Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

  • Börja här
  • Investeringskriterier
  • Aktieanalyser
  • Utdelarnas kamp
  • Bevakningslista
  • Läslista
  • Aktieportfölj

Nya förutsättningar i och med höjd avgift för ISK och kapitalförsäkring?

mars 29, 2015 By Langsiktig Investering 14 Comments

I dagarna aviserade den rödgröna regeringen att de har för avsikt att höja skatten på sparformerna investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkring. Höjningen motiveras med att avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger statslåneräntan vilket medför att sparandet är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna ännu mer gynnsamma.

Avräkning av utländsk källskatt på utdelningar

”För att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen föreslår regeringen i vårpropositionen att schablonavkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75%. För att skatten inte ska bli för låg vid en mycket låg statslåneränta ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25% av kapitalunderlaget”, skriver man. 

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016. Jag kan inte påstå att jag är nöjd med denna utveckling, men samtidigt var den inte helt oväntad då nuvarande beräkningsmodell i princip skulle göra sparformerna skattefria.

Hur beräknas då skatten idag?
Skatten för investeringssparkontot bestäms idag baserat det totala värdet vid ingången på varje kvartal inklusive insättningar du gjort under kvartalet. Kapitalunderlagen multipliceras sedan med statslåneräntan vilket ger schablonintäkten. Schablonintäkten beskattas sedan som inkomst av kapital med 30% vilket ger schablonskatten. För innevarande år är schablonskatten 0,27% och blir 0% nästa år om nuvarande skatteregler skulle gälla. Detta då allt pekar på att statslåneräntan kommer att vara negativ även i november i år. Så här ser hela formeln ut idag: (kapitalunderlag x statslåneräntan) x 0,3 = skattemängd.
Hur blir det nästa år med de nya reglerna?
Nu vill regeringen altså ändra reglerna så att kapitalunderlaget ska mulipliceras med föregående års statslåneränta plus 0,75%. Dessutom sätts ett golv på 1,25%, vilket innebär att schablonskatten aldrig kan bli lägre än 0,375% (0,125*0,3) oavsett hur låg statslåneräntan blir. 
Utgår vi från ett av mina tidigare exempel där en sparare äger aktier till ett värde av 730 000 kr och får en utdelning per år på motsvarande 10 000 kr från sina utländska innehav skulle denne nästa år betala 2 701 kr (730 000 * 0,0037) i skatt. Med andra ord höjs skatten med 1000 kr eller nästan 53% jämfört med i år. En ganska rejäl ökning med andra ord. Så här kommer hela formeln se ut 2016 om förslag går igenom: (kapitalunderlag x (statslåneräntan+0,75)) x 0,3 = skattemängd.


I detta scenario kommer vi att få tillbaka all utländsk källskatt på totalt 1 500 kr (10 000 * 0,15), förutsatt att vi har överskott av kapital. Jag utgår från att den utländska källskatten är 15% (enligt skatteverket får du nämligen inte avräkna högre källskatt) för samtliga utdelningar. Observera att även om du har överskott av kapital får du som mest avräkna den skatt som tas ut för din schablonintäkt för ISK, i detta fall 2 971 kr. Exemplet ovan förutsätter att spararen inte har några större lån. Om så vore fallet kan han som mest dra av 500 kr även framgent (förutsatt att jag inte missat något). 

Konsekvenser för mitt sparande i närtid
Hur påverkar den eventuella höjningen mitt tidigare resonemang som jag redogjorde för i det här inlägget? Förändringen innebär förutom att jag eventuellt kommer att behöva betala några hundralappar mer i årlig skatt att jag kommer kunna dra av hela den utländska utdelningsskatten för en överskådlig framtid i ISK, då schablonskatten inte kommer att kunna bli lägre än 0,375% om förslaget blir verklighet.

Jag kommer dock inte förändra det upplägg jag beskrivit tidigare, utan jag kommer även framöver köpa utländska aktier i kapitalförsäkring och svenska aktier i ISK. För även om avdragsmöjligheten inte längre är ett problem för oss utan lån i ISK, så kommer säkert dagen då även jag ansluter mig till bolånekarusellen och då är kapitalförsäkring ett bättre hem för mina utländska utdelningsaktier ur skattesynpunkt.

Slutord
Med allt detta sagt är det viktigt att ha i åtanke att höjningen är ett förslag och först ska ut på remiss, de nya reglerna väntas inte införas förrän nästa år om regeringen får igenom förslaget i höstbudgeten.

