Det har blivit dags för nästa analys och den här gången är det dags för ett svenskt byggbolag, nämligen Skanska. Jag äger inte aktien, men jag har den på min bevakningslista.
– Bostadsutveckling där man inriktar sig på bostadsprojekt för försäljning främst till privata konsumenter.
– Kommersiell fastighetsutveckling där man utvecklar, investerar i, hyr ut och avyttrar kommersiella fastigheter till kontor, handelscentran och logistik.
– Infrastrukturutveckling där man ägnar sig åt privat finansierade infrastrukturprojekt, exempelvis vägar, sjukhus, skolor och kraftverk som sedan avyttras.
Byggverksamheten är Skanskas överlägset största affärsområde, vilket inte är förvånande då bolaget framförallt är just ett byggbolag. För att få en rättvisande bild över hur diversfierad Skanskas verksamhet är måste vi därför titta på vad som faktiskt byggs och för vem. Så här fördelar sig kunderna och byggnadstyperna inom byggverksamheten:
Jag gillar att anläggningsbyggande är en så stor del av verksamheten och att mer än hälften av kunderna utgörs av stat och komun. Skanska får godkänt på detta kriterium.
Global verksamhet?
Skanska finns i följande länder:
- Norden (Sverige, Norge, Danmark, Finland)
- Övriga Europa (Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Storbritannien)
- Amerika (USA, Latinamerika)
Så här fördelar sig omsättningen procentuellt mellan regionerna:
Skanska har en global verksamhet, även om en stor del av intäkterna kommer från Europa och främst Norden. Jag anser att Skanska uppfyller detta kriterium.
Gynsam ägarbild?
Skanska verkar vara ett välskött bolag och jag har inte hittat något som får mig att tvivla på att ledningen är annat än kompetent för uppgiften. Skanska får godkänt.
En stadigt ökande utdelning i genomsnitt per år under 10 år?
Så här har utdelningen sett ut de senaste 10 åren:
Utdelningen har ökat med 56% sett över hela tioårsperioden. Den genomsnittliga utdelningstillväxten har varit ca 13% per år. Bortser vi från extrautdelningen som möjliggjordes av försäljningen av motorvägen Autopista Central i Santiago Chile blir utdelningstillväxten 6.3% i genomsnitt per år. Den genomsnittliga utdelningsandelen har under samma period varit ca 75%. Utdelningsandelen har varierat en del över tid och är idag på 68%. Skanska får godkänt på detta kriterium.
Vinsten per aktie har varierat mycket över tid och totalt sett ökat med 20% under hela perioden (se nedan). Bortser vi från 2011 som blev exceptionellt beroende på försäljningen av motorvägen Autopista Central i Santiago i Chile landar ökningen på 4% per år i genomsnitt. Omsättningen har ökat med i snitt 1,5% under samma period. Omsättningen har återhämtat sig väsentligt de senaste åren och ökat nästan 4% i genomsnitt per år sedan 2010.
Vinstmarginalen har i genomsnitt legat på 3,14% under perioden. Vinstmarginalen drogs upp ordentligt i och med försäljningen av motorvägen Autopista Central i Santiago Chile som inbringande en vinst på ca 4500 miljoner. Bortser vi från engångsposten så har vinstmarginalen legat på ca 2,8% i snitt under perioden, men har sjunkit senaste åren och ligger nu på ca 2,6%. Detta kan jämföras med den närmaste konkurrenten NCC som 2013 hade en vinstmarginal på 3,4%. Det är tydligt att VPA-tillväxten inte har hängt med utdelningstillväxten under perioden. Skanska får inte godkänt på denna punkt.
Tittar vi på det översiktliga diagrammet nedan ser vi att det fria kassaflödet täckt utdelningen 6 av 10 år.
Stabila finanser?
Soliditeten (andelen eget kapital) är idag ca 24%. Soliditeten har legat ungefär kring denna nivå sedan 2004. Det egna kapitalet sett över hela perioden har ökat med ca 56%.
Räntetäckningsgraden är på 4200% vilket innebär att man kan täcka sina räntekostnader 42 gånger. Räntetäckningraden har dock inte varit stabil över tid och fluktuerat kraftigt upp och ner.
