George eller 40procent20år som han är mer känd som i ekonomikretsar fick frågan vad han köper i anslutning till nedgången och ett av bolagen var en svensk IT-konsult – HiQ. Även bloggkollegan och skaparen av sparkalkylatorn Stefan Thelenius nämnde samma bolag i anslutning till att jag gjort en analys av Atea. Jag blev nyfiken och tänkte i detta inlägg titta närmare på HiQ som jag känner till sedan sedan tidigare genom jobbet, men aldrig har tittat närmare på som en potentiell placering.
Kort om bolaget
HiQ grundades 1995 och är noterat på MidCap. Konsultbolaget har kontor i Sverige, Finland, Danmark och Ryssland. Merparten av HiQs verksamhet bedrivs i Norden och kunderna återfinns i olika branscher som fordon, telekom, industri och offentlig sektor och har idag ca 1 400 IT-konsulter. Bolagets hemmamarknad är Norden, även om man även tar internationella uppdrag.
När man startade för över 20 år sedan var det med tekniktunga uppdrag inom telekom och försvar, bland annat med avancerade flygsimulatorer. Under årens lopp har HiQ breddat sin verksamhet som nu efter omsättning är fördelad på följande branscher (de senaste 12 månaderna):
Som synes finns en fin riskspridning mellan olika branscher och man är inte beroende av en enskild kund för sin lönsamhet. HiQ inleder ofta partnerskap med bolag som ser digitalisering som en kritisk faktor för en framgångsrik verksamhet. Bolaget vinner många uppdrag som innebär helhetsansvar för specifika områden. Traditionellt har det kunnat handla om till exempel mjukvaruutveckling, test och kvalitetssäkring eller simulering. I dag menar bolags VD att man har bredden för att kunna hantera alltifrån digitala strategier, användbarhet och konceptutveckling, och hjälpa kunden hela vägen från idé till driftsättning – med andra ord erbjuda total lösningar.
Hur har utvecklingen sett ut de senaste tio åren (perioden 2005 – 2015)?
Omsättningen har vuxit stabilt de senaste 10 åren med i genomsnitt ca 7,8% per år och vinsten med ca 4,2%.
Det egna kapitalet har ökat från 381 miljoner i början av perioden till 718 miljoner kr i slutet av föregående år – en ökning med nästan 90% alltså.
Skuldsättningen har under samma period i princip varit oförändrad – Soliditeten (andelen eget kapital av totalt kaiptal) har legat kring höga 70% i genomsnitt. Nettoskuldsättningen har ökat marginellt under perioden till -17%. Nettoskuldsättning visar hur mycket nettoräntebärande skulder som finns i bolaget i förhållande till totala tillgångar. Ett minusvärde är positivt eftersom bolagets räntebärande tillgångar då överstiger räntebärande skulder.
Utdelningen har under period 2006-2015 ökat med i genomsnitt 7% per år och totalt 38% sett över hela perioden.
Utdelningen sänktes visserligen 2006, men har återhämtat sig fint sedan dess. Utdelningsandelen har dock följt med utdelningen uppåt. För att få en bättre bild av hur hållbar utdelningen är jämför vi den med fritt kassaflöde sett över hela perioden nedan.
Av bilden ovan ser vi att HiQ i princip delar ut hela det fria kassaflödet och lite mer därtill. Det fria kassaflödet består av de pengar som blir över efter att ett bolag förbrukat de likvida medel som behövs för att bedriva den löpande verksamheten och för att skapa avkastning genom investering.
Bilden ovan visar också på att HiQs verksamhet inte kräver stora investeringar i form av Capex. Capex står för ”Capital Expenditures” och motsvaras av investeringar och avyttringar som krävs för att driva och öka verksamheten. Andelen Capex visar bolagets totala investeringsbehov i relation till det operativa kassaflödet. I genomsnitt har har andelen Capex i förhållande till det operativa kassaflödet legat kring 16% i genomsnitt vilket är en ovanligt låg siffra även för en bransch som oftast inte kräver större investeringar.
Hur ser framtiden ut?
Självfallet en väldigt svår fråga att svara på och det är anledningen till att jag ofta tittar på meriterna hos bolag över tid, men HiQ verkar onekligen inom en bransch som är i ropet mer än någonsin tidigare och till skillnad från IT-yrans dagar finns det teknik som kan möjliggöra de effektiviseringar som företag och samhället hoppas på.
