolag. Vi börjar med Industrivärden.
I början av 1996 var Industrivärden ett blandat investmentbolag med aktier i börsnoterade bolag samt helägda dotterbolag. Dotterbolagen var verksamma inom verkstad, handel och fastighetsförvaltning. Nedan ser ni Industrivärdens bolagsstruktur i mitten av 90-talet.
Flera av bolagen känner jag igen medan Inductus, Fundament och PLM är nygamla bekantskaper. Inductus bestod av de fem verkstadsföretagen Besam, Hydrauto, Isaberg, Rapid och Thorsman samt Elitfönster. Det då ”nya” Elitfönster ägdes till 50% av Industrivärden och till 50% av Skanskas dotterbolag Myresjö. Under 1995 omsatte Inductus totalt 4 466 Mkr och hade 4 279 heltidsanställda. Koncernen svarade för cirka 12% av värdet på Industrivärdens beräknade totala tillgångar vid utgången av 1995.
Dotterbolaget Fundament förvaltade Industrivärdens kommersiella fastighetsbestånd. Fastighetsbeståndet bestod vid tidpunkten av åtta fastigheter, huvudsakligen i Stockholmsregionen. Fastigheternas värde beräknades 1995 till 1 000 Mkr. Fundament svarade för cirka 6% av Industrivärdens beräknade totala tillgångar vid utgången av 1995.
PLM tillverkade och marknadsförde konsumentförpackningar i metall, glas och plast främst till dryckes- och livsmedelsindustrin i Europa. PLM var vid tidpunkten Europas sjunde största förpackningsföretag. Bolaget såldes 1999 till det brittiska företaget Rexam. Industrivärden hade från sin start 1944 fram till hösten 2005 alltid haft något eller några helägda bolag men efter ett strategiskt övervägande så valde bolaget att 2005 börsnotera sitt enda kvarvarande helägda bolag i form av teknikhandelsbolaget Indutrade samt att 2006 sälja häftklammertillverkaren Isaberg Rapid. Sedan dess består Industrivärdens enda tillgångar av poster i börsnoterade aktiebolag.
Industrivärdens börsportfölj hade ett marknadsvärde på totalt 9 487 miljarder (ej inflationsjusterat). Under samma tidpunkt var direktavkastningen ca 5,5% och substansrabatten låg kring 35%.
1996 var Investor ett av de största börsnoterade bolagen i Sverige och hade ett framgångsrikt år bakom sig där totalavkastningen slutade på nästan 23%. Investmentbolagets aktier handlades på börserna i Stockholm och London. Investor var också påväg att sälja 55 % av sitt ägande i Scania i samband med att bolaget skulle noteras på Stockholmsbörsen samt NYSE. Noteringen av Scania var den dittills största börsintroduktionen.
Året innan hade Saab-Scania delats upp i två separata företag där Scania AB blev specialiserad på tillverkning av tekniskt avancerade lastbilar och bussar medan Saab AB blev specialiserade på tillverkning av militära och civila flygplan som försvars- och industrielektronik.
Förutom Saab och Scania var läkemedelsföretaget Astra, ett av världens snabbast växande läkemedelsföretag, ett av Investors större innehav. Till innehaven hörde även STORA, skogsindustriföretaget som redan då tillhörde världsledarna, samt Intensive – en industrikoncern med innehav i medicinteknikföretaget Gambro och ABB. Andra innehav som fanns i portföljen redan då var industriföretaget Atlas Copco och Ericsson. Andra bolag var kullagertillverkaren SKF, Electrolux, OM Gruppen, TV4, S-E- Banken, SILA, Orrefors Kosta Boda och även WM-data. I början av 1996 var direktavkastningen på beskedliga 4,1% och aktien handlades till en substansrabatt som var historiskt hög. Nu när vi gjort en liten tillbakablick är det dags för själva jämförelsen.
Vi börjar med hur diagrammet ser ut för Industrivärden.
Industrivärdens utdelningsdiagram är imponerande och även om det förekommit utdelningssänkningar så är trenden stigande över tid. Utdelningen har ökat med i genomsnitt 10% per år och totalt 355% över hela perioden.
Så här har utvecklingen sett ut för Investor under samma period:
Investors utdelningsdiagram är snarlikt tidigare diagram och precis som Industrivärden har man delat ut varje år och även om utdelningen varierat från år till år är trenden stigande.
Utdelningsavkastning
Av tabellen nedan kan vi utläsa att det är Industrivärden som går vinnande ur striden. Den som investerat 10 000 kr 1996 i Industrivärden har nämligen fått nästan 66% mer i utdelning – eller 11 556 kr mer fram till 2016.
”Utdelningsökning” visar på hur mycket utdelningen har ökat sett över hela perioden för respektive bolag utan hänsyn till antal aktier som ägs och här slår Industrivärden Investor, men det är tack vare en lägre värdering vid investeringstillfället som Industrivärlden får övertaget i utdelningskampen.
