Det har blivit dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp och denna gång möts Industrivärden och ett av världens största industrikonglomerat – Emerson Electric (EMR). För er som inte känner till EMR är det ett amerikanskt multinationellt bolag som säljer tjänster och produkter för bland annat kraftöverföring och automation till industri- och konsumentmarknader. Bolaget är idag ett av världens största med över 100 000 anställda på över 220 platser världen runt (tidigare analys).
I den här typen av inlägg tittar jag på vad en investerare hade fått för utdelningsavkastning om han eller hon ägt nordiska kontra amerikanska bolag från 1995 och framåt. För den som är intresserad hittar ni föregående inlägg på temat (Handelsbanken vs McDonalds) här.
Grundfrågeställningen är i vanlig ordning följande: Vilken utdelningsavkastning skulle en investerare som köpt aktier för 10 000 kr 1995 i Emerson Electric respektive Industrivärden ha fått?
Jag gör följande antaganden i min beräkning:
- I januari 1995 investeras 10 000 kr i respektive bolag (ej inflationsjusterat).
- Jag har inte använt mig av den exakta valutakursen vid varje utdelningstillfälle i Emersons fall, utan multiplicerat erhållen utdelning med en genomsnittlig valutakurs USD (7,5).
- Jag har inte heller tagit hänsyn till vilken effekt återinvestering av utdelat belopp skulle få i min beräkning. Hade jag tagit hänsyn till återinvestering av utdelade medel hade det varit till Industrivärdens fördel.
Vi börjar med att sätta oss i tidsmaskinen
Innan vi kommer till själva duellen tänkte jag ge en kort beskrivning av vad Emerson Electric respektive Industrivärden anno 1995 var för bolag. Vi börjar med vårt svenska investmentbolag. I början av 1995 var Industrivärden ett blandat investmentbolag med aktier i börsnoterade bolag samt helägda dotterbolag. Dotterbolagen var verksamma inom verkstad, handel och fastighetsförvaltning. Nedan ser ni Industrivärdens bolagsstruktur i mitten av 90-talet.
Flera av bolagen känner jag igen medan Inductus, Fundament och PLM är nygamla bekantskaper.
Inductus bestod av de fem verkstadsföretagen Besam, Hydrauto, Isaberg, Rapid och Thorsman samt Elitfönster. Det då ”nya” Elitfönster ägdes till 50% av Industrivärden och till 50% av Skanskas dotterbolag Myresjö. Under 1995 omsatte Inductus totalt 4 466 Mkr och hade 4 279 heltidsanställda. Koncernen svarade för cirka 12% av värdet på Industrivärdens beräknade totala tillgångar vid utgången av 1995.
Dotterbolaget Fundament förvaltade Industrivärdens kommersiella fastighetsbestånd. Fastighetsbeståndet bestod vid tidpunkten av åtta fastigheter, huvudsakligen i Stockholmsregionen. Fastigheternas värde beräknades 1995 till 1 000 Mkr. Fundament svarade för cirka 6% av Industrivärdens beräknade totala tillgångar vid utgången av 1995.
PLM tillverkade och marknadsförde konsumentförpackningar i metall, glas och plast främst till dryckes- och livsmedelsindustrin i Europa. PLM var vid tidpunkten Europas sjunde största förpackningsföretag. Bolaget såldes 1999 till det brittiska företaget Rexam.
Industrivärdens börsportfölj hade vid ingången av 1995 ett marknadsvärde på totalt 9 487 miljarder (ej inflationsjusterat). Under samma tidpunkt var direktavkastningen ca 5,5% och substansrabatten låg kring 35%.
Emerson Electric var redan 1995 ett riktigt stort bolag med tillgångar till ett värde på ca 24 miljarder dollar (ej inflationsjusterat). Emerson uppvisade fin tillväxt under 90-talet både omsättnings- och vinstmässigt till skillnad från de senaste åren. Under perioden 1991-1995 växte omsättning och vinst i genomsnitt med nästan 13% respektive 10% per år . Det var under 90-talet som affärsområdet Network Power (lösningar för kraftförsörjning och överföring för datacenter samt telekomoperatörer) började växa sig stort.
Emersons största och viktigaste marknad var USA och det var inte förrän 2007 som försäljning till utlandet passerade den inhemska. I början av 1995 var direktavkastningen på ca 3% och aktien handlades till ungefär 17 gånger vinsten. Nu när vi gjort en liten tillbakablick är det dags för själva utdelningsjämförelsen.
Vi börjar med hur diagrammet ser ut för industrijätten – Emerson Electric.
Utdelningen har höjts årligen utan sänkning även om den enbart höjdes marginellt under perioden 2001-2004. Ett imponerande diagram med andra ord, även om det inte är lika snyggt som Coca Cola i tidigare jämförelse. Nu tittar vi på Industrivärdens utdelningsavkastning.
