Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – en svensk fordonstillverkare mot en amerikansk traktorgigant

Det har blivit dags för ytterligare ett inlägg i inläggsserien där jag jämför nordiska och nordamerikanska utdelare för att utröna vilka som gett högst utdelningsavkastning över tid. Inläggen har blivit ett blivit ett populärt inslag på bloggen vilket är kul, inte minst då det gett mig ytterligare motivation till att prioritera skrivandet. För den som är intresserad hittar ni föregående inlägg på temat (Industrivärden vs Emerson) här.

I denna rond möts en svensk fordonstillverkare och en amerikansk traktortillverkare – Volvo och Deere & Company (DE). Till skillnad från tidigare inlägg kommer jag inte enbart redovisa utdelningsavkastningen (avgörs av det pris du betalat och den utdelning som bolaget ger) utan även totalavkastningen (kursuppgång samt mottagna utdelningar under den studerade perioden). Jag kommer även att titta på ytterligare två perioder för lite ytterligare perspektiv.

Den primära frågeställningen är följande: Vilken utdelnings- samt totalavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1995  i Deere & Company respektive Volvo ha fått fram till årskiftet 2015/2016?

Jag gör följande antaganden i mina beräkningar: 

• I januari 1995 investeras 10 000 kr i respektive bolag (ej inflationsjusterat).
• Jag har inte använt mig av den exakta valutakursen vid varje utdelningstillfälle i Deere’s fall, utan multiplicerat erhållen utdelning med en genomsnittlig valutakurs USD (7,5).
• Jag har inte heller tagit hänsyn till vilken effekt återinvestering av utdelat belopp skulle få i min beräkning.

Vi börjar med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen kommer här en kort beskrivning av vad Volvo respektive Deere & Company anno 1995 var för bolag.

Vi börjar med vår svenska fordonstillverkare Volvo där en ny styrelse hade tillträtt som resultat av missnöje och motstånd mot den tänkta sammanslagningen med Renaultkoncernen ett år tidigare. Den relativt färska styrelsen och VD:n Sören Gyll formulerade en ny verksamhetsstrategi för Volvo – att allt som inte var direkt kopplat till kärnverksamheten relaterat till fordon eller transport, skulle avyttras. De efterföljande åren sålde Volvo ut sitt ägande i andra verksamheter, som till exempel Pharmacia och 1999 sålde Volvo personbilstillverkningen till Ford Motor Company.

Under mitten av 90-talet var Volvokoncernens verksamhet mycket bred och man tillverkade förutom lastbilar och bussar bland annat anläggningsmaskiner, båtmotorer, personbilar och komponenter till flygmotorer. Som kuriosa kan nämnas att den första Volvobussen tillverkades i Kina under perioden. I början av 1995 var direktavkastningen ca 3,7% och bolaget handlades till ca 12 gånger årsvinsten.

Deere and Company i sin tur var redan 1995 ett riktigt stort bolag med ett marknadsvärde på över 23 miljarder dollar. För er som inte känner till bolaget är det världens största tillverkare av jordbruksmaskiner med en verksamhet inom områdena jordbruk och landskap samt bygg- och Skogsmaskiner. Bolaget har även en egen finansieringsverksamhet där den huvudsakliga verksamhet som bedrivs är just finansiering och leasing av John Deere produkter som erbjuds via återförsäljare till slutkund – oftast bönder.

Under 90-talets början växte Deere & Co och hade genom sina nya traktorserier ökat sina marknadsandelar i Nordamerika och Europa och avancerat från tredje till första plats som världens ledande traktortillverkare och försäljningen av trädgårdsutrustning överskred för fösta gången 1 miljard dollar.

Deere & Co uppvisade fin tillväxt både omsättnings- och vinstmässigt – under perioden 1994-1997 växte omsättning och vinst med i genomsnitt nästan 14% respektive 17% per år . I början av 1995 låg direktavkastningen på 3,4% och aktien handlades till ungefär 10 gånger vinsten. Nu när vi gjort en liten tillbakablick är det dags för själva jämförelsen.

Vi börjar med hur diagrammet ser ut för traktorjätten – Deere & Company.

Utdelningstillväxten var blygsam från Deere’s sida fram till 2004, men å andra sidan sänkte aldrig traktortillverkaren utdelningen under den studerade perioden. Från 2004 och framåt tog utdelningstillväxten ordentlig fart vilket syns på utdelningsavkastningen. Nu tar vi en titt på vår svenska fordonstillverkares utdelningsavkastning under samma period.

Så här har utvecklingen sett ut för Volvo under samma period:

Volvos Utdelningsdiagram tillhör inte det vackraste som skådats på bloggen i diagramväg.. 2009 blev man dessutom som aktieägare helt utan utdelning och utdelningen stod stilla under de fem sista åren. Av de två utdelningsdiagrammen är Deere & Company´s diagram det mer estetiskt tilltalande, men som vi tidigare konstaterat är utseendet inte allt och det centrala är vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt.

Vad kan vi dra för lärdomar i rondvilan?

• En låg värdering (hög direktavkastning) vid inköpstillfället är avgörande för totalavkastningen, men även för utdelningsavkastningen även vid en sådan lång period som 21 år.
• S0m vi tidigare konstaterat är utdelningstillväxt viktigt för utdelningsavkastningen och framförallt i början av spartiden, men även extrautdelningar kan få en avgörande effekt för den långsiktiga utdelningsavkastningen, något som var väldigt tydligt i Volvos fall.
• En tidigare periods utveckling är ingen garant för framtida utdelningsavkastning – trots att Volvo vann kampen både perioden 1995-2016 och framförallt 2004-2016 hade den som köpt båda aktierna i början av 1999 fått likvärdig utdelningsavkastning fram till 2016.
• Totalavkastningen är avgörande och för den som någon gång tänkt sälja sina aktier. Den som hade för avsikt att sälja efter periodens slut skulle ha investerat i DE istället för Volvo då totalavkastningen var högre.

Jämförelsen mellan Volvo och Deere & Co anser jag vara ytterligare ett exempel på att det som investerare är lätt att delvis luras av snygga utdelningsdiagram, men skenet kan som sagt bedra. En avgörande faktor om man vet med sig att man någon gång kommer att sälja är naturligtvis totalavkastningen. För även om Volvo levererade högst utdelningsavkastning under perioden hade det varit klokare att välja Deere & Company om man tänkt sälja efter periodens slut.

Oavsett om man fokuserar på utdelnings- eller totalavkastning är det i sammanhanget centralt (men svårt) att använda sig av den största fördel man har som privatinvesterare nämligen tid och invänta rätt köpläge i det kvalitetsbolag man suktar efter. Fina utdelningskurvor är som vi tidigare konstaterat ingen garant för hög utdelningsavkastning, men låg värdering vid inköpstillfället i kombination med en fin utdelningsutväxling är alltid ett vinnande koncept.

Image courtesy of bplanet images at FreeDigitalPhotos.net