Digitalisering framtidens melodi
Regeringen har länge pratat om vikten av ökad digitalisering, men på senare åren har man växlat upp arbetet rejält på nationell nivå. Arbetshypotesen är att för att skapa en samverkande och innovativ offentlig förvaltning måste Sverige på allvar prioritera den digitala förnyelsen. Ledordet är nu digitalt först.
Två regeringsbeslut togs i höstas för driva på utvecklingen på nationell nivå. För det första undertecknas en avsiktsförklaring mellan regeringen och SKL. Syftet är att samverka för att skapa en offentlig e-förvaltning som möter upp mot medborgares, organisationers och företags förväntningar i ett allt mer digitaliserat samhälle. För det andra inrättar regeringen nu ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige. Rådet kommer att fungera som ett forum för samordning på flera nivåer, dels mellan myndigheter och mellan kommuner och landsting och dels inom Regeringskansliet. På rådsmötena lyfts strategiska frågor för att identifiera och diskutera utmaningar under genomförandet av regeringens satsning på e-förvaltning och vid behov föreslå åtgärder.
Inledningsvis prioriterar regeringen digitalt först inom följande områden:
- Digitalisering inom plan- och byggprocessen
- Tillväxt och ökad möjlighet för medvetna val i livsmedelskedjan
- Ökad tillgänglighet på miljöinformation
- Förenkla för företag genom till exempel minskad byråkrati och ökad möjlighet till självservice
- Effektiviserad informationshantering inom vården.
- Fördjupa elevers lärande samt underlätta lärarnas arbete
För bolag som HiQ som specialiserat sig inom området är min bedömning att framtiden ser ljus ut. Trenden är inte heller enbart begränsad till Sverige utan man driver frågan även på EU-nivå. Ett konsultbolag med HiQs bredd och stabilitet borde vara väl positionerat för att utnyttja den växande trenden.
Konkurrensfördelar?
Min största invändning mot HiQ, som för de flesta bolag i branschen, är att det är svårt att identifiera tydliga konkurrensfördelar. Bolaget är ingen ”low cost provider” och deras varumärke står inte ut i konkurrensen. Visserligen talar den stabila intjäningen för att bolaget står sig väl i konkurrensen, men någon bred vallgrav finns nog inte. Den största konkurrensfördelen är förmodligen konsulterna och de är tyvärr (i det här sammanhanget) ofta rörliga. Bolaget verkar dock ha en förmåga att attrahera och behålla personal då de för andra året i rad utnäms till ett av Sveriges mest spännande företag att jobba på. Drygt 2000 bolag bedöms utifrån bland annat utvecklingsmöjligheter och medarbetarengagemang.
En annan negativ aspekt är verksamhetens cykliska natur – även om HiQ har en bred kundgrupp så är det konsultuppdragen som det dras in på i dåliga tider. Den starka balansräkningen är därför extra viktigt i sammanhanget.
Vad tycker du om HiQ? Vad mer finns det att säga om bolaget?
Tror HIQ o alla andra konsultfirmer går en mörk framtid till mötes, då framtiden heter TCS, Infosys, Wipro etc… de har ingen chans när kronor och ören räknas. I vårt bolag har vi sedan ett decennium vänt svenska bolag ryggen de är ej konkurrenskraftiga.
Jag är benägen att hålla med Carl nedan, tror att den kulturella faktorn är viktig. Att ”passa in” på arbetsplatsen är många gånger nästa lika viktigt som den kompetens man besitter i alla fall inom det offentliga.
Jag tror inte de utländska konsultfirmor kan slå i ett land utan inhemsk arbetskraft. Det handlar om att passa in på en arbetsplats och i projected, så den stora frågan är vem konsulten är anställd hos.
Däremot tror jag ett stort problem är att det är konsulterna som rycker först när det blir kris.Så kan dom fortsätta hålla konsulter i jobb för att dom är i rätt branch trotts att det är konsultbranschen som kommer drabbas först i krisen.
Håller som sagt med dig i båda fallen.
Frågan är hur väl rustat HiQ är att hantera en sådan branschmiljö? Historiskt har HiQ klarat sig väl av vad jag kunnat utläsa, även om det självklart inte är någon garanti inför framtiden.
