Rondvila i utdelarnas kamp

Jag har hunnit skriva ett antal avkastningsjämförelser i inläggsserien “utdelarnas kamp” vid det här laget och jag tänkte att det kunde var dags för en liten avstämning. Det här inlägget är med andra ord tänkt som en rondvila där jag sammanställer samtliga resultat från avkastningsjämförelserna och reflekterar över vad jag sett i anslutning till att jag författat mina inlägg. För den som missat mina tidigare inlägg i serien finns information om själva upplägget och länkar till samtliga publicerade jämförelser i huvudmeny under rubriken “utdelarnas kamp”.

Jag tänkte börja inlägget med ett antal sammanställningar i listform med data över de bolag som hittills ingått i avkastningsjämförelserna.

Sammanställning utdelningsavkastning

Den första listan är sorterad i fallande ordning efter erhållen utdelningsavkastning för de bolag som hittills deltagit i duellerna. För er som är nytillkomna läsare avgörs utdelningsavkastningen av det pris du betalat för aktien och av de utdelningar som bolaget gett under den studerade perioden.

Vid en snabb anblick ser man hur de nordiska bolagen gått vinnande ur samtliga dueller. Jag misstänkte redan innan mina jämförelser att de amerikanska bolagen inte skulle leverera så imponerande utdelningsavkastning som deras fina utdelningsdiagram gett sken av, men jag var inte beredd på att de nordiska bolagen skulle stå sig så här bra mot utdelningsaristokraterna på andra sidan Atlanten.

Sammanställning totalavkastning

Sorterar vi emellertid listan efter totalavkastning är inte den nordiska dominansen total. Totalavkastning definierar jag som summan av realiserad kursuppgång samt mottagna utdelningar under den studerade perioden.

Ovan ser vi hur Realty Income, KO, DE och GAP lyckas bryta den nordiska dominansen något, även om jumboplatserna forfarande innehas av de icke-nordiska jättarna. Något man bör vara medveten om i sammanhanget är att totalavkastningen för de amerikanska bolagen delvis är dopad av dollarns rejäla förstärkning gentemot den svenska kronan under perioden (ca 28%) och även Fortum och Sampo har gynnats av en Euroförstärkning på ca 12%.

Plockar vi bort valutaeffekten så tappar främst de amerikanska bolagen placeringar, men även Fortum och Sampo drabbas i lägre utsträckning och H&M lyckas knipa förstaplatsen från just Sampo.

Vad beror den nordiska dominansen så här långt på?

Kan det vara så att de nordiska marknaderna vi inköpstillfället var ovanligt lågt värderade och att exempelvis Stockholmsbörsen haft en mycket bättre utveckling än börserna på andra sidan Atlanten under perioden 1995-2016? Om vi jämför index över de största bolagens utveckling på den svenska respektive amerikanska börsen ser vi att utvecklingen är jämbördig.

OMX 30

S&P 500

Fick de som köpte de nordiska bolagen i jämförelsen mer utdelning- och aktier för pengarna?
Nedan har jag sammanställt direktavkastning och P/E-tal i början av jämförelseperioden och i slutet – sorterat på totalavkastning (rensat på valutaeffekt).

Sammanställningen visar på att många av de amerikanska bolagen hade lägre direktavkastning vid inköpstillfället vilket stöder min tes ovan. Tittar vi på P/E-talen för början av jämförelseperioden är dock inte värderingsskillnaden lika markant, även om WMT är det tydliga undantaget. Av de nordiska bolagen är det enbart Handelsbanken och Sampo som utmärker sig värderingsmässigt, medan H&M värderades till ca 30 gånger vinsten vid periodens ingång.

Att titta på värderingen i början av perioden ger dock inte hela bilden då det är det framtida kassaflöden som vi aktiesparare betalar för. Om ett bolag varit högt värderat i förhållande till sin framtida intjäningsmöjlighet vet vi först med säkert i slutet av investeringsperioden. I det här fallet har vi förmånen att kunna se hur lönsamhetsutvecklingen sett ut för bolagen i fråga, så låt oss göra detta.

Nedan presenterar jag hur stor vinst- respektive omsättning var i början av respektive slutet av perioden och differensen i procent däremellan. Listan är sorterad på totalavkastning rensat för valutaeffekt.

