Ignorera inte fina fiskar för att de simmar i mindre vattendrag – Bolagsstorlek är inte allt

Det finns investerare som köper bolag tillsynes enbart för att de är små och volatila och så finns det de som undviker mindre bolag oavsett kvalitet av den enkla anledningen att de är just mindre. Detta inlägg kommer att handla om den senare företeelsen. Huvudargumentet är att mindre bolag kräver mer bevakning då risken för oväntade negativa överraskningar är större än för stora diton.

Jag är beredd att hålla med påståendet om vi talar i generella termer. Det jag dock vänder mig mot är när man mer eller mindre slentrianmässigt använder bolagsstorleken som argument för att avfärda i övrigt fina bolag. Vad man indirekt gör är att man tillskriver stoleken större vikt än till exempel lönsamhet och marknadspenetration.

Låt oss säga att vi har två bolag – ett med 1000 anställda och ett med 100 ooo anställda och att de båda är välskötta med en stark marknadsposition och sunda finanser. Det mindre bolaget är en spegelbild av det större sånär som på antalet anställda och den marknad de verkar på. Vad är det då som gör det mindre bolaget mer riskfyllt? När marknadsklimatet väl vänder neråt kommer det mindre bolaget sannolikt att straffas betydligt hårdare på börsen. Detta är något av en naturlag, men om vi utgår från att alla pengar vi investerar på börsen är sådana som vi kan avvara på flera års sikt – är det då verkligen så farligt?

Fler fula fiskar i mindre vattendrag
Kursrisken kan man som långsiktig investerare ignorera. Värre är om det mindre bolaget visar sig vara en ful fisk – eller, med andra ord, att investeringskvaliteten inte var den vi förväntade oss att den skulle vara. Ytterligare en risk som i högsta grad är verklig är den finansiella risken som Aktiefokus lyfter upp i ett bra inlägg på samma tema. Mindre bolag har i regel inte samma tillgång till de finansiella marknaderna som större och kan få det svårt att finansiera sin verksamhet framförallt i sämre ekonomiskt klimat. Man bör därför leta bland kategori mindre bolag som har en historik av lönsamhetsstabilitet, goda finanser och där huvudägaren har finansiella muskler.

Det gäller med andra ord att passa sig som sparare om man fiskar i de mindre vattendragen då risken att stöta på en ful fisk är betydligt större, något som bloggaren och grundaren av börsdata 40procent20år uppmärksammade i följande inlägg där han presenterar statistik som visar på att antalet olönsamma och riskfyllda bolag ökar ju längre ner man kommer i börslistorna storleksmässigt. Visserligen finns det riktiga tillväxtraketer på de mindre listorna, men de tillhör en klar minoritet. Det ska påpekas i sammanhanget att undersökningsmetoden inte är helt utan brister (vilken är det?) då den inte tar inte hänsyn till bolag som har flyttats eller annoterats.

Risker hör livet och investeringar till
Det krävs med andra ord en noggrann analys och säkerhetsmarginal innan man väljer att kasta spöet i de mindre vattendragen, men all investering oavsett storlek på underliggande verksamhet bygger på ett risktagande och målsättningen är att den risk du tar mer än väl täcks upp av investeringens uppsida. Det finns dessutom ett utmärkt sätt att skydda sig från att trampa på en mina – nämligen diversifiering. Genom att äga åtminstone 10 bolag minskar risken ordentligt samtidigt som möjligheterna till överavkastning finns där.

Jag anser att risker hör aktieinvestering till och jag har insett att det är genom misstag som jag vuxit som investerare och bloggare. Tänk dig att gå ett helt liv utan minsta motgång. Hur kul skulle det egentligen vara och skulle du uppskatta dina framgångar lika mycket om du inte upplevt några motgångar och nederlag?

Mindre bolag något för alla?
Men de som saknar intresse och tid att analysera bolag på Mid Cap och neråt? Borde de enbart hålla sig till Large Cap? Om man saknar intresse och tid att lägga på aktieanalys kan ett alternativ vara att välja ett antal aktier på Large Cap och på så sätt skapa sig ett oviktat index precis som Aktieingenjören påpekar i följande inlägg, men då får man också nöja sig med en avkastning av mer modest karaktär. Bolag i modell större är inte heller någon riskfri investering – Telia, Volkswagen och Deutsche Bank och Lehman Brothers är alla exempel på det.

Jag kan tycka att man gör sig själv en otjänst som aktieintresserad om man begränsar sig till att titta endast på större bolag. Visst – att titta på mindre genomlysta bolag kräver i regel en större arbetsinsats, men det är också utvecklande och dessutom finns det prisvärda verktyg såsom Borsdata.se med vilkas hjälp det går att komma långt utan att ens öppna en årsredovisning. Därtill finns skickliga bloggare som följer nordiska bolag av modell mindre där man kan hämta stöd.

Slutord
Jag vill inte med detta inlägg säga att man ska bortse från storbolag eller att dessa bolag per definition är sämre investeringar än mindre diton om de kan fås till rätt pris. Skulle vi få ett allmänt börsfall finns det många fina storbolag där jag kan tänka mig att öka mitt ägarskap – exemplevis JNJ, Novo Nordisk och Kone. Att ignorera fina bolag på grund av att de är små kan dock leda till lägre avkastning och man riskerar att missa en möjlighet att växa som investerare.

Det finns en hel del fina fiskar i de mindre vattendragen så ignorera inte dessa enbart för att de lever just i små vattendrag, om inte annat är de fina att titta på.

Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net