Mvh
Visserligen historiskt och ytligt ett fint bolag. Men konsultbolag är som du är inne på, inte mer än de människor som jobbar där. Sedan kan VD vurma hur mycket som helst om att företaget erbjuder helhetslösningar, men även lösningar säljs som en leverans som utförs av människor. Och en kvaliteten på en lösningsleverans styrs just av vilka människor som levererar den.
Även om ingen är oersättlig kan det på små bolag (ja, HiQ är internationellt sett väldigt få konsulter) räcka med att några nyckelpersoner slutar så har en stor del av nätverket som drar in uppdragen försvunnit, är det dessutom personer som har stor inverkan på övriga medarbetare kan detta sätta igång förödande flyttkedjor av konsulter med för bolaget katastrofala konsekvenser.
Du nämnde att bolaget har en ”fin riskspridning” mellan olika branscher hos sina kunder. Att mer än 55 procent av branscherna utgörs av cykliska branscher är verkligen ingen fjäder i hatten under en lågkonjunktur. Räknar även här in offentlig sektor som även de tenderar att spara i lågkonjunktur.
Hade hellre sett en spridning mot t ex läkemedel och konsumtionsvaror (typ hygien) om man skall kunna hävda att man har bra säkringar mot lågkonjunktur i kundlistan.
Sedan var det detta med vinstmarginaler som är ett stående hot inom teknikbranschen och i synnerhet it-branschen, där även HiQ verkar ha drabbats.
Du har en bra poäng angående branschexponeringen – det är en relativ stor exponering mot cykliska branscher. Sedan tror jag, utan att varan någon expert i ämnet, att många konsultbolag inom IT- och management har sina uppdrag i just dessa branscher då man i cykliska bolag tenderar att ta in konsulter framförallt vid toppar. Säkring mot lågkonjuktur tror jag (i och med branschens natur) att det finns väldigt få konsultbolag som har, utan det handlar nog snarare om vilket bolag som bäst kan övervintra.
Min känsla är att HiQ inte är lika personberoende då man har över 1 400 konsulter, men visst risken finns där. Massflykt inom konsultbranschen tillhör kanske inte vanligheten, men något man hör om då och då.
Mvh
Bolaget ser helt ok ut men jag avstår pga bristande konkurrensfördelar. Investerar mycket hellre i eWork. Känns som att de bygger vidare på något från år till år medan konsulterna är mer cykliska.
Det finns många stora och medelstora konsultfirmor men färre konsultförmedlare, vilket talar för att det är en mer attraktivt område att investera i.
Hej Gustav!
Ja, konsultmäklarna är helt klart ett hot mot de medelstora svenska konsultbolagen som ändå HiQ får säga tillhöra. Just att vara en attraktiv arbetsgivare som lockar och behåller kompetent personal är och kommer att vara en nyckelfaktor i sammanhanget. Jag gjort lite efterforskningar och HiQ rankas högt och har till och med toppat vissa tidigare mätningar på området.
HiQ är ett bra bolag men jag är skeptisk till värderingen. Oavsett vad man tror om konsultbranschens framtid är det en cyklisk bransch med begränsade marginaler och just nu är HiQ dyrt.
Men ser man till den utveckling du beskriver tycker jag att Formpipe eller Addnode (dotterbolag Ida infront). Kan vara intressant.
Jag medvetet utelämnat diskussionen kring värdering inlägget då jag ville börja med att skapa mig en bild av vad jag tycker bolaget är värt, men du har rätt i att HiQs värdering är utmanande vid nuvarande nivå om man tar hänsyn till branschen som helhet, men även om man tittar på bolagets egna historik.
Hur utmanande är jag inte riktigt säker på ännu.. Vilken potential har HiQ att fortsätta växa det fria kassaflödet på lång sikt? Hur kommer bolaget att stå sig i konkurrensen framgent, inte minst med tanke på konsultmäklare (eWork m.fl.)? Av det jag läst hittills kring bolaget tror jag att det finns förutsättningar att fortsätta den fina utvecklingen.
Tack för tipsen jag ska titta närmare på Formpipe och Addnode!