Även om skattehöjningen skulle bli av, är enligt mig ISK och kapitalförsäkring, även fortsättningsvis de bästa sparformerna för oss med aktier. Jag är emellertid inte lika övertygad om att räntefonder gör sig bäst i dessa sparformer. Har jag missat något och vilken är din syn på höjningen?

Andra inlägg på liknande tema

Varför jag som regel avstår preferensaktier
Se till att få tillbaka den utländska källskatten
Avkastningen från räntekontot är också en passiv inkomst eller?

Filed Under: Källskatt, Sparformer Tagged With: Allmänt om investering, Investeringssparkonto, Kapitalförsäkring

Comments

  1. Anonym says

    mars 29, 2015 at 9:57 f m

    Jag funderar just nu också på detta med räntefonder. Har parkerat ca 15% i Spiltans korta räntefond på ISK och i KF, som torrt krut när börsen faller. Frågan är om det är bättre att lyfta ur dessa pengar, placera på bankkonto och sedan sätta in igen när tillfälle uppstår. Men då blir ju insättningarna återigen föremål för beskattningsunderlag… Finns det något smartare sätt?

    /S

    Svara
  2. Stefan Thelenius says

    mars 29, 2015 at 10:08 f m

    Min syn här: http://z2036.blogspot.com/2015/03/hojd-skatt-iskkf-analys.html

    I närtid spelar höjningen mindre roll men på sikt och om räntenivåerna stiger så blir det inte gynnsamt med ISK/KF med balanserad risknivå. En variant framöver kan vara att ha lågriskplaceringarna i vanlig depå och resten i ISK/KF.

    Svara
  3. Anonym says

    mars 29, 2015 at 10:18 f m

    Jag delar din syn, Stefan. Tillägget på 0,75%-enheter för statslåneräntan ger fel signaler till Sveriges sparsamma.

    /S

    Svara
  4. Anonym says

    mars 29, 2015 at 2:17 e m

    Instämmer med ovan. Det tokiga är att man inte kan lita på systemen. Godtyckligt ändras förutsättningarna…

    Svara
    • Långsiktig investering says

      mars 30, 2015 at 10:11 f m

      Ja, tyvärr blir inte ISK något attraktivt alternativ för lågrisksparande framöver om man behåller skattehöjningen intakt när väl räntan stiger..

      Svara
  5. Anonym says

    mars 29, 2015 at 6:48 e m

    Jag fortsätter som tidigare med kvartalsvisa inköp av aktier med hygglig direkt avkastning på mitt ISK även om det känns lite surt med en skattehöjning och man börjar undra vad som kan tänkas komma framledes…. Jag har aldrig varit förtjust i räntefonder och behåller kontanter på sparkonton även om räntan är dålig. Jag ser inga andra övertygande alternativ i och med att jag vill ha pengar tillgängliga för aktieinköp.

    Svara
    • Långsiktig investering says

      mars 30, 2015 at 10:08 f m

      Ja, det är tråkigt att regeringen ska in och peta i förutsättningarna för sparformen så pass tidigt, även om jag förstår att Skatteverket inte kan tillåta skattefritt sparande 2016. Har en känsla av att regeringen inte kommer att vara lika snabb med att justera skatten åt andra hållet när väl räntorna stiger..

      Svara
  6. Anonym says

    mars 30, 2015 at 6:50 f m

    KF är ju inte så trevligt att plocka ur pengar då man inte skattar på värdet i sin KF annat än 1 Januari varje år. Bättre att koppla in kreditkonto och stoppa in likviden i ett sparkonto (i alla fall hos Avanza där sparräntan och låneräntan är densamma om man lånar mindre än likvida medel på sin KF/ISK).

    Men annars… Inga blandfonder eller räntefonder på ISK/KF längre.

    Man kan inte längre lita på att ISK passar som alternativ till pensionspar då politikerna vill byta system efter bara ett fåtal år. Det behövs en sparform som är stabil under 50+ års tid.

    Svara
    • Anonym says

      mars 30, 2015 at 9:28 f m

      Men trots allt är nog ändå ISK det bästa i nuläget, tror jag.
      /S

      Svara
    • Långsiktig investering says

      mars 30, 2015 at 10:05 f m

      Även om jag inte gillar höjningen eller att man redan nu petar i förutsättningarna för sparformen, ser inte jag heller någon bättre sparform för långsiktigt sparande med aktier i nuläget.

