Långsiktig investering

- frihet genom passiv inkomst

Nya förutsättningar i och med höjd avgift för ISK och kapitalförsäkring?

By 14 kommentarer

I dagarna aviserade den rödgröna regeringen att de har för avsikt att höja skatten på sparformerna investeringssparkontot (ISK) och kapitalförsäkring. Höjningen motiveras med att avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger statslåneräntan vilket medför att sparandet är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna ännu mer gynnsamma.

Avräkning av utländsk källskatt på utdelningar

“För att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen föreslår regeringen i vårpropositionen att schablonavkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75%. För att skatten inte ska bli för låg vid en mycket låg statslåneränta ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25% av kapitalunderlaget”, skriver man. 

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016. Jag kan inte påstå att jag är nöjd med denna utveckling, men samtidigt var den inte helt oväntad då nuvarande beräkningsmodell i princip skulle göra sparformerna skattefria.

Hur beräknas då skatten idag?
Skatten för investeringssparkontot bestäms idag baserat det totala värdet vid ingången på varje kvartal inklusive insättningar du gjort under kvartalet. Kapitalunderlagen multipliceras sedan med statslåneräntan vilket ger schablonintäkten. Schablonintäkten beskattas sedan som inkomst av kapital med 30% vilket ger schablonskatten. För innevarande år är schablonskatten 0,27% och blir 0% nästa år om nuvarande skatteregler skulle gälla. Detta då allt pekar på att statslåneräntan kommer att vara negativ även i november i år. Så här ser hela formeln ut idag: (kapitalunderlag x statslåneräntan) x 0,3 = skattemängd.
Hur blir det nästa år med de nya reglerna?
Nu vill regeringen altså ändra reglerna så att kapitalunderlaget ska mulipliceras med föregående års statslåneränta plus 0,75%. Dessutom sätts ett golv på 1,25%, vilket innebär att schablonskatten aldrig kan bli lägre än 0,375% (0,125*0,3) oavsett hur låg statslåneräntan blir. 
Utgår vi från ett av mina tidigare exempel där en sparare äger aktier till ett värde av 730 000 kr och får en utdelning per år på motsvarande 10 000 kr från sina utländska innehav skulle denne nästa år betala 2 701 kr (730 000 * 0,0037) i skatt. Med andra ord höjs skatten med 1000 kr eller nästan 53% jämfört med i år. En ganska rejäl ökning med andra ord. Så här kommer hela formeln se ut 2016 om förslag går igenom: (kapitalunderlag x (statslåneräntan+0,75)) x 0,3 = skattemängd.


I detta scenario kommer vi att få tillbaka all utländsk källskatt på totalt 1 500 kr (10 000 * 0,15), förutsatt att vi har överskott av kapital. Jag utgår från att den utländska källskatten är 15% (enligt skatteverket får du nämligen inte avräkna högre källskatt) för samtliga utdelningar. Observera att även om du har överskott av kapital får du som mest avräkna den skatt som tas ut för din schablonintäkt för ISK, i detta fall 2 971 kr. Exemplet ovan förutsätter att spararen inte har några större lån. Om så vore fallet kan han som mest dra av 500 kr även framgent (förutsatt att jag inte missat något). 

Konsekvenser för mitt sparande i närtid
Hur påverkar den eventuella höjningen mitt tidigare resonemang som jag redogjorde för i det här inlägget? Förändringen innebär förutom att jag eventuellt kommer att behöva betala några hundralappar mer i årlig skatt att jag kommer kunna dra av hela den utländska utdelningsskatten för en överskådlig framtid i ISK, då schablonskatten inte kommer att kunna bli lägre än 0,375% om förslaget blir verklighet.

Jag kommer dock inte förändra det upplägg jag beskrivit tidigare, utan jag kommer även framöver köpa utländska aktier i kapitalförsäkring och svenska aktier i ISK. För även om avdragsmöjligheten inte längre är ett problem för oss utan lån i ISK, så kommer säkert dagen då även jag ansluter mig till bolånekarusellen och då är kapitalförsäkring ett bättre hem för mina utländska utdelningsaktier ur skattesynpunkt.

Slutord
Med allt detta sagt är det viktigt att ha i åtanke att höjningen är ett förslag och först ska ut på remiss, de nya reglerna väntas inte införas förrän nästa år om regeringen får igenom förslaget i höstbudgeten.

Även om skattehöjningen skulle bli av, är enligt mig ISK och kapitalförsäkring, även fortsättningsvis de bästa sparformerna för oss med aktier. Jag är emellertid inte lika övertygad om att räntefonder gör sig bäst i dessa sparformer. Har jag missat något och vilken är din syn på höjningen?

Arkiverad under: Källskatt, Sparformer Taggad som: , ,

Kommentarer

  1. Jag funderar just nu också på detta med räntefonder. Har parkerat ca 15% i Spiltans korta räntefond på ISK och i KF, som torrt krut när börsen faller. Frågan är om det är bättre att lyfta ur dessa pengar, placera på bankkonto och sedan sätta in igen när tillfälle uppstår. Men då blir ju insättningarna återigen föremål för beskattningsunderlag… Finns det något smartare sätt?

