Tryggframtids inlägg kring hur man bygger en utdelningsportfölj inspererade mig till ett eget litet tankeexperiment – att skapa en fokuserad utdelningsportfölj.
Målet med den teoretiska portföljen är att minimera risken för inställd utdelning och maximera utdelningstillväxten. Inte helt lätt målsättning då utdelningsstabilitet inte alltid går hand i hand med utdelningstillväxt, men målsättningar ska inte vara för lätta.
Förutsättningarnar är följande:
- Jag behöver inte ta hänsyn till nuvarande värdering vid val av aktier – alla bolag är lika billiga eller dyra.
- Aktierna ska ägas i åtminstone 30 år.
- Inget bolag ska avyttras under hela perioden.
- Antalet aktier i portföljen får vara maximalt 5 till antalet.
Min teoretiska portfölj skulle innehålla följande fem aktier:
Handelsbanken
Sveriges och en av världens tryggaste banker. Gillar att banken är konservativ i sin utlåning och att man skyndar långsamt i sina tillväxtsatsningar i bland annat Storbritannien. Stabil utdelare med stadigt ökande vinster sedan finanskrisen. Stigande utdelning över tid som ökat med totalt 175% de senaste 10 åren.
Johnson & Johnson
Bolaget är en amerikansk jätte inom hälsovårdsbranschen. Johnson & Johnsons har en diversifierad verksamhet, ett starkt kassaflöde/balansräkning och en i grunden defensiv verksamhet som är skyddad av vallgravar. Bolaget har lyckats höja utdelningen under 52 på varandra följande år! Senaste tio åren har utdelningen ökat med 135%. Utdelningsandelen är idag på ca 50%.
Få bolag kan matcha Johnson & Johnsons utdelningshistorik och jag tror att bolaget även har framtiden för sig när andelen äldre bli en allt större del av världens befolkning.
Starbucks
Starbucks är världens största kaffekedja och markandsledande på sin hemmamarknad i Nordamerika. Det dras ibland paralleller med Apple, eftersom båda bolagen haft en förmåga att skapa behov hos oss konsumenter som vi tidigare inte trott vi haft och ta bra betalt på köpet. Till skillnad från till exempel McDonalds är atomsfären i centrum och Starbucks får kunderna att stanna längre och återkomma oftare.
Starbucks är den udda fågeln i sammanhanget då bolaget inte började dela ut pengar förrän 2010. Från 2010 fram till idag har dock utdelningen ökat med hela 260%. Utdelningsandelen har i genomsnitt varit låga – 31%. Bolaget har lojala kunder och har utrymme att växa globalt – framförallt utanför USA.
Hennes & Mauritz
Svenska folkaktien nummer ett med en otrolig historik som delar ut större delen av vinsten till aktieägarna. Hennes & Maurtiz har inte sänkt utdelningen sedan börsnoteringen 1974 och de senaste tio åren har utdelningen ökat med 138%. Utdelningstillväxten de tre senaste åren är inte mycket att skryta med men bolagets fortsatta butiks- och e-handelsexpansion kommer sannolikt att resultera i en fortsatt mycket god utdelningsutveckling.
Walmart
Stor och stabil lågpriskedja med flest privatanställda i världen. Klarade förra krisen väldigt bra och har delat ut oavbrutet utan sänkning sedan 1974. I skrivande stund är direktavkastningen kring 2,5% vilket kanske inte låter mycket men med tanke på att Walmart har dubblerat utdelningen i snitt vart fjärde år är det en helt okej nivå att börja på. Utdelningsandelen är i dagsläget på ca 40%.
Hur skulle motsvarande teoretiska portfölj se ut om du fick bestämma?
Har Hennes & Mauritz, CocaCola, Macdonalds och Handelsbanken största delen av portföljen(Ca 500 000) Nästa bolag jag tänkte börja köpa in blir Lundbergsföretagen. Vill ha lite mer riskspridning på portföljen 🙂
Lundbergsföretagen är en bra grundstomme i de flesta portföljer, framförallt om vi bortser från värderingen. =)
Kul att kunna inspirera. Jag valde att fokusera på svenska bolag eftersom det kändes enklare, annars hade det nog tittat in massa amerikanare 😉
Ditt inlägg förtjänade att nämnas ytterligare kände jag! Sedan att du fokuserade enbart på svenska bolag var av mindre vikt. Du skulle om inte annat kunna göra en uppföljare där du även inkluderade utländska aktier.
Hej!
Härligt att läsa om någon som har en investeringshorisont på minst 30 år, det är min melodi.
Jag behåller mina aktier i vått och torrt, är jag inte beredd att göra det så köper jag inte, det är min strategi.