      Svara
  7. ConflictedInvestment says

    mars 30, 2015 at 9:38 f m

    Jag måste erkänna att jag är lite förvånad över kommentarerna kring höjningen av skattesatsen på ISK. Att det skulle vara icke gynnsamt att ha sina ränte-fonder på ISK verkar vara ett påstående taget ur luften. Om jag inte minns fel är skatten på vinstränta 30%, men detta betalas inte förrän man realiserar vinsten. Om vi tar det allra enklaste fallet med ett år så kommer det gå jämt upp om man lyckas få runt 1.25 procents ränta på sin räntefond (i ISK vs på vanligt fondkonto). Givetvis kompliceras bilden något om vi ser på längre sikt, men att ha pengarna i en räntefond på flera års sikt verkar vara en ganska dålig ide generellt sett.

    Att sedan systemet skulle ändrats godtyckligt känns som något av en överdrift, alla förändringar, även införande av ISK, skulle ju kunna ses som godtyckliga om det enda kriteria man använder sig av är att något förändrats. Ja, politiska beslut ändrar förutsättningarna med jämna mellanrum, men det här är ändå en väldigt liten förändring. Jag vill minnas att de 0.75% som nu läggs till fanns med i de tidigare versionerna när man skissade på reglerna för ISK dessutom. Godtyckligt valdes det då bort.

    Att man sedan skulle behöva en sparform som är stabil i mer än 50 år för att kunna placera sina pensionspengar gränsar ju till idioti. Möjligtvis om ditt pensionssparande består i att dag 0 sätta in en klumpsumma pengar för att sedan ge dig ut på en femtioårig resa i rymden utan någon som helst kontakt med jorden. Om man verkligen är så inflexibel så borde man nog fundera lite över sitt liv i största allmänhet.

    Sammafattningsvis så är ISK fortfarande ett gynnat system för långsiktig investering. Om man sysslar med ren spekulation så kan det finnas poänger med en vanlig depå, men enbart om man är dålig på det. Så länge man gör vinst på sitt kapital och behöver skatta vid realisationen som kommer det ha varit bättre att ha pengarna på ISK.

    Svara
    • Långsiktig investering says

      mars 30, 2015 at 2:58 e m

      Visst det är lätt att glömma vilken förbättring ISK ändå är och jag håller med om att ISK fortfarande är den bästa sparformen iaf när det kommer till långsiktig sparande med aktier. Sedan om räntesparande fortfarande lönar sig på sikt i ISK är egentligen ett mindre problem när jag tänker efter då jag inte har för avsikt att långsiktigt spara i räntefonder.

      Svara
  8. Anonym says

    maj 29, 2015 at 12:03 e m

    Spam!

    Svara
  9. Anonym says

    maj 29, 2015 at 12:05 e m

    Om räntan blir 5, 7 eller rentav 10 procent blir det att tänka om. Kanske överge ISK för traditionell depå? Hur ser du på ett sådant räntescenario? Hur tänker du agera om/när räntan sticker i höjden? Kan man flytta från ISK till depå utan att det räknas som försäljning?

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Senaste kommentarer

  • Angel om Nu är det väl ändå dags att sälja?
  • Langsiktig Investering om Nu är det väl ändå dags att sälja?