Totalavkastning
Alla är inte lika intresserade av utdelningar och även för oss som är långsiktiga och säljer sällan är totalavkastning en avgörande parameter. När vi tittar på totalavkastningen (kursuppgång + utdelningsavkastning) står Industrivärden åter som vinnare. Den som investerat 10 000 vid periodens början i båda bolagen har fått 38% mer i totalavkastning om han eller hon köpt Industrivärden.
Men vad skulle hända om man valde att återinvestera utdelningen?
Även här skulle den som investerat i Industrivärden gå vinnande ur kampen (även om det blir betydligt jämnare än vad jag först trodde). Den som investerat i Industrivärden har fått hela 134 543 eller 15% mer i avkastning efter perioden slut.
Vad kan vi dra för lärdomar efter kampen?
Industrivärden vann kampen främst på grund av sin lägre värdering vid inköpstillfället. En annan intressant aspekt i sammanhanget är den positiva inverkan som återinvestering av utdelning har på totalavkastningen. För Investors del ökade totalavkastningen med mer än 100% när man återinvesterade utdelningarna under den studerade perioden.
Bortser vi från tävlingsmomentet är det tydligt hur båda investmentbolagen har varit utmärkta investeringar sett över hela perioden. Totalavkastningen för Investor respektive Industrivärden har varit på 1 167 % respektive 1 248% (genomsnitt nästan 14% per år), vilket slår de flesta fonder för samma period.
Viktigt att notera är emellertid att den som idag köper aktier i något av investmentbolagen inte kan förvänta sig samma utveckling då värderingarna är historiskt höga för båda bolagen och i synnerhet för Investor. Jag har sagt detta tidigare, men det tål att upprepas – oavsett om man fokuserar på utdelnings- eller totalavkastning är det i sammanhanget viktigt att använda sig av den största fördel man har som privatinvesterare – nämligen tid att invänta rätt köpläge.
Jag har i vanlig ordning lagt till inlägget i huvudmenyn som jag döpt till utdelarnas kamp.
Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net
Grymt inlägg! Båda finns i portföljen, hoppas de fortsätter att leverera!
Roligt att höra, det hoppas jag med!
Bra skrivet 🙂 Utmärkta aktier att köpa när substansrabatten är hög.
Tack, kul att höra!
Kan bara hålla med ovanstående skribenter. Riktigt bra inlägg!!
Tack Aktiepappan, roligt att höra att så många uppskattar inlägget!
Älskar dessa artiklar, men hur pass mycket skiljer sig värdet åt på dessa två bolag 1996 mot dagens? Båda handlas till ganska bra substansrabbat och börsen har ju precis genomgått en bearmarket där vi fått se kurserna minska med ca 30-35% sedan toppen april 2015.
Idag är värderingen betydligt högre än 1996 – För industrivärden var substansrabatten kring 35% och direktavkastningen 5,5% 1996. Idag är direktavkastningen knappt 3% och substansrabatten söder om 12%.
Tack för ännu ett intressant inlägg. Håller själv på att långsiktigt fylla på i dessa och några andra investmentbolag, tex kinnevik. Var också nyfiken på hur du kom fram till att de var förhållandevis dyra nu. Funderar mycket på om jag ska samla pengarna på hög och invänta ”börskrasch” eller köpa lite då och då när substansrabatten är hyfsad.
Nog tycker jag att både substansrabatten i Investor och Kinnevik är tillräckligt hög för att man skall kunna gå in med en slant i dagens marknadsläge.
Substansvärde Investor: 380 kr, rabatt mot fredagens kurs (310 kr) ger en rabatt om 22 %.
Substansvärde Kinnevik: 271 kr, rabatt mot fredagens kurs (215,7) ger en rabatt om 25 % (nästan 26). Handlas över sitt 10-åriga snitt..
http://www.investmentbolag.n.nu/
Historiska snitt (10 år):
Investor: 25,49%
Kinnevik: 23,04%
Industrivärden: 17,34%
Latour: 15,79%
Lundbergs: 18,24%
Melker S: 0,01%
Tack, kul att höra! Jag tittar främst på direktavkastning och underliggande intjäning.
Substansrabatten är knepig då den bygger på marknadens värdering av innehaven och blir därför vilseledande som mått nu när vi har en högt värderad börs.
Beror på vad du har för avkastningskrav, men jag hade väntat till lägre värdering och sedan köp stegvis.
Nej det är klart att det aldrig kan vara så enkelt somman vill att det ska vara. Tack för svar, det är lärorikt. Har en tanke om att vilja vara någon form av värdeinvestersre men sen när man sitter där med lite pengar över så är det svårt att hålla sig borta. Krävs mer diciplin 🙂
Ja, att som aktieintresserad vara disciplinerad är bland de större utmaningarna 🙂
Passar på med ett par frågor till. Du tittar främst på underliggande intjäning. Något som känns svårt för mig som okunnig när det gäller investmentbolag. Sen tittar du på direktavkastning. Jämför man Investor/industrivärden med tex maersk som just nu ligger bra till på din bevakningslista, så verkar alla ha liknande direktavkastning på ca 3,x just nu. Hur viktigt, för dig, är det då att ett företag har tex 4%+ DA, jämfört med ett företag där man tror på totalavkastningen men DA är något låg?