    /S

    Svara

  3. Jag delar din syn, Stefan. Tillägget på 0,75%-enheter för statslåneräntan ger fel signaler till Sveriges sparsamma.

    /S

    Svara

  4. Instämmer med ovan. Det tokiga är att man inte kan lita på systemen. Godtyckligt ändras förutsättningarna…

    Svara

  5. Jag fortsätter som tidigare med kvartalsvisa inköp av aktier med hygglig direkt avkastning på mitt ISK även om det känns lite surt med en skattehöjning och man börjar undra vad som kan tänkas komma framledes…. Jag har aldrig varit förtjust i räntefonder och behåller kontanter på sparkonton även om räntan är dålig. Jag ser inga andra övertygande alternativ i och med att jag vill ha pengar tillgängliga för aktieinköp.

    Svara

    • Ja, det är tråkigt att regeringen ska in och peta i förutsättningarna för sparformen så pass tidigt, även om jag förstår att Skatteverket inte kan tillåta skattefritt sparande 2016. Har en känsla av att regeringen inte kommer att vara lika snabb med att justera skatten åt andra hållet när väl räntorna stiger..

      Svara

  6. KF är ju inte så trevligt att plocka ur pengar då man inte skattar på värdet i sin KF annat än 1 Januari varje år. Bättre att koppla in kreditkonto och stoppa in likviden i ett sparkonto (i alla fall hos Avanza där sparräntan och låneräntan är densamma om man lånar mindre än likvida medel på sin KF/ISK).

    Men annars… Inga blandfonder eller räntefonder på ISK/KF längre.

    Man kan inte längre lita på att ISK passar som alternativ till pensionspar då politikerna vill byta system efter bara ett fåtal år. Det behövs en sparform som är stabil under 50+ års tid.

    Svara

  7. Jag måste erkänna att jag är lite förvånad över kommentarerna kring höjningen av skattesatsen på ISK. Att det skulle vara icke gynnsamt att ha sina ränte-fonder på ISK verkar vara ett påstående taget ur luften. Om jag inte minns fel är skatten på vinstränta 30%, men detta betalas inte förrän man realiserar vinsten. Om vi tar det allra enklaste fallet med ett år så kommer det gå jämt upp om man lyckas få runt 1.25 procents ränta på sin räntefond (i ISK vs på vanligt fondkonto). Givetvis kompliceras bilden något om vi ser på längre sikt, men att ha pengarna i en räntefond på flera års sikt verkar vara en ganska dålig ide generellt sett.

    Att sedan systemet skulle ändrats godtyckligt känns som något av en överdrift, alla förändringar, även införande av ISK, skulle ju kunna ses som godtyckliga om det enda kriteria man använder sig av är att något förändrats. Ja, politiska beslut ändrar förutsättningarna med jämna mellanrum, men det här är ändå en väldigt liten förändring. Jag vill minnas att de 0.75% som nu läggs till fanns med i de tidigare versionerna när man skissade på reglerna för ISK dessutom. Godtyckligt valdes det då bort.

    Att man sedan skulle behöva en sparform som är stabil i mer än 50 år för att kunna placera sina pensionspengar gränsar ju till idioti. Möjligtvis om ditt pensionssparande består i att dag 0 sätta in en klumpsumma pengar för att sedan ge dig ut på en femtioårig resa i rymden utan någon som helst kontakt med jorden. Om man verkligen är så inflexibel så borde man nog fundera lite över sitt liv i största allmänhet.

    Sammafattningsvis så är ISK fortfarande ett gynnat system för långsiktig investering. Om man sysslar med ren spekulation så kan det finnas poänger med en vanlig depå, men enbart om man är dålig på det. Så länge man gör vinst på sitt kapital och behöver skatta vid realisationen som kommer det ha varit bättre att ha pengarna på ISK.

    Svara

    • Visst det är lätt att glömma vilken förbättring ISK ändå är och jag håller med om att ISK fortfarande är den bästa sparformen iaf när det kommer till långsiktig sparande med aktier. Sedan om räntesparande fortfarande lönar sig på sikt i ISK är egentligen ett mindre problem när jag tänker efter då jag inte har för avsikt att långsiktigt spara i räntefonder.

      Svara

  9. Om räntan blir 5, 7 eller rentav 10 procent blir det att tänka om. Kanske överge ISK för traditionell depå? Hur ser du på ett sådant räntescenario? Hur tänker du agera om/när räntan sticker i höjden? Kan man flytta från ISK till depå utan att det räknas som försäljning?

    Svara

Lämna gärna en kommentar nedan!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Disclaimer

På bloggen framför jag mina högst personliga åsikter och funderingar. Jag har som målsättning att inspirera och informera, men det kan förekomma faktafel och mina bedömningar kan vara mer eller mindre rätt. Alla som tar ekonomiska beslut baserat på vad som skrivs här på bloggen gör så på eget ansvar.



Det finns möjlighet för den som vill att kommentera det som skrivs här på bloggen, vilket jag uppskattar. Var och en har dock ett eget ansvarar för det man skriver och att man håller meningsutbytet på en respektfull och trevlig nivå. Jag kommer att radera kommentarer som uppenbart är kommersiella eller av kränkande natur.