Själv skulle jag välja Investor, Industrivärden, Handelsbanken, Lundbergs och H&M.
Tack för en riktigt intressant blogg!
Tack! Alltid kul att höra att höra att bloggen uppskattas. Ditt val av aktier är svårt att klaga på. =) Väldigt diversifierad portfölj med med tre av Sveriges kanske bästa investmentbolag.
Kom ihåg att det är högre skatt på amerikanska aktier om man har ISK jämfört med svenska aktier i ISK då man betalar amerikansk skatt på dem. Tror det är 15%.
Jag tycker man borde ta rätt mycket hänsyn till detta – isht ifall man siktar på att få utdelningar. En viss del amerikanska aktier kan man kosta på sig då man väl kan tillgodoräkna sig amerikansk källskatt mot schablonskatten på ISK, men bara till den mån som schablonskatten räcker.
Man får fråga sig hur pass mycket man kan placera i Amerikanska aktier utan att behöva få höjd skatt. Jag misstänker att 3/5 amerikanska aktier blir lite för mycket, kanske klarar man sig ifall man byter ut någon amerikansk aktie mot en svensk aktie?
Anonym: ja ,men man kan får dra av den amerikanska skatten i deklarationen, går snabbare ä'n att vänta tre år om man har de i en KF.
Från Skatteverketes hemsida:
"Investeringssparkonto
Den automatiska avräkningen av utländsk skatt på ett investeringssparkonto utgår från en av Skatteverket framräknad utländsk inkomst. Den framräknade inkomsten får dock inte överstiga schablonintäkten på kontot.
Skatteverket räknar fram den utländska inkomsten på kontot eftersom denna inte framgår av kontrolluppgiften. Vid beräkningen utgår Skatteverket från den utländska skatt som redovisats på kontrolluppgiften och förutsätter att den utländska inkomsten är en utdelning där skatt tagits ut om 15 procent. Om den utländska skatten på kontrolluppgiften är t.ex. 1 000 kronor beräknas den utländska inkomsten på investeringssparkontot automatiskt till 6 667 kronor (1 000/0,15). Om den verkliga utländska inkomsten på investeringssparkontot inte stämmer överens med den utländska inkomst som Skatteverket räknat fram kan du få för låg eller för hög avräkning. I detta fall bör du göra en särskild begäran om avräkning av utländsk skatt i din deklaration, eller på blankett SKV 2703, och tala om hur stor den verkliga utländska inkomsten är.
Du kan ha rätt till mer avräkning än den som görs om den utländska skatten på investeringssparkontot avser ränteinkomster som omfattas av EU:s sparandedirektiv (Luxemburg och Österrike) eller liknande avtal (Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra, San Marino, Jersey, Curacao och Sint Maarten (f.d. Nederländska Antillerna) och Turks- och Caicosöarna). Om du har betalat källskatt enligt sparandedirektivet eller liknande avtal ska Sverige medge avräkning av den utländska skatten i enlighet med svensk lagstiftning. Om den utländska skatten överstiger den skatt som du ska betala i Sverige på de utländska inkomsterna ska Skatteverket återbetala det överskjutande källskattebeloppet till dig. Om du inte får avräkning med hela källskatten som betalats på ränteinkomster enligt sparandedirektivet eller liknande avtal bör du lämna en begäran om avräkning och återbetalning av utländsk skatt i din deklaration eller på blankett SKV 2703. Det finns ett särskilt avsnitt på blanketten för sådan skatt."
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/internationellt/dubbelbeskattningavrakning/automatiskavrakningavutlandskskatt.4.3684199413c956649b512df5.html
Tack för hjälpen. Kan tillägga att Gustav skrivit åtminstone två bra inlägg i ämnet som belyser frågan ytterligare: http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2012/07/fa-tillbaka-utlandsk-kallskatt.html
samt
http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2014/04/varning-for-utlandska-utdelningsaktier.html
Jag är lite nyfiken – detta inlägg skrevs för nästan ett år sedan. Nu har jag plötsligt hamnat i en sits där jag skulle kunna lägga 100 000 kronor i en aktieportfölj. Är det fortfarande dessa fem bolag jag ska satsa på eller har något seglat upp det senaste året?
Oj, intressant fråga! Får nästan bli ett eget inlägg. Om inte värderingen vore en faktor skulle jag behålla de övriga och byta ut Walmart mot Procter & Gamble eller Collegiate Palmoliv.
Om du vill se vilka kvalitetsbolag jag anser vara lägst värderade just nu, klicka på rubriken ”bevakningslistan” i bloggens huvudmenyn.
Mvh