Så här har utvecklingen för vår svenska investmentbolag sett ut under samma period:
Industrivärdens utdelningsdiagram är även det imponerande i mina ögon och även om det förekommit utdelningssänkningar så är trenden stigande över tid.
Av de två utdelningsdiagrammen är Emersons diagram det mer estetiskt tilltalande, men som vi tidigare konstaterat är utseendet som sagt inte allt och det centrala är vilken utdelningsavkastning som erhållits totalt.
Av tabellen nedan kan vi tydlig se, det som ni alla misstänkte, nämligen att det är Industrivärden som går vinnande ur striden. Den som investerat 10 000 kr 1995 i Industrivärden har nämligen fått nästan 100% mer i utdelning – eller 15 528 kr mer fram till 2016.
Ett förtydligande av tabellen kan vara på sin plats – ”utdelningsökning” visar på hur mycket utdelningen har ökat sett över hela perioden för respektive bolag utan hänsyn till antal aktier som ägs.
Vad kan vi dra för lärdomar av exemplet ovan?
Efter att jag gjort flera liknande jämförelsen är jag inte förvånad att Industrivärden vann kampen. Även denna rond i utdelningskampen förstärker de slutsatser jag drog från förra jämförelsen och belyser några ytterligare aspekter:
- Direktavkastningen (värderingen) vid inköpstillfället är avgörande även vid en sådan lång period som 21 år. Först 2005/2006 nådde den som köpt Emersons aktie en yield of cost på 5% (direktavkastningen för Industrivärden vid inköp 1995)
- Utdelningstillväxt är viktigt och framförallt i början av spartiden. Den genomsnittliga utdelningstillväxten sett över hela perioden var till Industrivärdens fördel, men den avgörande faktorn var att utdelningstillväxten var mycket högre i början av perioden för Industrivärden – i genomsnitt 25 % årligen under perioden 1996-2000.
- Som aktieägare kan man få betala extra för en snyggare utdelningskurvan utan utdelningssänkningar. Man kan uttrycka det lite förenklat på följande sätt – att man får betala en premie i form av minskad utdelningsavkastning för att få tillgång till en stadigt ökande utdelning från år till år i detta fall.
Även om ett bolag har haft och kommer att ha en fin utdelning kan din utdelningsavkastning som aktieägare bli medioker om du betalar för mycket för aktien. Det är som sagt lätt att bli bländad av fina utdelningskurvor, men utan hänsyn till priset du får betala ger de inte hela bilden. Fokusera därför på utdelningsavkastningen i första hand, vilken består av två komponenter – det pris du betalar och den utdelning som bolaget ger!
Tack för ett spännande inlägg och stort tack för all den tid jag antar att det tar att göra dessa analyser.
Det är till stor nytta för mig och övriga läsare.
Trevlig helg!
Tack, roligt att höra att de uppskattas! Ja, det tar lite tid, men det är samtidigt ganska kul. 😉
Trevlig helg!
Eftersom utdelning trots allt bara är halva bilden så är följande jämförelse också av intresse. (Och ja, jag klickade fel så det blev den 6:e snarare än den 1:e januari)
Priser 6:e Jan 1995
EMR, 15.5 $
Indu C, 26.6 SEK
Priser 9:e Apr 2016
EMR, 53:84 $
Indu C, 139.2
Multiplar
EMR, 3.5x
Indu C 5.2x
Alltså även här en klar fördel för industrivärden.
Ja, inköpspriset är en faktor som är avgörande för utdelningsavkastning såväl som totalavkastningen. Nästa liknande inlägg kommer jag även redovisa inköpspris och totalavkastning har jag tänkt.
Trevlig helg!
Har uppdaterat resultattabellen så att även totalavkastning nu framgår.
Glömde säga att jag är mycket imponerad av dina jämförelser, de är tydliga och väl genomförda!
Jag vill också säga tack för att du förde in siffrorna i orginal-texten så att alla kan ta del av dem på ett enkelt sätt.
Keep up the good work!
Tack! Alltid lika roligt att höra att det som skrivs uppskattas.
Jag undrar fortfarande hur stor del av det här är att aktier i Sverige var billiga rent generellt i mitten av 1990-talet efter finanskrisen. Får man samma resultat om man jämför andra perioder eller bolag som gått mindre bra?
Intressant fråga, mins inte riktigt vad jag svarade förra gången det begavs sig, men utgår vi från att man istället köpt aktier i EMR och INDU C 1998 för 10 000 kr vardera blir utdelningsavkastningen ca 8 000 för EMR respektive ca 13 000 för INDU C – fortfarande rejäl fördel för INDU C med andra ord.
Men skulle man ha köpt aktier för samma belopp 2006 blir utdelningsavkastningen 4 200 kr för EMR och 4 300 kr för INDU C – nästan dött lopp med andra ord.
Tack för att du kollade!
Det var så lite så!