Omsättningstillgångar på 69 miljarder kronor täcker inte de kortfristiga skulderna 2 gånger, men täcker precis de totala skulderna. Goodwill utgör ca 23% av eget kapital.
Konkurrens
Skanskas konkurrenter är främst NCC, PEAB och JM på den Nordiska marknaden.
På den internationella marknaden är konkurrenterna fler och större. Konkurrensen är med andra ord tuffare i Amerika och övriga Europa överlag än vad den är i Norden där Skanska är etablerat sedan länge.
I byggverksamheten är projekten den huvudsakliga inkomstkällan och följaktligen är genomförandet en riskfaktor. Att förutse och hantera de operationella riskerna är avgörande för resultatet. Till de operationella riskerna hör teknik- och metodval, leverantörer och säsongsmässiga variationer.Inom projektutveckling är Skanska både byggare och byggherre med ansvar för alla stadier från markköp till genomförande, uthyrning och försäljning. Verksamheten är därför direkt beroende av utvecklingen i omvärlden och makroekonomiska förhållanden som påverkar marknaden och efterfrågan. Senaste åren har dock andelen förlustprojekt var liten.
Finansiella risker
Skanska utsätts för finansiella risker. De finansiella riskerna kan bland annat avse kreditexponering, betalningsflöden, kunder, underleverantörer och samarbetspartners samt valuta- och ränterisker.Regulatoriska risker
De regulatoriska riskerna inbegriper både allmänna lagar och förordningar för affärsverksamhet och skatter på respektive marknad utöver de speciella lokala regelverk och avtal som avser byggverksamhet.
Konjukturberoende
Skanska är som alla byggbolag konjukturberoende. Byggbranschen är en av de branscher som ligger tidigt i konjunkturcykeln – när ekonomin går dåligt slutar man bygga, det blir också svårare att sälja befintliga bostäder och företagslokaler vid en lågkonjuktur. Något som dock historiskt sett har satsats på vid lågkonjuktur är infrastruktur som utgör en ansenlig del av Skanskas byggverksamhet, vilket gör Skanskas lite mindre konjunkturkänslig.
Skanska uppfyller 7 av mina 11 bolagsspecifika investeringskriterier, vilket ger bolaget rating E. Jag gillar Skanskas starka hemmamarknad där bolaget enligt mig har konkurrensfördelar, jag gillar även att en stor del av Skanskas intjäning kommer från anläggningsbyggnation, vilket dämpar konjunkturkänslighet. På minussidan är att intjäningen är volatil jämfört med bolag såsom H&M, Coca Cola, J&J m.fl. som följd av den konjunkturkänsliga verksamheten. Vinsten per aktie har inte heller utvecklats i samma takt som utdelningstillväxten vilket i längden inte är hållbart. Enligt mitt tycke är Skanska ändå det bästa ”svenska” bolagsvalet i en bransch som inte är min favorit. Till rätt pris är jag intresserad av Skanska. Vad är jag då villig att betala?
Direktavkastningen är just nu ca 4%. Utifrån mitt värderingskriterium för direktavkastning och utdelningstillväxt, som ni hittar i menyn under invsteringskriterier, så förutsätter nuvarande direktavkastning en utdelningstillväxt på ca 10% per år vilket Skanska har nått upp till historiskt om vi räknar med extrautdelningar. Jag är dock tveksam till att de kommer att kunna upprätthålla denna nivå, utan ser en genomsnittlig utdelningstillväxt på motsvarande ca 6% per år som mer trolig på lång sikt och då behöver kursen hamna kring 104 kr (32% under nuvarande kurs).
Vad jag vill betala (Medelvärdet av skäligt pris 1 och 2)
Väger vi samman värdering 1 och 2 ovan får vi ett pris motsvarande 107 kr för Skanskas aktie (31% under nuvarande kurs), vilket är vad jag vill betala som mest för aktien utifrån min analys. På den här nivån motsvarar direktavkastningen ca 5,8%.
Uppdatering: Aktuell värdering och nyckeltal kopplade till detta och andra bolag hittar ni i bloggens huvudmeny till höger under rubriken ”Bevakningslistan”.
Tack för en bra analys. Ser inte ut att bli något inköp för dig närmaste tiden.
Luppen har ju en riktkurs på 120.
Verkar onekligen så, men jag har tid att vänta 😉 Förlåt för sent svar förresten.