Till allas glädje och kanske vissas förtvivlan har det återigen blivit dags att jämföra utdelnings- och totalavkastning hos två utdelande bolag. Dessa inlägg har varit ett populärt inslag och varit en motivationshöjande faktor i mitt bloggande när jag behövde det som mest.
Denna gång utspelar sig kampen mellan bolag som verkar inom den konjukturtyngda energibranschen. Det finska energibolaget Fortum ska nämligen gå en rond mot den australienska råvarujätten BHP Billiton. Jag utgår från att de flesta av er känner till Fortum sedan tidigare och här kommer därför en kort beskrivning av motståndaren. BHP Billiton är engagerat i prospektering, utveckling, förädling och produktion av råvaror såsom järnmalm, kaliumkarbonat, koppar och kol. Råvarujätten har också en betydande olje- och gasverksamhet.
BHP Billiton är idag tredje största producenten av järnmalm i världen och ett av de största bolagen på den australiensiska börsen. Bolaget är cykliskt till naturen vilket innebär att intjäningen varierar med priset på de underliggande råvarorna, något som blivit tydligt i och med senaste tidens prisfall.
Här kommer grundfrågeställningen: Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1999 i Fortum respektive BHP Billiton ha fått under perioden 1999-2016?
Utifrån frågan kommer jag sedan att försöka dra några kloka slutsatser. Nu till några av de avgränsningar som jag gör som kan vara bra att känna till.
Jag gör följande antaganden i mina beräkningar:
- I början av den studerade perioden investeras 10 000 kr i respektive bolag, ett belopp som ej är inflationsjusterat.
- Jag har inte använt mig av den exakta valutakursen vid varje utdelningstillfälle, utan multiplicerat erhållen utdelning med en genomsnittlig valutakurs för att förenkla processen.
- Jag har inte heller tagit hänsyn till vilken effekt återinvestering av utdelat belopp skulle få i mina beräkningar.
Hur såg det ut i början av perioden?
Om vi satte oss i en tidsmaskin och reste tillbaka till 90-talet slut skulle vi upptäcka att både olje- och elpriset befann sig på historiskt låga nivåer. Oljepriset var mindre än hälften av vad det är idag och precis som det då låga elpriset kom det att öka ordentligt de efterföljande åren. Marknadssituationen i början av jämförelsen var med andra ord inte allt för olik den av idag vilket pressade både Fortums och BHP Billitons intjäning.
Innan vi kommer till själva jämförelsen kommer nu en kort beskrivning av vad Fortum respektive BHP Billiton anno 1999 var för bolag. Vi börjar med vår finska granne Fortum.
Det finska energibolaget hade grundats året innan genom sammanslagningen av Imatran Voima och det finska oljebolaget Neste Oy. Huvuddelarna av Neste skulle komma att avyttras från Fortum år 2005 och bli ett separat företag vid namn Neste Oil. Fortum ägde också vid tidpunkten 50% av dåvarande Birka Energi som bildades år 1999 som en sammanslagning av Stockholm Energi och Gullspång Kraft. Stockholm Stad ägde andra hälften av Birka Energi.
Nedan ser vi i detalj hur energijätten var organiserad i början av jämförelsens period. Bolagets verksamhet var indelad i fem divisioner, varav de största var Olja och Gas samt Kraft och Värme.
Förutom el-distributionsverksamheten som numera sålts av till hutlösa priser fanns även verksamhet inom oljeraffinering och försäljning av petroleumprodukter såsom bensin, diesel, flygbränsle, smörjmedel, och lösningsämnen. 1998 beslutades sig Fortums ledning för att konsolidera verksamheten, vilket innebar att kärnverksamheten primärt skulle fokusera på energiframställning varför olje- och kemikalieverksamheten kom att avyttras. De efterföljande åren blev Fortum allt mer renodlat försörjningsföretag, där el-distributionsverksamheten hade en central roll förutom vatten- och kärnkraften.
På senare år har dock Fortums verksamhet gått från defensiv profilering till en mer tillväxtorienterad strategi där Ryssland fått en ökad betydelse. I början av 1999 var direktavkastningen ca 4% och bolaget handlades till ca 18 gånger årsvinsten.
BHP Billiton var 1999 i sin tur två år från att få sin nuvarande organisatoriska struktur. Billiton Plc som skulle bli en stor del av dagens BHP Billiton hade uppvisat en betydande tillväxt under hela 90-talet. Bolagets portfölj växte och kom att bestå av bland annat av aluminiumsmältverk i Sydafrika och Mocambique, nickelgruvor i Australien och Colombia, kolgruvor i Australien och Sydafrika samt verksamhet i Brasilien och Surinam. Under 1998 samt 1999 var siffrorna på sista raden röda på grund av en pressad råvarumarknad.