Passande nog har jag analyserat båda bolagen =).
http://aktieingenjoren.blogspot.se/2013/09/jamforande-analys-av-vitec-formpipe.html
http://aktieingenjoren.blogspot.se/2015/05/utvardering-av-mitt-innehav-i-formpipe.html
Någonting jag förövrigt reagerar på med HiQ är att jag tycker att tillväxthistoriken har varit minst sagt svajig. Utdelningarna har ökat stabilt men vinst och kassaflöde har inte hängt med vilket gör mig skeptisk.
Där ser man.. tackar ska läsa. 🙂
Om nuvarande värdering sjunker så att direktavkastningen närmar sig 7% är mitt krav på utdelningstillväxt lågt och HiQ kan nästan dela ut hela det operativa kassaflöde med deras CAPEX-snåla affärsmodell, men du har en viktig poäng! Att förvänta sig liknande utdelningstillväxt närmaste 10 år är nog orealistiskt.
Hej, IT-service bolag (tex HIQ) är en intressant bransch att få exponering mot den ökade digitaliseringen och jag håller med att framtiden ser ljus ut på lång sikt. Jag har bevakning på Accenture och Infosys som möjliga investeringar men det finns många andra intressanta bolag såsom danska NNIT, HIQ etc. Fördelen som jag ser med Accenture jämfört med mindre konkurrenter är deras storlek som ger skalfördelar och ger de en edge, men å andra sidan gör deras storlek att tillväxten antagligen är mer begränsad. Risken med personalutflöden av nyckelpersoner som nämnts ovan torde också vara betydligt större med mindre IT-service bolag som antagligen skulle drabbas hårdare jämfört med större konkurrenter, men det är bara vad jag tror. Har du även tittat på andra bolag inom IT-service? Mvh Per
Hej Per, ja det känns onekligen som framtiden kommer att tillhöra den som bemästrar det digitala. Frågan är bara vem som kommer att ge sina aktieägare bäst avkastning? 🙂
Tack för tipset, ska titta närmare på nyckeltal för Accenture vid tillfälle. För mig går nog gränsen vid HiQ som har en personalstyrka på lite mer än 1400 personer. I mindre bolag är personalutflödet en för stor verksamhetsrisk för att jag ska våga se dem som kandidater till portföljen och i de stora jättarna är sannolikt tillväxtpotentialen begränsad.
Nej, jag har inte tittat särskilt noga på branschen tidigare och kanske är det ett tecken i tiden. Det är först nu som jag tittat på lite nyckeltal för konkurrenter. Av det lilla jag sett tycker jag HiQ sticker ut på grund av storleken (inte för små eller för stora), stabilt kassaflöde, låg andel Capex och en stabil och hög utdelning över tid.
Tack för en välskriven analys!
Jag är övertygad om att HiQ lär ta vara på den digitaliserings-hype som råder nu och hålla sig väl positionerade jämfört med konkurrenter.
Tror man med fördel kan ha flera IT-bolag i portföljen och jag gillar Atea, KnowIT och ework men håller HiQ’s varumärke starkast av dessa.
Hej! Bra analys och jag gillar hur du skriver. Dina grafer är också snygga 🙂
Kul att du fokuserar på kassaflödet som jag tycker är viktigt. Räknar man på dina siffror för fritt kassaflöde så är ett bra pris ca 33 kr för HiQ. Vad tror du om den värderingen?
30% nedsida, lite för dyrt idag på 48 kr kan jag tycka. Men fint bolag såklart.
Hej!
Rolig att höra att du uppskattar inlägget och graferna. Skulle aktien sjunka till 33 kr så är jag sannolikt en köpare. Jag tycker aktien redan ser intressant ut kring 41 kr (förutsatt att man kan behålla marginalerna på nuvarande nivå), vilket motsvarar en direktavkastning på ca 7%.
Mvh
Är man av åsikten att ett bolags framtida konkurrenskraft kommer minska kraftigt pga av att andra konkurrenter erbjuder marknaden något som är bättre än det bolag man diskuterar, i detta fall HiQ, vilket till slut leder till att bolaget inte längre finns, allt annat lika, ska man självfallet hålla sig borta.
Om det kan man i det enskilda bolagets fall ha olika åsikter. Men som mer av en ”utdelningsfundamentalist” tycker jag att diskussionen om vilka bolag inom branschen som är högst värderade, är sekundär. Inte oviktig, det är onödigt att köpa något för ett pris vid en tidpunkt om man kan få det billigare vid en annan.
Men det är inte huvudsaken för mig.