Tittar vi på hur mycket vinsten ökat totalt under perioden tycker jag mig se att de bolag som gett högst totalavkastning också haft högst procentuell vinsttillväxt. Realty Income är det av de amerikanska bolagen som utmärker sig tillväxtmässigt, men trots detta hamnar bolaget först på åttonde plats.

Vad beror då den goda vinsttillväxten på?

Frågan är öppen för spekulation och att spekulera är också vad jag tänker göra. Jag tror att följande faktorer spelat en avgörande roll.

Mindre bolag har större utrymme för tillväxt
En tidigare tes jag haft var att de nordiska bolagen överlag varit mindre och att de haft större utrymme för tillväxt i början av jämförelseperioden. Tittar vi på listan blir det tydligt att de nordiska bolagen överlag var mindre omsättningsmässigt och att de också överlag verkade på färre marknader, vilket bör har gett dem större tillväxtutrymme. Många av de amerikanska bolagen var å sin sida redan i början av jämförelseperioden globala jättar med den högsta tillväxten bakom sig, men det är inte hela sanningen..

Marknadsplatsens storlek
Den amerikanska marknadens storlek och populäritet gör att bolag av hög kvalitet med fin tillväxthistorik såsom Walmart och KO riskerar få ett högre pris än om de varit noterade på mindre börser till exempel Sverige. Ju fler köpare på marknaden desto högre blir priset allt annat lika. Bolag med hög profil på den amerikanska marknaden är också välbevakade och sällan fel- eller undervärderade.

Återköp sämre alternativ än återinvestering och utdelning
Majoriteten av de amerikanska bolagen i jämförelsen har varit duktiga på att använda överskjutande medel till återköp och inte enbart dela ut dessa. Ett problem med detta är att  bolagen tenderar att köpa tillbaka aktier när det går bra och när det går bra är aktierna ofta dyrare. Förekomsten av återköp under den studerade perioden kanske också ses som ytterligare ett tecken på att de amerikanska bolagen inte haft samma tillväxtmöjligheter.

Norden är en stabil och lönsam marknad
Avkastningsjämförelsens vinnare så här långt – Sampo, men även Handelsbanken och Axfood är ett bra exempel på hur lönsam den nordiska marknaden kan vara med sin relativt välbärgade medelklass och förutsägbara natur. Konkurrensen är inte heller mördande som på den nordamerikanska marknaden och de nordiska konsumenterna är vanemänniskor med köpkraft i världsklass.

Det är lättare för bolag att behålla och öka lönsamheten på en marknad som av olika anledningar är skyddad från internationell konkurrens. Sampo har till exempel kunnat öka sina marginaler, utan att konsumenterna lämnat försäkringsbolaget till förmån för någon annan av de stora aktörerna.

Slutord

Innan jag avrundar är det viktigt att poängtera att de tendenser jag sett och resonerat kring är baserat på en liten population av främst amerikanska storbolag och nordiska motsvarigheter. Det är med andra ord långt ifrån säkert att samma resultat skulle fås med ett annat urval inom samma eller en annan kategori bolag såsom Mid Cap.

Det jag emellertid är säker på är att de som köpte de nordiska aktier som ingick i jämförelserna fick överlag mer utdelning och aktier för pengarna vid inköpstillfället. Många av de nordiska bolagen verkar ha haft större utrymme för tillväxt, utan att för den delen vara några förhoppningsbolag i början av perioden. Handelsbanken och H&M var exempelvis betydligt mindre än de är idag, men hade under en längre tid visat på god tillväxt och var med andra långt från förhoppningsbolag i ordets rätta bemärkelse. Avkastningsjämförelserna visar på detta sätt att det går att uppnå fin avkastning utan att behöva söka sig till de minsta listorna, dock kvarstår frågan huruvida någon 1995 hade kunnat förutspå den lönsamhetsresa som H&M, Atlas Copco och i synnerhet Sampo skulle komma att ta? Det lönar sig att köpa lägre värderade bolag med utrymme att växa, men det gäller att hitta dem som faktiskt lyckas växa lönsamt.

När jag ändå har er uppmärksamhet tänkte jag också passa på att fråga vilka bolag ni skulle vilja se en jämförelse av framöver och om ni har några förbättringsförslag till själva formatet eller om ni rent utsagt tröttnat på mina avkastningsjämförelser.