Känns det som en tryggare/säkrare investering för dig att till dagens priser lägga pengarna på ett enligt dig ”billigt” företag som byggma jämfört med dagens industrivärden/Investor även om de är bredare?
Tack Viktor också för en bra länk, intressant att kunna de genomsnittlig substansrabatt över 5år.
”Hur viktigt, för dig, är det då att ett företag har tex 4%+ DA, jämfört med ett företag där man tror på totalavkastningen men DA är något låg?”
En direktavkastning norr om 4% är inte mycket värd om förutsättningarna för framtida lönsamhetstillväxt är dåliga. Jag söker ofta efter båda – direktavkastning norr om 4 % och goda förutsättningar för lönsamhetstillväxt som ofta leder till utdelningstillväxt. Jag har en enkel tabell som under investeringskriterier som visar på ett ungefär vad jag kräver för utdelningstillväxt vid olika DA.
För att förenkla resonemanget kan jag avslöja att jag som oftast investerar i aktier där direktavkastningen är norr om 4 %.
”Känns det som en tryggare/säkrare investering för dig att till dagens priser lägga pengarna på ett enligt dig ”billigt” företag som byggma jämfört med dagens industrivärden/Investor även om de är bredare?”
Det är en svår fråga då jag inte känner till vilka avkastning krav du har, hur lång din investeringshorisont är eller hur din portfölj ser ut. Jag försöker ta höjd för kvalitet/risk genom att ange motiverat P/FCF-tal i min värderingsmodell. Ju högre motiverat P/FCF-tal desto högre kvalitet och lägre risk anser jag vara förknippad med bolaget.
Hade jag inte ägt Byggma eller något av investmentbolagen hade jag valt Byggma i dagsläget, men jag är inte säkert på att det är rätt val för dig. Byggma är en väldigt illikvid aktie, vilket innebär att det kan ta tid innan man får sålt sina aktier. Sedan är bolaget inte särskilt bevakat vilket gör att det ställer högre krav på dig som sparare.
I min värderingsmodell tar jag alltså hänsyn till både direktavkastningen idag, bedömd utdelningstillväxt, vad jag anser vara en hållbar intjäning och ett skäligt P/FCF-tal (kvalitet). Det är på dessa grunder som jag rangordnar min bevakningslista. Jag har försökt beskriva processen här:
Det här är min modell (anpassad efter mina avkastningskrav, risktolerans och kunskapsnivå) och den passar sannolikt inte alla rakt av.
Hoppas inte mitt svar förvirrar mer än det hjälper dig
Mvh
Jag förstår att du är begränsad i råden du kan ge eftersom du inte vet mer om mig eller min portfölj men det är intressant att veta hur du tänker.
Ditt svar förvirrade inte, tvärtom så är det lite klarare nu. Tack för att du tog dig tid! Jag väntar med spänning på nästa inlägg, de är nästan alltid intressanta 🙂 speciellt när du analyserar/jämför företag. Kopparbergs, Nibe och kinnevik/latour står högt på min önskelista 🙂
Kul att höra! Jag kan redan nu säga att det kommer fler jämförelser närmaste tiden 🙂
kunde inte hålla mig borta…..Du vill sprida ut köpen i ett företag, samt siktar på 5-15% för var företag av portföljens storlek. Om man tänker sig att det är ett riktigt kvalitetsbolag du börjat köpa in dig på, som kanske inte spenderar så lång tid under ditt kurstak, hur ser du då på att fylla på? Kan du tänka dig att fortsätta fylla på i företaget eftersom du gillar det och tror på det, eller du väntar tills det någon gång kanske åter hamnar under ditt kurstak?
Hur uppdaterad är din bevakningslista? ditt tak på Autoliv är 486 när dagens kurs på ca 900 ger ett PE på ca 15. Några snabbar tankar om dagens Autoliv? 🙂
Ingen fara, kul att du är frågvis. Jag har som målsättning att köpa när i närheten och helst under kurstaket. Det händer dock att jag köper även om kursen är en bit över kurstaket i samband med att jag exempelvis återinvesterar utdelningar.
Har ingen schema som jag följer, utan jag försöker så gott jag kan hålla den aktuell. Tyvärr har den nog vuxit sig lite för stor för att jag ska vara nöjd med uppdateringsfrekvensen och Autoliv är ett exempel på detta. Tack förresten för påminnelsen, såg att jag inte uppdaterat utdelningen. Men för att svara på din fråga så gillar jag Autoliv med dess starka ställning på säkerhetsmarknaden. Det kanske är dags att återbesöka bolaget nu när det gått något år sedan min analys: Analys av Autoliv.
När man jämför aktiepris utvecklingen mellan INDUSTRIVÄRLDEN C och INVESTOR B de senaste 5 åren är ju kursutvecklingen dramatiskt mycket bättre för INVESTOR. Under medio 2012 var kurserna i stort sett desamma. Vilket bör ha en effekt även på totalavkastningen.