Populära inlägg

  • En närmare titt på kassaflöde från den löpande verksamheten efter förändring av rörelsekapital En närmare titt på kassaflödet från den löpande verksamheten
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • Hur hänger resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning ihop? En närmare titt på hur kassaflödesanalys, resultat- och balansräkning hänger ihop
  • Låt dig inte luras av låga P/E-tal Låt dig inte luras av låga P/E-tal
  • Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan Gå inte i den kortsiktiga utdelningsfällan – risker med utdelningsinvestering
  • En närmare titt på kassaflödet från investeringsverksamheten Den viktigaste delen av kassaflödesanalysen
  • Förändring av rörelsekapital Betydelsen av förändrat rörelsekapital
  • Skanska Hur går det för Skanska? En kort genomgång och värdering
  • Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden Rebalansera hellre din aktieportfölj än att försöka tajma marknaden
  • Låt dig inte luras av ditt genomsnittliga anskaffningsvärde Låt inte ditt GAV påverka dina investeringsbeslut
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • Pantautomat från Tomra En närmare titt på ytterligare ett norsk bolag – denna gång inom återvinnings- och sorteringsbranschen
  • Ränta-på-ränta effekten är som en snöboll som växer Spara långsiktigt och låt snöbollen göra jobbet
  • Hur ska jag agera nu när börsen faller? Hur ska jag agera nu när börsen faller?
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Om du enbart fick välja ett värderingsmått – vilket skulle det vara?
  • Avkastning för den genomsnittlige Avanza kunden jämfört med SIX Return Index Dags för den genomsnittlige spararen att satsa på index istället för aktier?
  • Alla nyckeltal är inte likvärdiga Användbara tjänster när man letar efter nyckeltal
  • Vikten av att undvika permanent förlust av kapital Vikten av att undvika permanent förlust av kapital
  • Dåliga anledningar att sälja en aktie Dåliga skäl att sälja en aktie
  • Dotterbolaget Huntonits fabrik i Norge Byggma Group – En okänd utdelare med lågt värderat kassaflöde, välfylld kassa och stark huvudägare
  • Se till att få tillbaka den utländska källskatten
  • Vad äger egentligen Långsiktig Investering för aktier? Vilka aktier äger egentligen Långsiktig Investering?
  • Peter Lynch Är det dags att sälja nu?
  • Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest Köp inte cykliska bolag när de tjänar som mest
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Castellum möter Realty Income
  • Capacent En närmare titt på ytterligare en nordisk högutdelare – Capacent
  • Hennes & Mauritz H&M – Ett exempel på styrkor och svagheter hos den svenska ägarmodellen?
  • Flera mer eller mindre likaviktade sätt att slå OMXS30GI och OMXS30
  • Så här såg Avanzas site ut när det begav sig Analys av nätmäklaren Avanza
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • En utgift i samband med utveckling är inte alltid en kostnad En utgift är inte alltid en kostnad
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • Fördelning omsättning Coca Cola Analys av Coca Cola
  • En hiss från KONE En närmare titt på ett his(s)nande bolag från Finland – Hisstillverkaren KONE
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Nilörngruppen En intressant portföljkandidat på en överlag högt värderad börs
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Tjänsteutbud per land - Nordnet Nordnet börsens sämsta bolag? – fortsatt analys av Nordnets verksamhet
  • Balansräkningens utveckling - Fortum Fortum av idag – Ett bolag beroende av priset på el och Putins välvilja
  • En av Polaris populära motorcyklar Victory 1200cc Analys av det Nordamerikanska bolaget Polaris Industries – Ett innovativt och lönsamt kvalitetsbolag med tillfälliga problem?
  • Ytterligare exempel på varför det är viktigt att behålla balansen för den långsiktiga avkastningen
  • Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet Gräset är inte alltid grönare på andra sidan investeringsstaketet

Etiketter

aktieanalys Aktieportfölj aktier Allmänt om investering Analys Atea Atlas Copco Beijer Alma Bevakningslistan BHP Billiton Bonheur Börsnedgång Castellum Chevron Coca Cola Data respons Deere & Co Fortum Fritt kassaflöde Försäljning Handelsbanken indexfonder Industrivärden Inköp Investeringskriterier Investeringsprocess investeringsstrategi Johnson and Johnson Kassaflödesanalys kvartalsrapport långsiktig sparande McDonalds Mekonomen Månadsrapport Nolato Peter Lynch Risk Sampo TeliaSonera Utdelning Utdelningsinvestering Utdelningsjämförelse Utdelningstillväxt Värdering Walmart