Påstår man att alla IT-konsulter kommer att konkurreras ut: av TCS, konsultmäklare eller vad det vara månde, ska man man självfallet också hålla sig borta.
Men, invändningarna om att det är cyklisk verksamhet och, som sagt, nuvarande värdering är inte det jag i huvudsak fokuserar på.
Jag fokuserar självfallet på bolaget och branschens framtid, men värderingen av bolaget, ja, för den delen min portfölj, lägger jag inte större vikt vid, sålänge de enskilda bolagen i portföljen klarar av att leverera stabil och uthållig direktavkastning som ger ett överskott som jag kan återinvestera i bolagen, eller ett nytt bolag som uppfyller de kriterierna.
Detta bygger naturligtvis på en premiss. Premissen är att börsen går upp över tid. Och det gör börsen. Räknar man ända från 1900 blir den årliga genomsnittsavkastningen lägre än vad den blir för de senaste 50 åren, något över 5%, men då tiden innan i större utsträckning första men även andra världskriget var så väsensskild från vår, är de senaste 45-50 åren mer rimliga att utgå ifrån, tycker jag.
Den inflationsjusterade genomsnittliga årsuppgången är över tid ungefär 8%. Tid är i detta sammanhang någonstans 10-15 år. På 20 år blir kalkylen ännu robustare. Lägger man till utdelningar på det, och den årliga avkastningen är så stor att du kan återinvestera hela eller delar av den får du ränta-på-ränta. Och det är vad man är ute efter.
Så att jag fokuserar på uthållig utdelning är för att ge mig möjlighet att återinvestera mer kapital.
En del som tänker så vill helst se årliga utdelningshöjningar eller iallafall inte sänkningar något enskilt år, möjligen ett.
Jag tycker det är varningssignaler när det gäller vissa bolag, men är inte fullt lika hård. Jag kan gott tänka mig cykliska bolag som sänker utdelningen, sålänge jag är trygg med att ett cykliskt bolag, som går upp och ner i vinst och kurs, alltid växer över tid, och att den genomsnittliga direktavkastningen i genomsnitt/år under en konjunkturcykel, gärna med någon krasch under perioden, kommer vara relativt hög.
Hur kan man veta det? Ja, ingen har en spåkula, men ett rimligt sett är att titta historiskt. Och har ett bolag klarat av att för det första överleva en nedgång, hemskt gärna en krasch – ännu hellre två, och ändå leverera en för mig acceptabel direktavkastning under en period på säg10 år, där dessa krascher eller relativt sett svaga år, ingår i perioden. Och det ska helst vara alla potentiella tio-årsperioder som täcker åren av kursnedgång och utdelningssänkningar. För mig är det alltså egalt om portföljens värde går upp och ner, sålänge det finns kapital att återinvestera.varje år. Då får man ränta-på-ränta. Och eftersom den verkar som den gör blir även små överskott över tid gigantiska belopp. (För min del, iallafall)
Kan man lägga undan varje månad och plöja in det i portföljen går det ännu snabbare. Och även med ett mycket modest startkapital och 10 kr sparande/når man rejäla belopp under en livstid. Det tar längre tid än om man börjar med mer, och i 20 år händer knappt något, men sen…
Om det inte framgick så säljer man inga aktier, om inte man är för att ett bolag inte kan leverera detta. Och man har rätt god tid på sig, om man är någorlunda med, att då göra sig av med den aktien och hitta ett klokare val
En klok strategi för någon som mig är inte att jaga de högsta direktavkastningarna ett enskilt år, utan att titta på långsiktigt kloka val. Man bör naturligtvis inte enbart ha cykliska aktier, utan diversifikation på bredden och längden är viktigt. Och rejäla ekonomiska muskler är verkligen att föredra, så huvudsakligen kommer någon som jag att äga stora bolag med god historik, men mindre bolag som bevisat sig robusta går bra att ha som komplement.
Det var en lång ingress för att svara på frågan om man kan ha IT-konsulter. Det enkla svaret är ja. Men det hade varit tråkigt om det hade varit så kort, så låt mig, inte överbevisa, för det kan jag inte, men komma med några argument för att det går och några argument mot en del av åsikterna föregående talare framfört.