BHP Billiton som vi känner det idag bildades 2001 genom en sammanslagning av just Billiton Plc och den australiska Broken Hill Proprietary Company Limited (BHP). Resultatet blev ett dubbelnoterat bolag – det australienregistrerade BHP Billiton Limited som i och med sammanslagningen blev ett av de största företagen i Australien mätt i börsvärde och det brittiska registrerade BHP Billiton Plc är noterat på Londonbörsen och ingår i FTSE 100.
Sammanslagningen skedde i en tid då marknadsförutsättningarna åter var gynnsamma och efter millenieskiftet fram till 2010 ökade omsättning och vinst för BHP Billiton med i genomsnitt nästan 20% respektive 30% per år. Lönsamhetstillväxten drevs främst av den kraftiga prisuppgången för järnmalm, men berodde även på att priset på koppar hade en gynnsam utveckling under perioden. Under början av 1999 handlades BHP Billiton för ungefär 11 gånger vinsten. Nu tittar vi på hur utdelningsavkastningen utvecklats för någon som investerat 10 000 kr i början av perioden och först ut är BHP Billiton.
Utdelningsavkastning för BHP Billiton under perioden 1999-2016
Av diagrammet kan vi se att BHP Billiton har levererat en mer sekventiell utdelningsavkastning eller den klassiska trappan som så många utdelningsjägare älskar. Diagrammet är inte bara estetiskt tilltalande utan här finns också tillväxt – utdelningen ökade nämligen 1000% sett över hela perioden. Högst var utdelningstillväxten under perioden 1999-2008 då utdelningstillväxten i genomsnitt låg kring 27% per år. Vän av ordning kanske frågar sig varför inte årets utdelningssänkning finns med i diagrammet, men det beror på att jag valt att enbart jämföra med avslutade verksamhetsår i mina jämförelser. Nu till Fortum.
Utdelningsavkastning för Fortum under perioden 1999-2016
För Fortums del var utdelningstillväxten också högst i början av perioden – i genomsnitt 31% per år fram till 2007. Utdelningen avstannade stanna på en relativt konstant nivå efter sänkningen 2008 för att stiga något i slutet av perioden. Totalt ökade utdelningen med över 500% sett över hela mätperioden.
Av de två utdelningsdiagrammen är BHP Billiton´s diagram det mer estetiskt tilltalande, men som vi tidigare konstaterat är det centrala vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt och här spelar inköpspriset en avgörande roll.
Av tabellen nedan kan vi se att det är Fortum som går vinnande ur striden när vi tittar på utdelningsavkastningen för perioden 1995-2016. Den som investerat 10 000 kr 1995 i Fortum har fått 40% eller 13 500 kr mer i form av utdelning fram till 2016. Det är främst tack vare den högre direktavkastningen (utdelningen per investerade krona) vid inköpstillfället som Fortum får övertaget i utdelningskampen.
Summering totalavkastning
Alla är inte lika intresserade av utdelningar och även för oss som är långsiktiga och helst aldrig vill sälja är totalavkastning en avgörande parameter. Det händer ju de flesta att man ersätter ett bolag med ett annat vid något tillfälle och i en avlägsen framtid kommer även de flesta långsiktiga investerare sannolikt sälja delar av sina aktieportföljer.
När vi tittar på totalavkastningen (kursuppgång + utdelningsavkastning) är det Fortum som åter igen tar hem matchen. Den som investerade 10 000 vid periodens början i båda bolagen skulle ha fått 10% eller ca 6 600 kr mer i totalavkastning om han realiserat uppgången i början av 2016.
En intressant detalj i sammanhanget är att om vi enbart tittade på realiserad kursuppgång skulle BHP Billiton vinna kampen med nästan 7 000 kr.
Slutord
Jag har sagt detta tidigare, men det tål att upprepas – oavsett om man fokuserar på utdelnings- eller totalavkastning är det i sammanhanget centralt (men svårt) att använda sig av den största fördel man har som privatinvesterare nämligen tid och invänta rätt köpläge i det kvalitetsbolag man suktar efter. Fina utdelningskurvor är som vi tidigare konstaterat ingen garant för hög utdelningsavkastning, men låg värdering vid inköpstillfället i kombination med en fin utdelningsutväxling är alltid ett vinnande koncept.