Sök på bloggen

Flest kommentarer

  • När är kvalitetsaktier rimligt prissatta?
  • Ytterligare en rond i avkastningsjämförelsen utdelarnas kamp Ytterligare en rond i utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en svensk kvalitetsbank
  • En kamp mellan två utdelningsgiganter Utdelarnas kamp – En utdelningsaristokrat mot en nordisk försäkringsjätte
  • Kassaflöde från verksamheten i förhållande till Capex (investeringar) och utdelning under perioden 2007-2016 - Nordnet Dags att köpa en av de ledande nätmäklarna i Norden?
  • Se upp för hög källskatt på utdelningen i fallet Nova Scotia Bank
  • Hur ger man sitt barn ”rätt” ekonomiska förutsättningar?
  • Skjuter den som sparar livet framför sig?
  • Varför jag som regel avstår preferensaktier
  • När föddes ditt aktieintresse?
  • Hur många bolag består din utdelningsmaskin av?
  • Är kanadensiska storbanker något att ha?
  • De svenska storbankerna - SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken Svenska banker bland de mest lönsamma och välkapitaliserade i världen?
  • Har de gyllene bågarna förlorat sin lyster?
  • Fördelar med den amerikanska utdelningsmodellen?
  • Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar Det har hänt lite sedan sist – Inköp och omplaceringar
  • Har tiden kommit ikapp denna utdelningsaristokrat?
  • Analys av världens största diversifierade råvarubolag
  • Rondvila i utdelarnas kamp Rondvila i utdelarnas kamp
  • Ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar-i-livet Tankar och funderingar kring att ge sina barn rätt ekonomiska förutsättningar i livet
  • Nolato En närmare titt på en av mina favoriter på Mid Cap – Koncernen Nolato
  • HiQs omsättning fördelad på branscher de senaste 12 månaderna Ett stabilt växande bolag som är väl positionerat för att ta till vara på digitaliseringens möjligheter?
  • Duellerna fortsätter i utdelarnas kamp! Äntligen dags för ytterligare en rond i utdelarnas kamp – Investor möter Industrivärden
  • Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckligare? Vad gör oss som redan är lyckligt lottade lyckliga?
  • Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål Fokusera mindre på andra och mer på att nå dina långsiktiga avkastningsmål
  • Ytterligare exempel på varför det är viktigt att behålla balansen för den långsiktiga avkastningen
  • Fortums senaste delårsrapport och lite egna funderingar
  • En investerares bekännelser del 1: Köp ett bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst En investerares bekännelser del 1: Köp bra bolag som du förstår, men inte till vilket pris som helst
  • Bättre än fågel i handen än tio i skogen
  • Utdelningsaktier vs indexfonder – Rond 1
  • Se över din courtageklass, det kan löna sig
  • Uppföljning av vår resa mot ekonomiskt oberoende Hur långt har vi kommit på vår resa mot ekonomiskt oberoende?

Arkiv

  • juli 2022 (1)
  • januari 2022 (1)
  • december 2021 (2)
  • december 2020 (1)
  • september 2020 (2)
  • mars 2020 (1)
  • oktober 2019 (1)
  • september 2019 (2)
  • juli 2019 (1)
  • juni 2019 (2)
  • maj 2019 (2)
  • april 2019 (1)
  • januari 2019 (2)
  • december 2018 (4)
  • november 2018 (4)
  • oktober 2018 (4)
  • september 2018 (5)
  • augusti 2018 (4)
  • juli 2018 (4)
  • juni 2018 (5)
  • maj 2018 (4)
  • april 2018 (4)
  • mars 2018 (5)
  • februari 2018 (4)
  • januari 2018 (4)
  • december 2017 (5)
  • november 2017 (4)
  • oktober 2017 (4)
  • september 2017 (5)
  • augusti 2017 (4)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (3)
  • maj 2017 (4)
  • april 2017 (5)
  • mars 2017 (4)
  • februari 2017 (4)
  • januari 2017 (6)
  • december 2016 (5)
  • november 2016 (7)
  • oktober 2016 (9)
  • september 2016 (4)
  • augusti 2016 (4)
  • juli 2016 (5)
  • juni 2016 (4)
  • maj 2016 (6)
  • april 2016 (6)
  • mars 2016 (4)
  • februari 2016 (7)
  • januari 2016 (6)
  • december 2015 (7)
  • november 2015 (8)
  • oktober 2015 (7)
  • september 2015 (6)
  • augusti 2015 (7)
  • juli 2015 (4)
  • juni 2015 (5)
  • maj 2015 (9)
  • april 2015 (10)
  • mars 2015 (10)
  • februari 2015 (11)
  • januari 2015 (12)
  • december 2014 (13)
  • november 2014 (15)
  • oktober 2014 (16)
  • september 2014 (11)
  • augusti 2014 (15)
  • juli 2014 (16)
  • juni 2014 (15)
  • maj 2014 (14)
  • april 2014 (17)
  • mars 2014 (18)
  • februari 2014 (15)

Kategorier

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.

Copyright © 2023 · Långsiktig Investering powered by: Magazine Pro Theme On Genesis Framework · WordPress · Log in