Jag vet inte om jag tycker att argumenten för att it-konsulter inte kommer behövas håller streck. Jag kan inte se några tecken på det. Min personliga bedömning är att de blir mindre cykliska, då deras tjänster rimligen borde bli mer eftertraktade, kanske t o m oundgängliga framöver. Den gamla sanningen om att konsulter åker först kanske inte kommer stämma när det gäller IT, i samma utsträckning då i stort sett alla tjänster och all produktion blir tycks gå mot att vara konstant beroende av IT, på ett sätt som inte var fallet förut. Detta är en framtidsspaning som kan vara felaktig eller korrekt, kanske åker konsuleterna som vanligt först när sämre tider kommer, men det i sig spelar mindre roll för mig.
Kan man välja vilken som helst? Nej, en del kan få problem. Men dem sållar jag bort i min ursprungliga analys av bolaget självt. Det är mitt första steg. B3IT har kanske lite för kort historik för min smak, men vissa nyckeltal gör att jag skulle kunna överväga dem. Om jag inte ägt en annan IT-konsult. De uppvisar f ö samma sak som alla andra som nämns, och ett som inte nämns, dem jag själv äger: Acando. Nämligen att det gått bra sedan 2012-13. Inte exakt lika bra, men de är alla företag som har klarat av att utnyttja när det vände för branschen, och de har sedan dess visat ökade vinster. Det lär för branschens del fortsätta en stund till. Det är ett svar på någon av kommentarerna, nämligen att konsultförmedlare skulle slå ut konsulterna. Och att EWork skulle vara beviset för det. Ja, EWork växer år för år omsättningsmässigt. Men i övrigt är skillnaden liten. Även de drabbades av finanskrisen, med skillnaden att de återhämtade sig snabbare ska erkännas. I övrigt är det vad gäller vinst ungefär samma sak. Stor tillväxt fr o m 2012-13. Men värt att notera är att vinstmarginal har gått ner i stort i 10 år. Det är självfallet svårt att öka den med så kraftig omsättningstillväxt.
men de har funnits på börsen sen 2008. Trots denna omsättningstillväxt har inga av de IT-konsulter som nämns inte kunnat göra utmärkta affärer. De har definitivt inte utrotats. Och hur cykliska de än är så hävdar jag att bedömningen bör göras på genomsnittet över tid. Mitt eget val är ett litet specialfall, då de var med runt 2000, och har haft en del bolagsspecifika problem men verkar ha fått bukt med en del av dem.
Så juryn sammanträder. För min strategi kan man ha både cykliska bolag och IT-konsulter. Det GÅR självfallet att sälja dem om man tror att nedgången är anstående, och det ger en ett bättre resultat om man väljer något annat lämpligt. En aktiv portföljhantering är inte förbjuden, men den är inte med premisserna ovan nödvändig.
Den här cykeln hänger de som nämnts med. Flera av de alldeles utmärkt, och jag gissar att peaken inte är nådd, om inte någon världshändelse sätter tvärt stopp.
B3IT skulle jag, som sagt, kunna överväga men deras historia är för kort. Jag behöver se mer.
Detta var en lång kommentar. Kanske helt i onödan. Men nu är den skriven. Mvh/Max Dahl
Tack för att du delar med dig av dina tankar! Tycker inte att kommentarer kan bli för långa så länge som de håller sig till ämnet och även om bolagsnamnet blev fel så är ditt resonemang i allra högsta grad applicerbart på DAT.
Eftersom jag äger IT-konsultbolag såsom DAT och Atea tror på branschen på sikt, men jag tycker att det är viktigt att samtidigt belysa riskerna. Min personliga åsikt är att det är viktigt att lägga stort fokus på värdering och det enskilda bolagets förutsättningar gentemot sina konkurrenter.
Och jag tror att det är avgörande för den långsiktiga utdelnings- och totalavkastningen att inte köpa IT-konsulter (oavsett kvalitet) i samband med att värderingen är hög i dessa goda tider.
Mvh
(Ytterligare forts. och rättelse.)
Jag drabbades nog av hjärnblödning nånstans efter ett par stycken. Jag vet inte var B3IT smög sig in, när det var HiQ det handlade om. Som sagt, hjärnsläpp. I sak ingen större skillnad på resonemanget. Den enda och stora skillnaden är att jag absolut skulle kunna tänka mig HiQ. No probs. Men jag har gjort mitt val i branschen för just nu.