BHP Billitons utdelning växte visserligen mer än Fortums sett över hela perioden, men den avgörande skillnaden till Fortums fördel var den högre direktavkastningen vid inköpstillfället, men även den högre utdelningstillväxten tidigt i perioden hade viss inverkan till Fortums favör. Det intressanta i sammanhanget är att den som köpte BHP Billiton fick mer vinst per investerade krona vid inköpstillfället, medan den som köpte aktier i Fortum fick mer utdelning i förhållande till aktiepris för pengarna.
Efter ett antal jämförelser är det ganska tydligt att våra nordiska marknadsledare står sig bra i förhållande till sina internationella motsvarigheter. I detta fall var dock skillnaden inte särskilt stor beträffande totalavkastningen, som var på över 600% för de två bolagen. Den historiska utvecklingen visar på att det varit en lönsam affär att äga bolagen långsiktigt vilket kan vara en tröst med tanke på senaste tidens utveckling i framförallt BHP.
Jag har lagt till inlägget i den nyligen upplagda ingången i huvudmenyn som jag passande döpt till utdelarnas kamp.
Hoppas ni får en skön dag i solen!
Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net
Hej och tack för en bra blogg. Du skrev om avyttringen av Neste Oil men tog du i beaktande i utträckningen att Fortum år 2005 delade ut gratis Neste Oil aktier till sina aktieägare? Om man höll kvar dessa aktier har Neste Oil sedan dess ökat i värde och dessutom regelbundet delat ut dividend. Det borde ju göra Fortum till en ännu bättre investering år 1999. http://www.fortum.com/en/mediaroom/pages/separation-and-listing-of-neste-oil-corporation.aspx
Bra poäng! Nej det har jag inte gjort. Tack för bra inspel och kul att du följer bloggen!
Tack för intressant läsning!
Jag har nyligen fått upp ögonen för BHP Billiton och eftersom priserna på råvaror har varit pressade en längre tid och för att jag tror på en återhämtning av priserna så bestämde jag mig för att gå in i detta bolagen, på en nivå som kändes attraktiv!
Detta köp gjordes i början på veckan och dagen efter så tappar den över 6%…..och dagen efter blir det ytterligare 6% minus!
Detta pga. att Samarco (vilket ägs av Vale och BHP billiton) stäms efter en kollapsad gruva i Brasilien. Stämningen är på ca. 350 Miljarder kronor!
Först och främst, snacka om taskig tajming! =P
en undrar jag hur ser du på BHP Billitons framtid efter denna nyheten?
Bortsett från denna händelsen så har vi sett mycket fin historik, som du visat i detta inlägg.
http://www.vafinans.se/aktier/nyheter/BHP-Billiton-och-Vale-staems-p%C3%A5-43-miljarder-dollar-foer-Samarco-olyckan-1001186473
Tack, kul att du gillar bloggen! Ja, en olycka kommer sällan ensam som det så fint heter.;)
Priset på järnmalm har återhämtat sig lite senaste tiden vilket är positivt och ytterligare kostnader för olyckan kommer att delas med en av huvudkonkurrenterna Vale.. Men med detta sagt är marknadsklimatet fortsatt väldigt tufft för BHP Billiton. BHP är dock som sagt inte är ensamma om att svettas och bolaget har fortfarande bland de bästa förutsättningarna i branschen. Jag kommer att tills vidare behålla mina aktier, men tror man att råvarupriserna kommer att stanna på denna nivå väldigt länge eller är kortsiktig ska man nog sälja.
En lärdom från min investering i BHP Billiton är att undvika råvaruberoende bolag då de har begränsade möjligheter att styra sitt öde (i en sådan extrem marknad som denna) då de inte själva kan höja priset på sin produkt genom att erbjuda bättre kvalitet.
Kanske kommer det ett inlägg i ämnet längre fram.
Mvh
Hej Intressant inlägg och det visar att både sektorerna “utilities” och “materials” kan ge fin avkastning över tid om man är tålmodig.
Jag har en fråga om du vet vad det är för skatt på utdelning från BHP Billiton om man har BBL som är en ADR noterad i USA och motsvarar aktien noterad i Storbritannien. Jag har själv en annan brittisk ADR Diageo (DEO) och vad jag kan se i transaktionshistoriken hos Nordnet drar de ingen skatt alls på utdelningen. Efter att ha undersökt frågan genom att googla lite så verkar det som att åtminstone amerikaner inte betalar skatt på utdelning av brittiska aktier, men som svensk tror jag att det ska vara en skatt på 10%. Kan det vara olika regler för om det är en ADR noterad i USA eller om man handlar direkt på london-börsen. Vad tror du?
Mvh Per
Hej!
Jag är BHP Billiton (BBL) och det dras ingen skatt alls på utdelningen. Det enda som dras är en liten ADR-avgift, men den är försumbar i sammanhanget.
Mvh