Det här kommer bli ett litet annorlunda inlägg där jag enbart skriver ingressen och min fru skriver resten. Efter att jag skrivit mitt föregående inlägg kring uppföljningen av vår gemensamma målsättning och min fru korrekturläst det samma (vilket hon ofta gör) fick hon ett infall och skrev ett eget litet inlägg som kommer här. Jag hoppas att ni inte misstycker att jag låter henne “låna” bloggen denna gång.
Vem är fru långsiktig investering?
Jag jobbar som mellanchef på en statlig myndighet. Älskar att resa och önskar att vi hade sex timmars arbetsdag. Jag tycker om att jobba men går igång på tanken att jobbet skulle vara något valbart – att jag med gott samvete skulle kunna välja det roligaste jobbet även om det inte var lika bra betalt som mitt nuvarande jobb.
Jag brottas med tankar som: Hur påverkar vårt sparande sättet vi lever idag? Begränsar vi våra liv i syfte att kunna leva gott som gamla och därmed går miste om att leva nu? Och är det ok att sätta undan pengar som skulle kunna hjälpa människor i världen här och nu? Hur man än vrider och vänder på det är vi ju rätt oförtjänt lyckligt lottade och att spara är att ta ansvar för de närmaste – men hur kan vi hjälpa även andra?
Image courtesy of iosphere images at FreeDigitalPhotos.net
En av mina högsta önskningar är att vi ska kunna äga fastigheter i framtiden. Äga fastigheter utomlands. Att vi ska kunna hyra ut och på så sätt öka vår passiva inkomst. Det skulle också kunna innebära ett alternativ till lönearbete där jag skulle vara min egen chef. Jag tror att jag har viss talang när det gäller att inreda och dekorera och att jag därför skulle kunna skapa förutsättningar för en bra marknadsföring av våra fastigheter.
Men vad krävs för att komma dit?
Till att börja med tror jag att det är orealistiskt att realisera detta under tiden vårt (eller våra) barn fortfarande är i skolåldern. 2034 är därför ett bra målår för vår passiva inkomst. Omkring då (om allt vill sig väl och marknaden är på en bra nivå) skulle det vara möjligt att växla ut en del av vår passiva inkomst i aktier mot passiv inkomst i fastigheter.
Vi skulle kunna köpa ett par hus i Florida, där vi kunde bo i det ena under vinterhalvåret och samtidigt hyra ut det andra under hela året. Under sommarhalvåret skulle vi kunna bo billigt i Sverige och kanske ha tillgång till en kolonistuga eller liknande. Samtidigt skulle vi kunna arbeta som konsulter under halvåret i Sverige (eller – om arbetsmarknaden förändras och blir mer flexibel när det gäller distansarbete – skulle vi kunna arbeta under hela året oavsett var vi befinner oss). Med mer passiv inkomst skulle vi förhoppningsvis sedan kunna “give it forward” genom att ge både av våra pengar och vår tid till mer behövande. På så sätt skulle vi kunna skapa trygghet för oss själva, mening med våra liv och samtidigt få finnas där för andra.
Vad tror ni? Hur tänker ni aktieinvesterare om fastighetsinvestering? Hur tänker ni kring socialt ansvar kopplat till att tjäna pengar?
Intressant med dina tankar; “Hur tänker ni kring socialt ansvar kopplat till att tjäna pengar?”
Vill du utveckla mera? På vilket sätt vill du hjälpa till och hur stor del av den passiva inkomsten vill du/ni lägga?
Jag tänker ibland på hur lyckligt lottad man är bara genom att vara född i Sverige. Många av oss lever definitivt ett liv i överflöd. Obegränsat med mat, subventionerad sjukvård, gratis utbildning osv osv. I dagsläget täcker min passiva inkomst ~10% av mina utgifter, samtidigt som jag skänker 1% av min inkomst till välgörenhet. I takt med att den passiva inkomsten ökar vill jag också öka min välgörenhet. Drömmen är att kunna ha sådan pass stor passiv inkomst att man kan skänka en del av sina tid också till välgörenhet.
Vad är en rimlig ratio mellan inkomst och välgörenhet anser ni?
Tack för din kommentar, TexasRanger. Jo, nog är vi lyckligt lottade. En ständig frustration är att vi fokuserar mycket på oerhört små problem i vårt land, när det finns så mycket större problem på andra håll. I dagsläget ger vi strax under en procent (av netto) till välgörenhet (i form av fadderbarn hos Unicef och extra gåvor vid jul och födelsedagar), men jag har faktiskt inte förrän idag räknat på procentsatsen och inser att vi nog borde utöka vårt givande en del med tanke på senare års löneökningar. När det gäller hur jag vill ge av min tid skulle jag gärna hjälpa till i projekt utomlands – volontärarbeta i länder där min kunskap och mitt engagemang kan göra skillnad. Den dag vi kan leva på vår passiva inkomst skulle jag kunna tänka mig att byta ut lönearbete mot volontärarbete och därmed kanske också ge mer av min tid än av mina pengar. Ration är därför lite beroende på – när jag inte har möjlighet att ge av min tid (pga arbete, småbarn etc) ger jag hellre mer pengar, medan jag den dag jag har möjlighet att ge av min tid sannolikt inte kommer ge lika mycket ekonomiskt.
Fru långsiktig investering
Glömde kommentera era tankar krig fastigheter. Jag äger hellre aktier i fastighetsföretag än att själv äga fastigheten. Man slipper så mycket arbete då samt att det är proffs som sköter fastigheterna! ????
Jag håller med om mycket i hur du tänker. Jag funderar ofta på om jag sparar för mycket men känner att jag saknar inget som jag inte har. När det gäller fastigheter har jag också ett driv efter att köpa utomlands, lite problemet är att det inte är billigt med fastigheter och hur mycket kan man få uthyrt sen gäller det att ta steget och köpa.
Bra inlägg, gillar tankarna och kör hårt
Jo, det är ett stort steg att köpa utomlands och det kan bli dyrt och mycket kan gå fel. Det bästa är sannolikt att köpa något för eget bruk där uthyrning vissa veckor bara är en bonus.
Fru långsiktig investering
Bra inlägg och jag håller med om det mesta.
Jag har däremot en mer skeptsik inställning till att “komma hem” under sommarhalvåret och kunna konsulta. Är det inte konsultmarknaden ganska tuff och det gäller att jämt vara tillgänglig?
Att investera i sommarbostäder och sedan hyra ut tror jag att många av oss drömmer om. Precis som konsultmarknaden är väl uthyrningsmarknaden rätt tuff? Bloggaren chansarmest skrev för en tid sen om alla som drömmer om att hyra ut sin andra bostad är naiva. Han raljerarr en del men det finns nog en del sanningar i det.
Peppe
Sannolikt är det i dagsläget svårt att “komma hem” och konsulta på deltid och kanske är det mest en utopi. Jag tror dock att arbetsmarknaden kan komma att förändras på ett ganska revolutionerande sätt de närmaste tjugo åren. Inom det område där jag verkar tror man exempelvis att mer än femtio procent av arbetstillfällena kommer att ersättas av automatiserade tjänster, vilket sannolikt kommer att ställa krav på en mer flexibel arbetsmarknad. Att konsulta på deltid eller att jobba på distans idag är sannolikt mycket svårt, men om tjugo år kan väldigt mycket ha förändrats. Jättespännande tycker jag, men en svår variabel att planera utifrån!
Uthyrning kan nog var väldigt trixigt, och kanske får vi nöja oss med en semesterbostad avsedd för oss själva som vi i bästa fall kan hyra ut några veckor då och då.
Fru långsiktig investering